Det finns ett problem angående vilka undervisningsmetoder som ska användas för att lyckas höja elevers kunskapsnivå i matematik. Denna studie görs för att undersöka math trails plats i matematikundervisning och då utifrån tre aspekter: de fem förmågorna, verklighetsanknytning och motivation. Math trail är en promenad där olika uppgifter genomförs längs vägen i syfte att upptäcka matematiken som finns runt omkring oss. Math trail kan ses vara en del av utomhuspedagogiken. På grund av att ingen forskning presenterats inom math trail väljer vi därför att lyfta fram forskning kring utomhuspedagogik.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad läraren bör ta hänsyn till vid planering av Matematikundervisningen, med fokus på arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete, för att förbättra inlärningseffekterna hos eleverna på det svenska högstadiet, vilket undersöks med en text/dokumentstudie. Sedan 1990-talet har det blivit mer och mer fokus på individuellt arbete (med lärobok) i matematikundervisning på det svenska högstadiet med lärare som fungerar som handledare. Samtidigt visar internationella studier som PISA och TIMSS att elevernas matematikkunskaper på högstadiet har försämrats till en genomsnittlig nivå (eller under) sedan dess vilket innebär att den svenska skolan måste agera. Undersökningen i denna uppsats visar att arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete borde genomföras på rätt sätt, att mer undervisning i helklass ? utfört på rätt sätt ? och mindre individuellt arbete, i synnerhet på det sätt som det ofta utförts i Sverige, borde användas, att varken undervisning i helklass eller individuellt arbete som enda arbetsform är tillräcklig för inlärningen och att arbetsformerna borde varieras beroende på det matematiska området som ska läras eller på den förmåga som ska utvecklas samt klassammansättningen.

Inom nuklearmedicinsk diagnostik används radioaktiva läkemedel för att utvärdera olika organs metabolism och fysiologiska beteende. Genom att använda en scintillationskamera kan strålningen som erhålls när det administrerade läkemedlet sönderfaller i kroppen detekteras och en funktionell bild över aktivitetsfördelningen erhålls. En tredimensionell bildvolym kan erhållas om gammakameran får rotera runt patienten vilket kallas SPECT (Single Photon Emission Computed Tomography). Bildernas kvalitet är av stor betydelse för att kunna göra en noggrann bedömning av olika patologiska tillstånd. Kvaliteten begränsas av en mängd faktorer och en av dem är Comptonspridda fotoner.I denna studie optimerades bildkvaliteten för SPECT-undersökningar med 111In-Octreoscan för ett Infinia Hawkeye 4 (GE Healthcare, Wisconsin, USA) SPECT-system vid Norrlands universitetssjukhus (NUS).

Studiens syfte var att undersöka matematikundervisande lärares syn på  laborativ matematik samt läroböckers användning inom matematik. Hur ser lärare i årskurs 1-5 på ett laborativt arbetssätt kontra lärobokens användning inom ämnet matematik. Tillgängligheten och det laborativa materielets förekomst i undervisningen har undersökts. För att studera detta delades enkäter ut till verksamma lärare i årskurs 1- 5 på tre skolor i Kalmar kommun. Observationer har även genomförts för att närmare undersöka hur tillgängligt och naturligt materielet är för eleverna.

Sweden is a multicultural country and because of this the Swedish school-system should be adapted so that all pupils can develop their linguistic skills so that they can participate andunderstand the education. By using scientific work from other researchers and my own experiences from a general point of view, I noticed that pupils with foreign origin perform less good in mathematics than pupils with Swedish origin, in the Swedish education system.The purpose of this research is to find out if communication and interplay between the pupils makes it easier for them to understand mathematics and its? concepts. My research involves acertain school class were all pupils have another etnicity then the Swedish one. My aim was to find out if the pupils reached the knowledge-goals for mathematics in the third grade.

