Denna uppsats behandlar elevers attityder till ekvationer. Den tidigare forskningen ger en mÀngd orsaker till elevers svÄrigheter med ekvationer. Vad tycker eleverna sjÀlva? Denna uppsats kommer fram till att eleverna tycker ekvationer Àr svÄrt, att undervisningen frÄn tidigare Ärskurser brister, och att ekvationer saknar verklighetsförankring..

Syftet med detta arbete var att studera hemsprÄket betydelse för elevens utveckling i matematik och undersöka lÀrarens och elevens syn pÄ matematiskt undervisning pÄ modersmÄlet. Jag har intervjuat nio elever och fyra lÀrare i den mÄngkulturella skolan som jag jobbar i. Genom detta arbete har jag kommit fram till att studiehandledningen pÄ modersmÄlet i studieverkstadsverksamheten som startades i skolan sedan 2005 Àr av stor betydelse för eleverna, dÀr studiehandledningen pÄ modersmÄlet gör att elevernas inlÀrning i bÄde matematik och sprÄk blir starkare.Nyckelord: modersmÄl, studiehandledning, andrasprÄkselever..

Som student pĂ„ lĂ€rarutbildningen fick jag bland annat lĂ€ra mig om olika inlĂ€rningsstilar och om vikten av varierade arbetsformer i undervisningen. NĂ„got förenklat menar vissa forskare att man kan skilja den teoretiskt lagde eleven frĂ„n den mer praktiskt lagde, vilket betyder att en mix av teoretisk och praktisk/laborativ undervisning skapar bra förutsĂ€ttningar för att sĂ„ mĂ„nga som möjligt ska kunna ta del av den. Inte minst viktigt Ă€r detta i Ă€mnet matematik och budskapet frĂ„n Skolverket Ă€r det samma vad gĂ€ller detta Ă€mne.Denna uppsats handlar om matematikundervisningen pĂ„ högstadiet, det vill sĂ€ga grundskolans senare Ă„r, Ă„k 7-9. Den Ă€r kopplad till de faktorer som styr vĂ„rt lĂ€rande och om elevernas förstĂ„else för matematik gagnas av praktiska och laborativa övningar eller inte. DĂ„ det i diskussioner om dagens matematikundervisning ofta framkommer att anvĂ€ndandet av den praktiska/laborativa matematikundervisningen pĂ„ högstadiet borde vara större, har jag i denna studie valt att undersöka om dess inverkan verkligen Ă€r sĂ„ viktig som görs gĂ€llande.Är tron pĂ„ praktisk och laborativ matematikundervisning relevant eller överdriven?Med hjĂ€lp av litteratur, samtal med lĂ€rare och pedagoger och en betygsjĂ€mförelse har jag försökt att hitta fakta som belyser den praktiska/laborativa undervisningens betydelse för studieresultatet i matematik.

Det talas om den svenska skolan och matematik i olika sammanhang. Under senare Är har det gjorts flera utvÀrderingar och studier som visar att elevers kunskaper inom matematikÀmnet har försÀmrats. Skolverket rapporterar ocksÄ att lusten att lÀramatematik försÀmrats och att problematiken kanske ligger i undervisningens utformning.Syftet med denna studie Àr att belysa lÀrares intentioner kring arbete med laborativ matematik och lyfta fram deras tankar kring vad arbetssÀttet/angreppssÀttet kan innebÀra för elevers lÀrande. Jag kommer ocksÄ att lyfta fram möjligheter och hinder som lÀrare upplever kring arbetssÀttet. För att besvara frÄgestÀllningarna har jag genomfört en kvalitativ, semi-strukturerad intervjustudie med fem lÀrare som undervisar i Är 4-6 alternativt Är 7-9.Resultatet frÄn studien visar att laborativ matematik har positiv inverkan pÄ elevers lÀrande.

