Efter att ha läst Riesbecks avhandling, Interaktion och problemlösning ? Att kommunicera om och med matematik, fann vi av intresse att undersöka lärarens betydelse för en meningsfull muntlig matematisk kommunikation som ger eleverna en matematisk förståelse. Utifrån klassrumsobservationer och lärarintervjuer i skolår 2 och 3 ville vi ta reda på hur kommunikationen ser ut i klassrummet och även hur läraren förhåller sig till denna. Vårt resultat visar att läraren har en avgörande roll för den muntliga kommunikationen, vilket också de intervjuade lärarna är medvetna om. Däremot kom vi fram till att det lärarna framhöll som viktigt i kommunikationen, praktiserade de inte alltid i undervisningen då de dominerade kommunikationen..

En individs prenatala testosteronhalter kan mätas genom att ta fram ett relationstal mellan längden på pek- och ringfinger: ett 2D:4D digit ratio index. Studier har visat att det finns ett samband mellan högre testosteronhalter och god matematisk förmåga. I föreliggande studie deltog 40 svenska gymnasieungdomar. Två hypoteser undersöktes: det finns ett samband mellan 2D:4D och matematikresultat samt det finns ett samband mellan kön, 2D:4D och matematikresultat. Datainsamlingen bestod av fingermätningar och provresultat i matematik.

Kursen Matematik B är en de kurser som ställer störst krav på nytt konceptuellt tänkande för gymnasieelever vilket ställer höga krav på ett flexibelt sinne. Därför ansåg jag det vara intressant att undersöka närmare de aspekter som kringgärdar kursen. Jag försökte i min undersökning att hitta svar på vilka moment inom denna kurs där elever med samhällsvetenskaplig inriktning på gymnasiet känner att de har minst tilltro för sin egen matematiska förmåga. Men även vad som kan ligga bakom de resultat som uppstår, samt vilka förändringar som kan vara lämpliga. Undersökningen genomfördes som en kvantitativ studie där elever fick uppskatta sin förmåga att behärska olika moment inom de avsnitt som ingick i kursen via en enkät. Dessa sammanställdes sedan för analys. I diskussionen försöker jag måla upp ett samband mellan studiens resultat och elevernas motivation och matematisk förmåga samt vilka lämpliga åtgärder som kan tänkas behövas göra för att utveckla bättre resultat..

Skolan har som uppdrag att förbereda eleverna för det liv de går till mötes efter studentexamen. I den nationella gymnasieskolan kommer alla elever i kontakt med matematik i olika utsträckning. Oavsett hur vardagen ser ut finns matematiken i flertalet situationer, dock osynlig för de flesta. Matematisk kunskap används och skapas men känns inte igen som matematik. Vardagliga sammanhang kan fungera som broar mellan inlärning och användning, men enbart om de används på rätt sätt.

Målet har varit att undersöka hur grafiska formgivare kan använda sig av matematisk kod i form av fraktala system för att skapa inspirerande grid. Genom att titta på befintliga fraktala mönster och sedan anpassa vissa av dem till gridsystem skapades under designprocessen ett antal olika fraktala grid. Hur väl dessa gridsystem fungerade testades i en skisskalender - en fickkalender för formgivare med plats att skissa. För att kontrollera och verifiera de resultat som kom fram under designprocesssen jämfördes de med åsikter från en fokusgrupp bestående av grafiska formgivare. Slutsatsen blev att fraktala gridsystem inspirerar grafiska formgivare att skapa dynamiska och harmoniska layouter.

Syftet med den här studien är att undersöka hur verksamma lärare i årskurs 4-6 beskriver hur de tolkar kommunikativ förmåga i matematik, hur lärare kan arbeta med området samt vilka möjligheter och svårigheter som kan förekomma vid undervisning i matematisk kommunikation. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex lärare. Resultatet visar att lärare beskriver matematisk kommunikation som ett sätt för elever att tillsammans prata matematik och bli medvetna om sitt eget lärande. De anser att elever ska få arbeta tillsammans och att problemlösning kan vara ett sätt att arbeta med området. Lärarna menar att den största möjligheten är att elevers förståelse för matematik ökar men att det kan vara svårt att individanpassa undervisningen..

Syftet med min studie var att undersöka om elevernas matematiska förståelse i taluppfattning inom bråktal kunde förbättras med hjälp av Learning Study metoden.Learning Study är en metod som fokuserar på elevernas missförstånd (kritiska aspekter) i lektionens mål (Lärandeobjekt) samt lärarens professionella utveckling och lärarsamverkan i skolan.För att utföra studien behöver man minst två klasser med olika lärare. I metoden fokuserar man på två aspekter, lärarens undervisning och elevresultaten efter två planerade tester.De kortsiktiga studieresultaten ökade för de deltagande klasserna men i olika hög grad vilket talar för att metoden inte är ett sätt att nå alla elever. Metoden kräver mycket tid och ett långsiktigt arbete.Nyckelord: Learning Study, matematisk förståelse och bråktal..

