Äldre personer utgör en stor del av befolkningen och Ă„ldersrelaterade sjukdomar ökar i takt med att den Ă€ldre befolkningen ökar. I Sverige finns det 2,3 miljoner mĂ€nniskor som Ă€r över sextio Ă„r varav 140 000 har en demensdiagnos. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om och hur sĂ€llskapsdjur kan pĂ„verka Ă€ldre personer med eller utan demenssjukdom. Genom att följa Goodmans sju steg gjordes en systematisk litteraturstudie. Litteratursökningen skedde i PubMed CINAHL och PsycINFO dĂ€r 11 vetenskapliga kvantitativa artiklar inkluderades.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ ökad kunskap om hur tre grundskolelÀrare anvÀnder olika medier i matematikundervisningen mot bakgrund av den logocentriska traditionen i skolan. Jag kommer att utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar i min studie: ? PÄ vilka olika sÀtt gestaltas den logocentriska traditionen i matematikundervisningen i en Ärskurs 1, 2 och 4? ? Vilka anledningar anger lÀrare till att de centrala medierna i undervisningen i skolan Àr de logocentriska uttrycksformerna och inte de kinestetiska, visuella och auditiva uttrycksformerna? ? Hur uppfattar lÀrare att de visuella, auditiva och kinestetiska uttrycksformerna utvecklas i en logocentrisk skoltradition? Teorin i mitt examensarbete definierar begreppen medier och logocentrisk tradition i matematikundervisningen. Teorin innehÄller tidigare forskning om hur den logocentriska traditionen gestaltas i skolan, samt skolans behov av förÀndring för att motsvara samhÀllets utveckling. Jag har anvÀnt mig av en etnografisk ansats och mina insamlingsmetoder Àr intervju och observation. Undersökningarna Àr gjorda pÄ en skola, dÀr jag har besökt tre olika skolklasser i tvÄ dagar per skolklass.

Rapportens syfte Ă€r att undersöka hur kvinnor och mĂ€n vid en gymnasieskola ser pĂ„ matematikundervisningen, vad kvinnorna sĂ€ger om alternativa undervisningsmetoder samt hur jag som lĂ€rare kan öka intresset för matematik hos framförallt kvinnor. De undersökningsmetoder som anvĂ€ndes var observation av elevers arbete i grupp med att sjĂ€lva konstruera en matematikuppgift, enkĂ€t bland elever pĂ„ gymnasiets NV, MSP och TE-linjer samt kvalitativa intervjuer med kvinnor ur den tidigare observerade matematikklassen. Även en litteraturstudie utfördes. EnkĂ€tresultat och intervjuer tyder pĂ„ att eleverna, sĂ„vĂ€l manliga som kvinnliga, i hög grad Ă€r nöjda med undervisningen. Det engagemang eleverna visade under det observerade arbetspasset, samt resultatet frĂ„n intervjuerna, tyder pĂ„ att det Ă€ven Ă€r intressant och lĂ€rorikt för eleverna att sjĂ€lva fĂ„ skapa problem som sedan presenteras för övriga klasskamrater.

Kost Ă€r ett brett Ă€mne i dagens samhĂ€lle. Idag lĂ€ggs ett stort fokus pĂ„ barn och ungdomars prestation i skolan. Är det bara duktiga lĂ€rare som hjĂ€lper eleverna framĂ„t eller finns det andra faktorer? Vi som blivande idrottslĂ€rare vill se hur mycket frukostens betydelse har pĂ„ elevernas fysiska prestation. Eftersom kropp och sjĂ€l hĂ€nger ihop har eleverna Ă€ven fĂ„tt skatta den upplevda fysiska anstrĂ€ngningen.

Idag finns det ingen som granskar lÀroböcker i Sverige. Enligt forskarna spelar matematiklÀroboken en dominerande roll i matematikundervisning i Sverige. DÀrför bör mer uppmÀrksamhet riktas mot lÀroböckernas kvalitet. Mitt syfte med denna studie Àr dÀrför att se om och i vilken omfattning alla centrala aspekter inom grundlÀggande taluppfattning, addition och subtraktion finns med i tre matematiklÀroböcker för Ärskurs ett. Med centrala aspekter menas aspekter som Àr vÀsentliga för att eleven ska kunna bygga sitt vetande i ett visst ÀmnesomrÄde.

