There has been a lot of debate in media about mathematics teaching in grade school in Sweden. Many students experience that mathematics in grade school is abstract, which leads to decreased interest of mathematics in early years. An international study indicates that Swedish students in class 4 do not fulfill the mean for mathematics according to EU/OECD countries. The study also shows that Sweden practice a textbook driven education, compared to other countries. The aim for this study was to find out how a few pedagogues for class F-6 teach mathematics, and why they have chosen to educate the way they do.

Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare sÀger sig arbeta med den kommunikativa förmÄgan i sin matematikundervisning pÄ mellanstadiet samt pÄ vilket sÀtt och i vilken omfattning detta arbete sker. Vi har fÄtt in enkÀter frÄn 18 lÀrare frÄn olika skolor och av dessa lÀrare har vi haft fördjupade intervjuer med tvÄ. Resultatet visar att majoriteten av lÀrarna sjÀlva anser att de samtalar mycket under matematiklektionerna. Samtidigt visar resultatet att mer Àn hÀlften av lÀrarna har en traditionell undervisning dÀr matematikboken styr och dÀr olika inslag som exempelvis spel, praktiska moment och diskussioner sker dÄ och dÄ. Detta har fÄtt oss att fundera pÄ om lÀrarna klassar ordet samtal pÄ olika sÀtt.

Med vÄrt examensarbete ville vi undersöka om studie- och yrkesvÀgledare arbetar utifrÄn ett genusperspektiv, om de vet vad ett genusperspektiv innebÀr och vilka verktyg och metoder de anvÀnder sig av för att inte vÀgleda utifrÄn ett traditionellt synsÀtt pÄ könsroller. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning och har utgÄtt frÄn intervjuer med studie- och yrkesvÀgledare inom gymnasieskola. De rÄdande genusstrukturer som finns idag pÄverkar arbete och utbildning och vi vill bidra till att vÀgledare fÄr en ökad medvetenhet, sÄ att de kan fÄ de sökande att göra det fria valet utan att vara styrda av sitt kön. Vi har anvÀnt oss av teorier och forskning som förklarar genus och hur genus pÄverkar oss inom alla nivÄer i dagens samhÀlle och dÄ Àven val av utbildning och arbete. Vi har i vÄr undersökning kommit fram till att det behövs ett vidare genusperspektiv hos studie- och yrkesvÀgledare för att elever ska kunna göra sina val utan att vara begrÀnsade av sin könstillhörighet.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Bakgrund: I takt med att lagar, redovisningsnormer och skattesystem Àndras, stÀller företagens intressenter allt mer krav pÄ den ekonomiska informationen. Detta bidrar till att förvÀntningarna pÄ revisorn stÀndigt Àndras liksom revisorns uppgifter vilket ger utrymme för ett gap mellan revisorns uppgifter och förvÀntningar som Àgare och andra intressenter har pÄ en revisor. Den 1 november 2010 avskaffades dock revisionsplikten för smÄ aktiebolag i Sverige. Detta innebar att ca 250 000 aktiebolag nu kan vÀlja bort revision.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att identifiera och förstÄ faktorer som pÄverkar förvÀntningsgapet mellan Àgare och revisorn, för att sedan kunna undersöka hur gapet skiljer sig Ät mellan företag med respektive utan revisionsplikt.Metod: För att uppnÄ syftet anvÀndes bÄde en kvalitativ metod i form av intervjuer och en kvantitativ metod i form enkÀt som skickades till drygt 2200 smÄ aktiebolag runt om i Sverige. I intervjun stÀlldes frÄgor dÀr vi bad respondenterna uttrycka sig om vilka förvÀntningar de hade pÄ revisorn och revisionen nÀr företaget startades och om dessa uppfylldes eller inte.

Utvecklingen inom ambulanssjukvÄrden de senaste decennierna har varit omfattande och stÄr idag för bÄde avancerad sjukvÄrd utanför sjukhuset och transporten av dessa patienter till sjukhus. Fler vÄrdkedjor startas vilket innebÀr att mer vÄrd utförs pÄ plats hos patienten, efter det transporteras patienten direkt till behandlande specialistavdelning, utan att fördröjas pÄ akutmottagningen. Denna utveckling stÀller ökade krav pÄ fler specialistutbildade ambulanssjuksköterskor. Det Àr ofta snabba och svÄra beslut som skall tas och felaktiga beslut kan ge svÄra konsekvenser för patienten.Syfte: Syftet med studien var att beskriva förÀndringar i tid med och utan prehospital omvÄrdnad för patienter med bröstsmÀrtor i ett treÄrsperspektiv.Metod: Studien var retrospektiv med en komparativ design. Data frÄn januari under 2009-2011 samlades in i form av Àrenderapporter frÄn SOS-alarm, som sedan jÀmfördes med varandra.Resultat: I studien ingick 254 patienter.

