AbstraktSyftet med detta arbete har varit att undersöka om det finns någon skillnad i kunskap och intresse för matematik mellan elever som undervisas med eller utan lärobok. Information har inhämtats genom kvalitativa intervjuer med elever i år 1 och 3 med utförda Matematikuppgifter av eleverna och från de nationella proven i matematik för år 5.Teorin bygger på lusten att lära genom motivation och betydelsen av att eleverna får en bra förståelse av varför de ska lära sig matematik genom att koppla undervisningen till deras vardag och att göra den lustfylld.I denna begränsade studie är alla eleverna nöjda med sin matematikundervisning oberoende av lärobok eller inte, men det är noterbart att intresset för matematik sjunker mer i år 3 för de med lärobok än de utan. Kunskaperna i matematik är ganska lika, men en viss fördel till eleverna i skolan utan lärobok i år 5. Svårighetsgraden av de matematiska uppgifterna tycks också styra elevernas intresse för matematik..

Syftet med arbetet är att få en ökad kunskap om hur lärare arbetar för att elever i skolår 2 ska befästa begreppen dubbelt, hälften och del av helhet dvs. bråk. Vi vill även ta reda på hur eleverna uppfattar dessa begrepp i fem Matematikuppgifter. Vi har använt oss av kvalitativa undersökningsmetoder, intervjuer med lärare och fallstudie i elevgrupp. Målet är att hitta lämpliga undervisningsmetoder för att kunna stödja elevers lärande och förståelse för matematiska begrepp.Resultatet av undersökningen visar att det jobbas mycket med begreppen dubbelt och hälften i de första skolåren.

Arbetets övergripande syfte var att undersöka elever i matematik- och lässvårigheter, ur pedagogers perspektiv. Studien fokuserar på hur pedagoger uppfattar att de arbetar med och bedömer elever som inte uppnår målen i matematik på grund av att de är i lässvårigheter. Dessutom undersöks om elever i lässvårigheter får den hjälp de behöver för att uppnå målen i matematik samt om pedagoger tar hänsyn till elevers lässvårigheter i bedömningen av deras matematikkunskaper. För att genomföra undersökningen gjordes en enkätundersökning med pedagoger på tre grundskolor i Stockholmsområdet, skolår 1-5. Av enkätresultatet framgår att pedagogerna i regel hjälper elever i matematik- och lässvårigheter med läsningen av Matematikuppgifter.

I denna uppsats undersöker jag i vilken utsträckning som matematik-böcker i grundskolans senare år innehåller räkneuppgifter som förutsätter språkliga eller kulturella kunskaper som andraspråkselever inte nödvändigtvis besitter. Utifrån tidigare forskning om matematik ur ett andraspråksperspektiv redogörs för de svårigheter utöver de rent matematiska som andraspråkselever kan möta i Matematikuppgifter.Undersökningen består av en analys av räkneuppgifterna i en matematikbok, samt en elevenkät där ett antal av dessa uppgifter testas. Analysen visar att uppgifter innehållande svårigheter andra än matematiska är relativt vanligt förekommande i matematikboken. Resultatet från elevenkäten visar sedan att dessa uppgifter verkligen kan vålla problem för andraspråkselever. Slutsatsen blir att andraspråks-elever har långt ifrån bara matematik att kämpa med när de arbetar i matematikboken.

Syftet med denna studie är att utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv utveckla teorier om vad som är en god matematikuppgift och sedan testa hur väl en sådan fungerar i klassrumsmiljö.Vi undersöker först vad ett konstruktivistiskt perspektiv får för konsekvenser för undervisningen i matematik och presenterar en didaktisk ansats med sexton karaktäristiska drag hos en bra uppgift. Tanken med dessa sexton drag är att de ska vara ett hjälpmedel vid konstruktion och analys av Matematikuppgifter. Vidare så exemplifierar vi med ett antal större uppgifter som tas fram och analyseras utifrån de sexton karaktärsdragen.För att besvara frågeställningen om hur en matematikuppgift konstruerad utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv fungerar i praktiken så genomfördes en empirisk undersökning där en av Matematikuppgifterna testades i tre gymnasieklasser. Resultatet av denna undersökning var att uppgiften bemöttes positivt utav eleverna. Undersökningen visar också på hur elever kan utveckla problemställningen och göra uppgiften till sin egen.