Studiens syfte var att undersöka gymnasieelevernas intresse för ämnet matematik samt att urskilja det som är karakteristiskt för motivationsskapande lärande inom matematik och vad som gör en matematiklektion på gymnasiet givande och intressant. I grunden för arbetet ligger den sociokulturella lärandeteorin, teorier om motivation och intresse, samt vissa trender inom Matematikundervisningen som behandlas i litteraturavsnittet.  I undersökningen användes en metodkombination: en kvantitativ studie i form av gruppenkät, som delades ut till elever som läser matematikkurser första och tredje året på två olika program på en gymnasieskola ? det naturvetenskapliga och det samhällsinriktade samt en kvalitativ intervjustudie med fyra gymnasieelever.  Resultatet av undersökningen visar att gymnasieelevernas intresse för ämnet matematik är kopplat till deras framtidsplaner samt graden av framgång och bra betyg i ämnet. Det finns även ett starkt positivt samband mellan intresset för ämnet och lusten inför matematiklektionen, undervisningstempot respektive lärarens inverkan. Faktorer som stimulerar elevernas intresse och som påverkar attityden till en matematiklektion är bundna till Matematikundervisningens innehåll, dess aktualitet och variation, frågor om Matematikundervisningens metoder och arbetssätt samt elevens individuella drag och påverkan.

Studiens syfte var att undersöka matematikundervisande lärares syn på  laborativ matematik samt läroböckers användning inom matematik. Hur ser lärare i årskurs 1-5 på ett laborativt arbetssätt kontra lärobokens användning inom ämnet matematik. Tillgängligheten och det laborativa materielets förekomst i undervisningen har undersökts. För att studera detta delades enkäter ut till verksamma lärare i årskurs 1- 5 på tre skolor i Kalmar kommun. Observationer har även genomförts för att närmare undersöka hur tillgängligt och naturligt materielet är för eleverna.

Studiens syfte är att lyfta fram och jämföra olika elevers lösningsstrategier och tankemönster vid benämnda uppgifter. Är det kanske så att svaga problemlösare, inte bara förenklar arbetet genom att fokusera på symboler och nyckelord utan att de även, avstår från återläsning av texten och kontroll av lösningen? Genom ljudupptagning vid observation av elever som tänker högt under pågående arbete, studeras deras sätt att läsa och lösa följdriktiga uppgifter, motstridiga uppgifter och flerstegsproblem. Studien omfattar även intervjuer i syfte att ta reda på elevernas uppfattningar om svårigheter i benämnda uppgifter. Vid analys jäm­förs elevernas arbete och uppfattningar utifrån följande aspekter: beräkningsstrategier, läsförståelsestrategier, återläsning och lösningskontroll.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka vilka områden inom Matematik kurs A som eleverna upplever problematiska och att öka vår förståelse för vilka faktorer som skapar dessa svårigheter. Vi ville även utreda i vilken mån undervisande lärare är medvetna om vilka områden som eleverna tycker är svåra det vill säga om elevers och lärares syn på svårigheterna inom Matematik kurs A stämmer överens. Genom vårt arbete undersökte vi också vilka arbetssätt och arbetsformer som faktiskt ingår i Matematikundervisningen och hur eleverna vill att undervisningen ska utformas. Vi använde en kvantitativ metod i form av enkäter som besvarats av 82 elever och 20 matematiklärare på gymnasiet. Resultatet visade att både elever och lärare ansåg att matematikområdet algebra var det svåraste området inom Matematik kurs A, men även geometri och funktioner angavs som problematiskt av elever, lärare angav istället funktioner och ekvationer.

Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) är ett av lärarnas uppdrag att individanpassa undervisningen. I publicerade utredningar, tidningsartiklar och avhandlingar framgår det att elevers kunskaper inom matematiken sviktar. En orsak till detta anses vara att fokus i den individanpassade undervisningen i matematik riktar sig främst mot enskilt arbete. Enligt vår erfarenhet av den individanpassade Matematikundervisningen stämmer detta påstående relativt bra. Vi anser att det för lärare i många fall kan vara svårt att tillmötesgå varje elev utifrån deras förutsättningar och behov.

Tidigare forskning och olika rapporter har visat att elever i Sverige har fått sämre resultat i matematik jämfört med andra OECD-länder. Anledningar till det kan vara att undervisningen är för läromedelsstyrd och att undervisningen inte sker utifrån elevernas erfarenheter. Undervisningen behöver ha en verklighetsförankring och språket behöver användas mer till att föra diskussioner kring matematiska problem (Norén, 2010). Syftet med mitt arbete är att få reda på hur flerspråkiga elever, elever i behov av särskilt stöd och elever generellt upplever tre olika typer av undervisning i matematik samt hur dessa exempel underlättar lärandet för dem. Aktionsforskning och fallstudie har genomförts på en skola där eleverna fick göra räknesagor i grupp och sifferuppgifter och textuppgifter enskilt.