Bakgrund I uppsatsen beskriver vi kort den historiska bakgrunden till de pedagogiska idéer som genomsyrar den traditionella kommunala förskolan och Montessoriförskolan. Under vÄr studietid har vi ofta funderat pÄ frÄgan om det Àr fördelaktigt för barns lÀrande att gÄ pÄ en förskola med en specifik pedagogik. DÀrför bestÀmde vi oss för att undersöka skillnader mellan en kommunal förskola och en Montessoriförskola inom Àmnet matematik. Syfte Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ hur tvÄ förskolor med olika pedagogiker arbetar med att fÄ in matematiken i sin verksamhet. För att uppnÄ detta syfte utgÄr vi ifrÄn följande frÄgestÀllning: Med utgÄngspunkt i lÀroplanen, vilka skillnader finns det mellan pedagogernas arbetssÀtt med matematiken i en kommunal förskola och i en Montessoriinriktad förskola.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur lÀrare beskriver sitt arbete med att frÀmja elevers matematikinlÀrning samt hur de elever som tappat lusten och intresset för Àmnet kan fÄngas upp. BÄde i rapporter frÄn Skolverket och i forskning som gjorts inom Àmnet tyder mycket pÄ att den frÀmsta faktorn som bidrar till elevernas inlÀrning, lust och intresse Àr hur undervisningen utformas. För att elever ska kunna befÀsta matematiska abstraktioner bör undervisningen, enligt litteraturen, utgÄ frÄn elevers erfarenheter. Vad eleverna har kunskap om sedan tidigare, dÄ det gÀller matematik, Àr en viktig aspekt att ta hÀnsyn till som lÀrare. Viktigt Àr Àven att samtala om matematik, att kommunicera i undervisningen ger eleverna en djupare förstÄelse för symboler och begrepp.För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag tagit del av tidigare forskning och litteratur som berör elevers matematikinlÀrning.

Myxomatös klaffdegeneration Àr en vanlig hjÀrtsjukdom hos hund och dÀrför av stort veterinÀrmedicinskt intresse, bÄde ur patofysiologisk och ur farmakologisk synvinkel. Hos mÀnniska kan klaffen opereras och ersÀttas med en konstgjord klaff, men hos hund Àr inriktningen framförallt att med medicin förbÀttra överlevnaden dÄ en mild klaffinsufficiens Àr fullt möjligt att leva med. Detta för att hos det enskilda djuret förhindra att sjukdomsförloppet förvÀrras och hjÀrtsvikt uppstÄr. De mediciner som anvÀnds profylaktiskt idag ges ofta utan att man genom kliniska försök pÄvisat en positiv effekt genom ökad livskvalitet och/eller överlevnad. Detta Àr inte optimalt dÄ sjukdomsförloppet Àr lÄngdraget och medför stora kostnader för djurÀgaren utan att man vet om det verkligen har önskad effekt och dessutom kan medföra oönskade biverkningar..

Det hÀr arbetet utreder en alternativ metod för mÀtning av varvtal hos likströmsmotorer. Det Àr idag vanligt att man anvÀnder sig utav givarlös feedback i reglersystem för att nÄ lÀgre produktkostnader. Nackdelen med metoden, som utnyttjar den över ankarlindningarna inducerade spÀnningen (back EMF), Àr dÄlig precision jÀmfört med system med varvtalsgivare. Denna alternativa metod utgÄr ifrÄn att motorströmmen varierar periodiskt med varvtalet pÄ grund av asymmetrin i motorn. Genom analog filtrering av motorströmmen samt digital signalbehandling som arbetar utifrÄn autokorrelation Àr det möjligt att skatta varvtalet utan givare.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Uppsatsen Röst och inskription. Utkast till den inre monologens teckenteori kan sammanfattas som ett försök att beskriva och förklara strukturella och funktionella egenskaper hos inre monolog (i engelsk litteratur inner speech), samt relatera dessa egenskaper till ?yttre?, dialogiskt talsprÄk. En axial grundtanke som löper genom hela undersökningen Àr att monologen inte utan vidare lÄter sig reduceras till en enkel formel som ?talsprÄk minus röst? etc., utan att monologen bör anses betingad av andra lingvistiska förutsÀttningar, bland vilka frÄnvaron av fysisk röstbildning bara Àr en bland flera faktorer..

VÄrt syfte med denna uppsats var att studera tonÄrsflickors uppfattningar om sin situation pÄ fritidsgÄrden. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi genomfört intervjuer pÄ tvÄ olika fritidsgÄrdar i SkellefteÄ kommun. Vi intervjuade fjorton tonÄrsflickor uppdelade i olika grupper. I vÄrt resultat fick vi fram att flickorna sjÀlva inte ser det som nÄgot problem att de Àr underrepresenterade pÄ fritidsgÄrdarna. De kÀnner sig inte orÀttvist behandlade utan ser sig sjÀlva som jÀmstÀllda pÄ fritidsgÄrden.

Syftet med den hÀr studien Àr att belysa erfarenheter och upp-levelser frÄn personal som arbetar med ungdomar pÄ anstalter, och ansvarar för att motivera dem till ett liv utan kriminalitet och missbruk. Vidareundersöks vilkainsatser som erbjudsoch vilka hinder och möjligheter det finns i motivationsarbetet. Studien Àr kvalitativ och har en hermeneutisk utgÄngspunkt. UndersökningenÀr genomförd med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att unga lagövertrÀdare Àr en svÄr grupp att motivera till förÀndring dÄ de fortfarande ser vinster med kriminalitet.