I denna studie har en intervention gjorts för att undersöka om det leda till att elever i lågstadiet får en större förståelse taluppfattning än innan. Utifrån förtester som gjordes i en årskurs 1 valdes fyra elever ut för att under sex tillfällen få delta i en intervention där de presenterades för olika användbara strategier vid räkning av olika Matematikuppgifter. Efter varje tillfälle fick hela klassen, inklusive interventionsgruppen, göra tester för att se hur klassen utvecklas inom området gentemot interventionsgruppen. När interventionen var klar gjordes två eftertester för att se hur effekten av interventionen höll i sig.Resultatet visade att de flesta eleverna i interventionsgruppen fick ett bättre resultat än innan. Under interventionens gång kan man se att eleverna utvecklats och blivit mer säkra inom området taluppfattning.Inspirationen till detta arbete kom ifrån studier som bland annat Fueyo och Bushell Jr (1998) och Kaufmann, Handl och Thöny (2003) genomfört.

I denna studie har en intervention gjorts för att undersöka om det leda till att elever i lågstadiet får en större förståelse taluppfattning än innan. Utifrån förtester som gjordes i en årskurs 1 valdes fyra elever ut för att under sex tillfällen få delta i en intervention där de presenterades för olika användbara strategier vid räkning av olika Matematikuppgifter. Efter varje tillfälle fick hela klassen, inklusive interventionsgruppen, göra tester för att se hur klassen utvecklas inom området gentemot interventionsgruppen. När interventionen var klar gjordes två eftertester för att se hur effekten av interventionen höll i sig.Resultatet visade att de flesta eleverna i interventionsgruppen fick ett bättre resultat än innan. Under interventionens gång kan man se att eleverna utvecklats och blivit mer säkra inom området taluppfattning.Inspirationen till detta arbete kom ifrån studier som bland annat Fueyo och Bushell Jr (1998) och Kaufmann, Handl och Thöny (2003) genomfört.

Den här rapporten undersöker om och i så fall hur webbplatser kan användas som ett återkommande inslag i matematikundervisning. Bland annat Skolverkets utvärdering av grundskolan 2003 visade att matematiklektioner av många elever upplevs som långtråkiga och enformiga. Med rätt utformade applikationer för dator och Internet kan kanske ett medium för ett annorlunda och för eleverna mer engagerande sätt att lära matematik erbjudas. Inom det här projektet konstruerades en webbplats med uppgifter som nästan uteslutande utformats som små spel och sedan delat sin i nivåer efter svårighetsgrad. För att klara en nivå och på så sätt ta sig vidare till nästa behöver en elev först klara alla uppgifter på den aktuella nivån.

I matematikundervisningen i skolan går färdighetsträning före förståelse och läroboken ges en central roll enligt Skolverkets rapport från 2003. Problemlösning är ett centralt begrepp och vi anser att elevernas förmågor inom matematik kan utvecklas via ett problemlösande arbetssätt. Vi vill därför undersöka om elever ges möjlighet till att utveckla sin problemlösningsförmåga om de arbetar med läroboken. Undersökningen genomfördes på 3 av de största förlagens mest populära lärobok samt Lektion.se som är en internetsida som tillhandahåller lektionsmaterial. Uppgifterna i läromedlen analyserades var för sig utifrån kunskapskravens kriterier för betyg E i årskurs 6 inom problemlösning.

Detta examensarbete handlar om vad några elever i årskurs 2, 5 och 9 säger om sin lust att lära i matematik. Arbetet har sin teoretiska utgångspunkt inom den sociokulturella teoribildningen, där fokus ligger på lärande i samspel med andra. Undersökningen utfördes genom intervjuer, där 4 elever i varje årskurs, dvs. 12 elever ingår i undersökningsgruppen. Varje intervju gjordes i par om flicka/pojke, vilket resulterade i 6 intervjuer.