Årligen slutar 30 procent av eleverna gymnasieskolan utan betygsbehörighet. PĂ„ individuella program (IV) Ă€r siffran 85 procent. För att kartlĂ€gga skolsituationen för en elevgrupp pĂ„ IV-programmet intervjuades 24 elever. Utöver detta gjordes en kognitiv bedömning samt en sjĂ€lvskattning av upplevd psykisk hĂ€lsa. Huvuddelen av eleverna presterade pĂ„ en ojĂ€mn kognitiv nivĂ„, inom normalvariationen.

Svenska elevers resultat i matematik har försÀmrats det senaste Ärtiondet. Forskning pÄ omrÄdet indikerar att undervisningen i matematik ofta byggs upp kring ett lÀromedel, som eleverna kan har svÄrt att ta till sig och förstÄ. Vidare visar forskningen att elevers emotioner vid matematikundervisning skapar Ängest, vilket negativt pÄverkar deras förmÄga att lÀra. Undersökningen syftar till att granska hur elevers lÀromedel, deras emotioner och deras lÀrande samspelar. Undersökningsmaterialet bestÄr av djupintervjuer med fem elever som förra Äret lÀste matematik A pÄ gymnasial nivÄ.

Studien Àr en deltagande observation av kommunikativa mönster i matematikundervisning pÄ gymnasiet. Studien har det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrandet som teoretisk utgÄngspunkt. Materialet som samlades in bestÄr av fyra direkt efterföljande matematiklektioner i matematik 1b i en klass som observerats genom deltagande observation. Dessutom har materialet spelats in med videokamera och kompletterats med ljudinspelning, fÀltanteckningar och en lÀrarintervju.Studien fokuserar pÄ att synliggöra kommunikativa mönster och deras pÄverkan pÄ möjligheten för eleverna att kommunicera ett matematiskt innehÄll. Analysen utgÄr frÄn transkriberat material av samtal mellan lÀrare och elever i plenarundervisning.

Den ostrukturerade fritiden har ibland upplevts som aktiviteter utan vuxenkontroll. Detta har diskuterats i förebyggande syfte för att förhindra att ungdomar töjde pÄ grÀnsen och hamnade snett. Ibland har samhÀllets signaler tolkats som att aktiviteter utan vuxenkontroll inte varit lika accepterade som de med struktur och kontroll. VÀrderades ungdomarnas aktiviteter annorlunda av vuxna Àn av ungdomarna sjÀlva? Syftet med studien var att undersöka om skillnader fanns mellan ungdomars och socialtjÀnstens vÀrderingar av ostrukturerad fritid.

Vi ville undersöka om det var möjligt att pÄ en begrÀnsad budget bygga och programmera en Live Slow Motion-maskin för att generera repriser under en TV-sÀndning. Utan tillgÄng till dyrare specialtillverkad hÄrdvara skulle allt skötas i mjukvara pÄ i grunden en vanlig konsument-PC. Vi ville sÄ lÄngt som möjligt att vÄr maskin skulle efterlikna de etablerade produkter som anvÀnds i TV-branchen dÄ vÄr förhoppning var att maskinen skulle kunna utnyttjas av TV-studenter efter fÀrdigstÀllandet. Vi ville dock inte begrÀnsa oss för mycket, utan vi skulle försöka förbÀttra de saker vi ansÄg behövde förÀndras..

Syftet med vĂ„r studie var att undersöka KME-förskollĂ€rarens kompetenser i arbetet med de estetiska uttrycksformerna. Vi var intresserade av att undersöka om dessa kompetenser skiljde sig frĂ„n förskollĂ€rare utan KME som huvudĂ€mne. DĂ€rför stĂ€llde vi oss frĂ„gorna om hur och varför KME-förskollĂ€rare, respektive förskollĂ€rare utan KME som huvudĂ€mne, arbetar med de estetiska uttrycksformerna. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med sex förskollĂ€rare, tre med och tre utan KME som huvudĂ€mne. Det empiriska materialet har vi analyserat utifrĂ„n följande teoretiska begrepp: Återskapande, omskapande och nyskapande, estetiska uttrycksformer utifrĂ„n intryck och uttryck, multimodalitet, estetiska uttrycksformer som ett sĂ€tt att uttrycka sig pĂ„ samt estetiska uttrycksformer för att stĂ€rka individen.