Skolans uppdrag Àr att rusta eleverna för en oförutsedd framtid. Denna framtid krÀver andra kunskaper Àn vad som behövdes förr. Skolan skall enligt Lpo94 anpassas sÄ att alla elever utvecklas efter sina förutsÀttningar och behov. Eftersom det idag Àr nödvÀndigt att varje elev lÀr sig att ta ansvar och arbetar efter sin egen förmÄga Àr individualiseringsbehovet större Àn nÄgonsin. Alla elever tar till sig kunskap pÄ olika sÀtt.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur och varför lÀrare anvÀnder laborativt arbetssÀtt i matematikundervisningen i skolÄr 3 samt lÀrarnas uppfattning om hur det förebygger elevers matematiksvÄrigheter. Studien inkluderar Àven elevers instÀllning till laborativt material. Motivet till valet av detta Àmne Àr utifrÄn vÄra VFT (verksamhetsförlagd tid) erfarenheter dÀr enskild tyst rÀkning dominerade matematikundervisningen och laborativt material anvÀndes som sysselsÀttning. Litteraturen inom omrÄdet föresprÄkar arbete med laborativt material under hela skolgÄngen för betydelse för elevernas förstÄelse i matematik och att lÀraren har en avgörande roll gÀllande konkretisering av den abstrakta matematiken. En stor del av forskningen har visat att elever som arbetar med laborativt material i matematik presterar bÀttre Àn elever som inte gör det. I undersökningen har vi anvÀnt oss av tvÄ kvalitativa undersökningsmetoder, intervju och observation.

Den matematiska identiteten och synen pÄ sig sjÀlv som lÀrande i matematik spelar en betydande roll i en elevs matematiska utveckling. Palmer (2010, 2011) menar att den matematiska identiteten inte Àr statisk, utan omskapas stÀndigt, och den Àr beroende av situation och sammanhang. DÀrför kan den matematikundervisning som eleven möter i skolan bestÀmma och begrÀnsa vilka matematiska identiteter som Àr möjliga för eleven att skapa. Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med undersökningen Àr att beskriva nÄgra grundskolelevers syn pÄ matematik och pÄ sig sjÀlva som matematiker. FrÄgestÀllningar: ? Vilken syn pÄ matematik ger de intervjuade eleverna uttryck för? ? Hur förefaller de intervjuade elevernas syn pÄ matematik pÄverkas av den undervisning de deltar i? ? Vilka matematiska identiteter framtrÀder i intervjuerna med eleverna? Teoretisk ram: I studien har Wengers (1998) sociala lÀrandeteori anvÀnds som teoretisk utgÄngspunkt.

I denna studie undersöker vi fem andrasprÄkslevers syn pÄ skolmatematiken med hjÀlp av semistrukturerade intervju. Vi undersöker vad de har för uppfattningar om matematiken, om matematikundervisningen, om sig sjÀlva som elever och som anvÀndare av matematiken och om hur matematikinlÀrning gÄr till. Vi valde att göra detta arbete eftersom en stor andel elever med utlÀndsk bakgrund inte uppnÄdde mÄlen i matematik Àmnesprov 2007 och 2008. Vi ville ta reda pÄ vad detta kunde bero pÄ. Resultaten visade bl.a.

In this paper you can read about students? opinion of teaching in mathematics. The study is done with eight students that were interviewed. The study is based on 16 questions about mathematic teaching. The questions covered student participation, how teachers should be, if they think mathematics is important, which approach to take in lessons and how student best learn.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka ett arbetssÀtt med formativ bedömning i matematik pÄ gymnasienivÄ. MÄlet med den formativa bedömningen Àr att ge eleverna stöd i deras fortsatta lÀrande, att göra dem uppmÀrksamma pÄ hur de ligger till kunskapsmÀssigt och hur de kan förbÀttra sig. Arbetet bygger pÄ intervjuer med fem elever, som fÄtt göra uppgifter som jag har gett dem kommentarer pÄ, samt för Àmnet relevant litteratur. Jag har kommit fram till att eleverna var mycket positiva till denna form av formativ bedömning. De kÀnde att de blev hjÀlpta av de kommentarer jag gav dem eftersom de uppmÀrksammades pÄ saker de behövde öva mer pÄ..