För att undersöka eventuella skillnader mellan vilka matematiska kompetenser som prövas på IB-programmet och svenska nationella program har en analys av Matematikuppgifter från de olika programmen genomförts. På IB-programmet har uppgifter från final exam i mathematical studiesstandard level gjorts och från de svenska en analys av uppgifter från nationella prov i matematik B och C. Analysen har genomförts med hjälp av kompetensramverk framtaget av Palm et al. (2004). Med hjälp av kompetensramverket har nyckelord och uppgiftstyper för de olika kompetenserna tagits fram för att kategorisera in uppgifter till en kompetens som är kärnan i uppgiften.

Med denna studie är syftet att undersöka vad forskningen säger om vilka svårigheter som kan uppstå när elever arbetar med textuppgifter. Studien är grundad på tre forskningsfrågor som handlar om vilka svårigheter som kan uppstå för elever i mötet med textuppgifter, vilken betydelse språket har och hur man som lärare kan hjälpa till. I de artiklar vi har läst har vi uppmärksammat att problemlösning är ett fenomen som är svårt att ge en entydig definition på eftersom det kan tolkas på flera olika sätt. Det vi kom fram till genom denna studie är att det finns flera bakomliggande orsaker till varför svårigheter uppstår hos elever gällande problemlösning. Räknefel, fel räknesätt och avskrivningsfel är några av de faktorer till varför elever inte kan lösa uppgifterna korrekt.

ABSTRAKT Cremona, Eva och Jägerdén, Calle (2009) Matte på lätt svenska är svårt - en studie om andraspråkselever och matematiska textuppgifter. Maths in simple Swedish is difficult, A study of second-language students and textual mathematical exercises. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den språkliga formuleringen har för andraspråkselevers resultat i matematik. I examensarbetet redovisas hur dagens forskning ser på andraspråkselevers situation och vil-ka hinder som kan finnas för att dessa ska nå framgång i skolan. Hur skolornas organisation bidrar till studieresultaten samt betydelsen av modersmålsundervisning tas också upp. Studi-en genomfördes i fyra kommuner och eleverna som deltog gick på IVIK - Individuella pro-grammets introduktionskurser för invandrare. Efter en förstudie, där hemspråkslärare och elever intervjuades, genomfördes en kvantitativ enkätundersökning.

Matematik finns överallt men trots det har vi genom studien fått fram att ?det finns jättemycket luckor, att de inte förstår?.  Detta citat är hämtat ifrån en av våra intervjuer och speglar vårt resultat. Studien är kvalitativ och vi har intervjuat pedagoger samt låtit barn, i förskola och årskurs 1, utföra Matematikuppgifter. I denna studie har vi fokuserat på grunderna i matematik. Syftet med studien har varit att utröna kunskaper inom antalsuppfattning hos barn.

Denna studie handlar om bilder i matematikböcker, hur de kan medföra både möjligheter och hinder för eleverna, hur de väljs ut och hur de samspelar med texten i den uppgift de tillhör.Läroboken är det hjälpmedel som överlägset dominerar matematikundervisningen och bilderna i läroboken har med tiden blivit både större och fler. Bilder har visat sig ha betydelse för lärandet, på både positiva och negativa sätt. Det har bland annat konstaterats att inlärningen optimeras då text kompletteras med relevanta bilder.Syftet med uppsatsen är att besvara våra tre frågeställningar: Utifrån några utvalda matematikböcker, hur skiljer sig bilder åt ifråga om sin pedagogiska funktion för tillhörande matematikuppgift? Vilka pedagogiska möjligheter och hinder ser några läromedelsförfattare med bilder i matematikböcker? Vad anser några läromedelsförfattare kan påverka valet av bilder till ett matematikläromedel?Studien är gjord i två delar. Dels en analys av relationer mellan bild och text i några utvalda matematikböcker för grundskolans senare år, dels som kvalitativa intervjuer med tre författare av matematikläromedel.Analysen av matematikböcker resulterade i en indelning av bilder i sju kategorier utifrån lika många funktioner.