Datorstöd i matematikundervisning och matematiklärande ? att simulera och modellera i problemlösning, handlar om vilka förmågor som kan utvecklas och vilka kursmål i matematik som kan realiseras i elevernas interaktivitet med programvara för dynamisk geometri. Studien baseras på en lektionsserie som bygger på en problemlösningssituation med GeoGebra som verktyg. Arbetet har en del beröringspunkter med aktionsforskning, men kan närmast definieras som undervisningsförsök. I studien görs ett försök att följa undervisnings- och inlärningsprocessen och reflektera över vad som sker.

Detta examensarbete har som syfte att undersöka om kalkylprogram kan vara ett användbart hjälpmedel i matematikundervisning på högstadiet. Den frågeställning som legat till grund för undersökningen är: Vilka skillnader finns i elevernas kommunikation kring en matematisk uppgift, då de arbetar med ett kalkylprogram, jämfört med när de löser samma uppgift med papper och penna? 14 elever indelade i sju par deltog i undersökningen. Försöken inleddes med att de fick se en ca fem minuter lång instruktionsvideo om kalkylprogram. Därefter fick de lösa en matematisk uppgift med papper och penna respektive på datorn.

Att använda sig av rörelse i undervisningen för att förstärka inlärning är en beprövad didaktisk metod speciellt med barn i förskoleåldern. Syftet med uppsatsen är att belysa rörelsens omfattning och betydelse för inlärning av matematik upp till skolår tre.Genom litteraturstudier har vi sökt fakta kring inlärningsteorier, matematiska begrepp och dess koppling till rörelse. Vi har även fokuserat på rörelse i lek samt rörelsens positiva inverkan på utvecklingen. Via enkäter har vi fått fram hur ofta, samt i vilken form, pedagoger använder sig av rörelsemoment för att förstärka matematisk inlärning, samt vilka matematiska begrepp som medvetet har använts vid rörelsepassen i matematikundervisningen.Resultatet visade att många pedagoger medvetet använder sig av rörelse i sin undervisning, främst i de lägre skolåren. De har även en god insikt om rörelsens betydelse för inlärning och socialt välbefinnande..

 I detta examensarbete har metoder för design av en FPGA-baserad PCM-till-PWM-modulator för klass D-audioförstärkare testats och utvärderats. Rapporten diskuterar med stöd av Matematisk analys och simuleringar interpoleringsmetoder, pulsbreddsmodulering, samplingsprocesser och sigma-delta-modulatorer. Den föreslagna designen bygger på uppsampling, förkompensering, brusformning och pulsbreddsmodulering. Designens prestanda har verifierats genom simulering av modell och implementering i hårdvara. .

I denna rapport konstrueras inledningsvis hyperreella tal från reella tal. Vi definierar aritmetik för skuggor av hyperreella tal och presenterar en icke-standard teori för serier och konvergens utifrån denna konstruktion.Förfarandet generaliseras sedan genom att skapa en icke-standard modell till Matematisk analys utifrån en mängdteoretisk modell i ZF, som ett led i konstruktionen presenteras teori för filter och ultraprodukter. Vi visar sedan transferprincipen och bygger upp internalitetsbegreppet för att studera relationer mellan standard ochicke-standard modellerna för att kunna härledda standardresultat från icke-standard resultat. Avslutningsvistillämpas teorin för att skapa en explicit icke-standard konstruktion av Brownsk rörelse och vi ger ett bevis föratt denna konstruktion är ekvivalent med standard formuleringen..

Den här studien syftar till att klargöra hur gymnasieelevers inlärningsstrategier är relaterade till deras förmågor. Förmågorna synliggjordes som intelligensprofiler baserat på Gardners teori om multipla intelligenser. Att åka med logiktåget definieras som att förstå logik så att det i varje nytt avsnitt i matematik eller fysik endast är den nya logiken som behöver förstås. Studien genomfördes med en enkätundersökning samt med uppföljande intervjuer. Resultaten visar att elever med lägre logisk-matematisk intelligens än lingvistisk intelligens använder ytinlärning eller procedurmemorering och därmed missar delar av logiken i matematik och fysik.

Studie är baserad på Siegler & Ramani (2008) ?Playing linear numerical board games promotes low-income child­ren´s numerical development?. Syfte är att undersöka om det med intensivträning (i form av ett linjärt tärningsspel) går att stimulera sexåriga barns talförståelse inom talområdet 1-10. Metoderna som valts är fältexperiment och observation. Fält­experimentet påvisar att intensivträning med ett tärningsspel, utfört under 4 stycken 15 minuters lektioner under en tvåveckors period, tydligt kan förbättra barns talförståelse medan observationen visar att utfallet påverkas av pedagogens olika yrkesverktyg samt undervis­ningens organisation (en-till-en undervisning).

Procentprojektet. Ett undervisningsförsök i matematik i skolår 6 med fokus på elever i matematiksvårigheter.Syftet med följande arbete är att studera elevers lärande i matematik med fokus riktat mot elever i behov av särskilt stöd. Undersökningsmetoden är ett undervisningsförsök. Undervisningens ämnesinnehåll är introduktion av begreppet procent i skolår 6. Försöket utgår från matematisk modellering som teori. Först görs en genomgång av faktorer som kan bidra till gynnsamma villkor för elevers lärande.