Syftet med studien är att undersöka två skolors kvalitetsutveckling inom matematik i årskurs fem. Studien avser även att lyfta fram skolpersonalens förändringsprocess i deras arbete med matematiken på två skolor där resultaten på nationella provet i årskurs fem har haft en positiv utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med fem respondenter var vår intention att finna svar på följande frågeställningar; På vilka sätt har skolpersonal på två skolor förändrat Matematikundervisningen så att elever lyckas med bättre resultat på de nationella proven i matematik, årskurs fem? Vilka var orsakerna till att lärarna ville förändra? Hur beskriver lärarna förändringsprocessen hos sig själva? Gemensamt för samtliga respondenter var att tiden, det statliga, ekonomiska stödet samt engagemanget bland lärarna sågs som de avgörande faktorerna för det goda kvalitetsarbetet som gjorts på skolorna. Vidare var samtliga respondenter överens om att den statliga satsningen Läsa-skriva-räkna samt Matematiksatsningen påverkat dem på ett positivt sätt som bidragit till att lärarna talar mer matematik i sitt klassrum. Satsningarna har även resulterat i att skolorna fått tillgång till tekniska hjälpmedel, samt fått möjlighet att genomföra Lesson study i sin undervisning.

Syftet med studien har varit att undersöka och kritiskt granska berörda pedagogers uppfattningar av sin undervisning av invandrarbarn med hörselnedsättning. Syftet preciseras med utgångspunkt i följande tre frågeställningar: Vilket arbetssätt förespråkar pedagoger när det gäller undervisning i grupper med invandrarbarn som har hörselnedsättning?Vilka möjligheter och hinder föreligger i undervisningsmiljön enligt pedagogernas föreställningar?Hur påverkar pedagogers förhållningssätt och bemötande de hörselnedsatta invandrarbarnens möjligheter att tillägna sig undervisningen? Studien grundar sig på djupintervjuer med pedagoger som undervisar invandrarbarn med hörselnedsättning i förskola och skola. För att kunna undersöka pedagogernas uppfattningar har en fenomenologisk ansats använts. Barn utvecklas i samspel med omgivningen och interagerar med såväl individer som material och därför kan människosynen och kunskapssynen betecknas som socialkonstruktionistisk.

Många företag är idag aktiva med sina varumärken på det bildbaserade sociala mediet Instagram. Varumärken som marknadsförs där påverkas av att Instagram i egenskap av ett web 2.0-medium ger användare möjlighet att interagera med andra användare och själva styra över vad, när, vart och hur de vill konsumera information.Marknadsföring som bygger på att övertala genom avbrott, upprepning och en påträngande närvaro har därmed blivit allt mer ineffektiv. Därför måste företag för att nå konsumenter med sin marknadsföring engagera Instagram-användare att följa och fortsätta följa deras varumärken. För kunna skapa fördelaktigt resultat för varumärket måste företag förstå konsumenterna och vad deras beteenden grundar sig i. Denna studie ämnar därför undersöka hur Instagram kan användas för att skapa varumärkesvärde utifrån faktorer för konsumenters beteenden på tjänsten.Teorier som använts som grund för denna studies datainsamling och analys rör kundbaserat varumärkesvärde, mänskliga behov och motiv till användning av sociala medier.

Denna studies avsikt är att identifiera problem och söka möjligheter, vid genomförandet av matematikkurs B vid samhällsvetenskapsprogrammet på en gymnasieskola. Vidare prövas och ges förslag till åtgärder av identifierade problem. Rektor och matematiklärarna på den skola studien genomfördes önskade att någon med utifrånperspektiv skulle hjälpa till med att hitta förklaringar till varför elevernas studieresultat på samhällsvetenskapsprogrammet sjönk markant mellan de två obligatoriska matematikkurserna A och B. Skolans förslag var att jag skulle vara med på lektioner och försöka identifiera faktorer, något som jag kom att kalla ?bromsfaktorer?, och utifrån dem föreslå åtgärder.