Detta examensarbete Ă€r format efter författarnas egen vilja att skriva om matematikundervisning som Ă„terfinns utanför klassrummet. Det Ă€r skrivet pĂ„ institutionen för matematikĂ€mnets och naturvetenskapsĂ€mnenas didaktik vid Stockholms universitet. Syftet med arbetet Ă€r att undersöka huruvida den extramurala matematik kan ges utrymme som komplement till traditionell skolbĂ€nksmatematik pĂ„ gymnasiet. Syftet Ă€r Ă€ven att konstruera uppgifter och övningar Ă„t matematiklĂ€rare som lĂ€mpar sig för att bedriva extramural matematik. Även denna del riktar sig mot gymnasiet.

Detta examensarbete Ă€r format efter författarnas egen vilja att skriva om matematikundervisning som Ă„terfinns utanför klassrummet. Det Ă€r skrivet pĂ„ institutionen för matematikĂ€mnets och naturvetenskapsĂ€mnenas didaktik vid Stockholms universitet. Syftet med arbetet Ă€r att undersöka huruvida den extramurala matematik kan ges utrymme som komplement till traditionell skolbĂ€nksmatematik pĂ„ gymnasiet. Syftet Ă€r Ă€ven att konstruera uppgifter och övningar Ă„t matematiklĂ€rare som lĂ€mpar sig för att bedriva extramural matematik. Även denna del riktar sig mot gymnasiet.För att besvara frĂ„gestĂ€llningen "Vilka möjligheter finns det för den extramurala matematiken att fungera som ett komplement till den traditionella skolbĂ€nksmatematiken?" har vi arbetat pĂ„ flera sĂ€tt.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur tvÄ specialpedagoger, tre speciallÀrare och fyra matematiklÀrare, verksamma pÄ tre 7-9 skolor i en liten kommun, uppfattar och beskriver arbetet kring elever i behov av sÀrskilt stöd i matematik. Syftet Àr att genom intervjuer ta reda pÄ vilken syn de har pÄ matematiksvÄrigheter och hur denna tillÀmpas i verksamheten. I arbetet ges en teoretisk genomgÄng om matematikundervisning och specialpedagogik samt över de styrdokument som reglerar skolans arbete för elever i behov av sÀrskilt stöd. DÀrefter följer en presentation av olika förklaringsmodeller till matematiksvÄrigheter. Studiens ut-gÄngspunkt Àr att kunskap skapas i interaktionen mellan mÀnniskor i ett sociokulturellt per-spektiv.

PÄ hösten 2011 beslutade regeringen att göra en satsning pÄ matematik i skolan pÄ grund av elevers sjunkande resultat. Detta sett i ett internationellt perspektiv. Satsningen gick bland annat ut pÄ fler undervisningstimmar samt kompetensutveckling till lÀrare. Med bakgrund av denna matematiksatsning valde vi i denna studie att ta elevernas perspektiv pÄ frÄgan varför elevernas resultat blivit sÀmre. Anser de till exempel att undervisningen i matematik Àr meningsfull?Syftet med studien Àr att undersöka vilket förhÄllningssÀtt eleven i Ärskurs 4 har till matematikundervisningen samt dess betydelse för elevens vardag och jÀmföra det med det uppdrag som lÀroplanen uttrycker avseende matematikÀmnet och matematikundervisningen.

I internationella kunskapsmÀtningar har det framkommit att kunskapsnivÄ i matematik successivt har sjunkit hos svenska elever i förhÄllande till andra lÀnder sedan mitten av 90-talet. LÀsÄret 2012/2013 var det drygt 92 procent av Sveriges elever i Ärskurs nio som fick ett godkÀnt betyg i matematik. NÀr dessa elever kom till gymnasiet sÄ var det endast nÄgot över 83 procent av eleverna som klarade ett godkÀnt resultat pÄ det nationella provet i kursen Matematik 1b. Elever som inte uppnÄr lÀroplanens utbildningsmÄl har SÀrskilt utbildningsbehov i matematik (SUM). Syftet med denna studie Àr att utifrÄn SUM-elevers upplevelser av grundskolans och gymnasiets matematikundervisning fÄ ökad kunskap om vad som pÄverkar elevernas möjligheter att klara matematiken pÄ gymnasiet.