Denna studie handlar om hur frivilligorganisationer samarbetar i nÀtverk i syfte att förbÀttra mÀnniskornas villkor i u-lÀnder, med fokus pÄ hiv/aids. Att arbeta i nÀtverk har fÄtt en allt större betydelse det senaste decenniet och det har blivit viktigare att samarbeta över organisationsgrÀnserna. Syftet med studien Àr sÄledes att undersöka pÄ vilka sÀtt frivilligorganisationer samarbetar i nÀtverk för att uppnÄ gemensamma mÄl, i detta fall med uppgift att förbÀttra villkoren för hivsmittade i u-lÀnder. För att fÄ en djupare förstÄelse kommer LÀkare Utan GrÀnsers och Afrikagruppernas arbete att belysas. Teorier som anvÀnds Àr socialt nÀtverk, nÀtverksynsÀttet samt en beskrivning av hur nÀtverksorganisationer ser ut.

Under vÄren 2014 genomfördes en kvalitativ intervjustudiemed fem matematiklÀrare som undervisar i Ärskurserna 7-9 i en svensksmÄstadskommun. Studien har ett sociokulturellt perspektiv som utgÄngspunkt ochhar inspirerats av fenomenografisk ansats. Tidigare forskning beskrivermatematikÄngest ur ett internationellt perspektiv. I Sverige har begreppetmatematikÄngest inte uppmÀrksammats i sÄ hög utstrÀckning. Syftet med den hÀrstudien var att undersöka hur nÄgra lÀrare uppfattar begreppet matematikÄngest,hur de uppfattar elever med matematikÄngest och hur de uppfattar att skolan kanförebygga och motarbeta att elever fÄr negativa kÀnslor till matematik.

Problematiken som ligger till grund för denna studie Àr att vi har uppmÀrksammat tendenser till att bilder och bildskapande anvÀnds som tidsfördriv pÄ förskolor. Processen och efterarbetet Àr inget som lÀggs nÄgon större vikt vid. Samtidigt visar tidigare forskning att interaktion i samband med bilder och bildskapande Àr av betydelse för den sprÄkliga förmÄgan hos barn.DÀrför vill vi genom att studera interaktion och kommunikation mellan pedagoger och barn i aktiviteter kring bilder och bildskapande, bidra med kunskap kring hur sprÄkliga praktiker skapas.Med utgÄngspunkt i delar av det sociokulturella perspektivet har studien genomförs med kvalitativa metoder, i form av öppna observationer vilka har dokumenterats med videoinspelning och fÀltanteckningar. Empirin har sedan analyserats med hjÀlp av interaktionsanalys.I studien framkom det att pedagogens nÀrvaro och engagemang samt utformningen av förskolans miljö Àr betydande. Slutsatsen i studien Àr att om pedagogen ska kunna skapa goda sprÄkliga praktiker kring bilder och bildskapande, Àr det av betydelse att aktiviteterna Àger rum pÄ platser dÀr det inte Àr störande ljud och spring frÄn andra runt omkring.

Forskningslitteraturen har inte en enhetlig syn pÄ vilka effekter inkluderandet av spel i matematikundervisningen har pÄ elevers lÀrande och motivation. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka lÀrares beprövade erfarenheter av att anvÀnda spel i matematikundervisningen, för att pÄ sÄ sÀtt fördjupa kunskaperna kring vilka effekter lÀrarna anser spelen har pÄ elevers lÀrande och motivation. För att nÄ syftet stÀlls följande frÄgor; Vilka typer av spel anvÀnder lÀrarna sig av i sin undervisning och med vilken frekvens anvÀnder de spelen i undervisningen? Vad beskriver lÀrarna för syfte med att anvÀnda spel i matematikundervisningen? Vilken effekt beskriver lÀrarna att spelen har pÄ elevers lÀrande i, och attityder till, matematik? UtifrÄn frÄgorna har en empirisk undersökning genomförts. Som metod anvÀndes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som följde en intervjuguide.