En effektiv och populÀr grafisk effekt för realtidsgrafik Àr Screen-Space Ambient Occlusion(SSAO). Teknikens nackdel Àr brusiga artefakter som kan dÀmpas med blur filtrering. Detta arbete studerar upplevelsen av defekterna i SSAO med en anvÀndarstudie. Arbetet implementerar en renderare som renderar bildrutor frÄn kameraÄkningar och ett visningsprogram som anvÀnds i experimentgenomförandet. Renderade bilder utan och med aktiv blur-filtrering visas för försökspersoner som fÄr beskriva om de ser skillnader mellan bilderna och vÀlja vilken bild de föredrar.

Det faktiska mötet med arkitektur handlar inte bara om det vi ser med vÄra ögon utan det vi upplever genom hela vÄr kropp..

Det traditionella sĂ€ttet att mĂ€ta resultat pĂ„ Ă€r inte lĂ€ngre tillrĂ€ckligt för olika verksamheter och det balanserade styrkortet Ă€r ett exempel pĂ„ en möjlig lösning pĂ„ problemet. FörsĂ€kringskassan Ă€r ett exempel pĂ„ en verksamhet dĂ€r det balanserade styrkortet fungerar bra. Är balanserat styrkort en tillĂ€mpningsbar metod för organisationer utan vinstsyfte? Denna studie Ă€mnat att ge lĂ€saren en beskrivning av hur balanserat styrkort kan anvĂ€ndas i organisationen utan vinstsyfte.  En fallstudie har genomförts pĂ„ FörsĂ€kringskassan med hjĂ€lp av fyra intervjuer. UtgĂ„ngspunkten har legat i en deduktiv och kvalitativ undersökningsmetod. Information till uppsatsen har samlats in bĂ„de frĂ„n primĂ€r och sekundĂ€rdata.Under implementeringsprocessen av det balanserade styrkortet Ă€r diskussion viktig för att förstĂ„else ska skapas.

Syftet med studien Àr att belysa elevers instÀllning till vad som kÀnnetecknar en bra lÀrare. Jag vill söka svar pÄ vad elever utan ? och elever i behov av sÀrskilt stöd prioriterar för egenskaper hos en lÀrare samt undersöka hur flickor respektive pojkar ser pÄ en lÀrares egenskaper.Tidigare forskning visar att lÀrarrollen har betydelse för elevers kunskapsutveckling. För att ta reda pÄ elevers instÀllning till vad de anser kÀnnetecknar en bra lÀrare, genomförde jag en undersökning i Ärskurs 4-6, pÄ en skola i en mindre stad i Sverige. Antalet elever som deltog vid enkÀtstudien var 74 stycken.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur och varför iPaden anvÀnds inom matematikundervisningen i Ärskurs ett till Ärskurs tre. Dessutom har det undersökts vilka applikationer som anvÀnds och om lÀrarna kopplar anvÀndandet av iPaden till kursplanen. Forskningen kring iPadanvÀndningen i matematikundervisningen Àr begrÀnsad, vilket har gjort denna undersökning intressant för att belysa detta omrÄde. Undersökningen har en kvalitativ ansats och intervju har anvÀnts som metodval. Fyra lÀrare har intervjuats och en semistrukturerad intervjumall har anvÀnts som skapats utifrÄn syftets tre forskningsfrÄgor.

Elever som efter avslutad grundskola börjar studera pÄ gymnasial nivÄ, har i sitt slutbetyg med sig Ätminstone betyget G i matematik. Trots detta fÄr mÄnga elever svÄrigheter med att klara av den inledande matematikundervisningen pÄ gymnasiet.Syftet med denna studie har varit att genom ett elevperspektiv, beskriva och lyfta fram de likheter och skillnader som en grupp elever upplever mellan matematikundervisningen pÄ grundskolans senare Är och pÄ gymnasiet. FrÄgestÀllningen har varit:- Vilka likheter/skillnader upplever eleverna mellan gymnasieskolans obligatoriska A-kurs i matematik och grundskolans matematikundervisning?Studien har genomförts med en fenomenografisk utgÄngspunkt dÀr kvalitativt halvstrukturerade intervjuer har anvÀnts. I studien har Ätta elever intervjuats.Resultatet av studien presenters i fem kategorier.

Vi har gjort en vetenskaplig studie som berör bland annat marknadsföring, organisation och hÀlsa. Undersökningen genomförts som en kvalitativ fallstudie dÀr tre olika företag har utgjort empirisk data. De metoder vi anvÀnt oss av Àr intervju, observation, dokumentstudier och informationen har analyserats med hjÀlp av tillÀmplig teori och egna erfarenheter. En organisations interna klimat och miljö pÄverkar den enskilda individens prestation och upplevda situation. Individen i sin tur Àr en viktig del av företagets olika kontaktytor med omvÀrlden.

Denna uppsats a?r en studie av Svenska Dagbladets agenda och La?kare Utan Gra?nsers och Ro?da Korsets informationsflo?de med fokus pa? humanita?ra kriser. Syftet fo?r va?r studie a?r att ta reda pa? i vilken utstra?ckning hja?lporganisationernas informationsflo?de o?verenssta?mmer med Svenska Dagbladets agenda. Fo?r att fa? en helta?ckande studie vill vi a?ven ta reda pa? hur hja?lporganisationerna go?r fo?r att fo?rso?ka styra mediernas agenda.Ide?n till denna studie utvecklades efter att La?kare Utan Gra?nser presenterade rapporten Kriserna svenskar glo?mt som visar att flera humanita?ra kriser som drabbat miljontals ma?nniskor ga?tt svenskarna fo?rbi.

Det hÀr Àr ett arbete som rör frÄgor om lek och lÀrande samt hur vi genom det visuella sprÄket kan skapa berÀttelser om oss sjÀlva och vÄr omvÀrld. Allt visuellt som omger oss formar vÄra handlingar och vÄrt sÀtt att tÀnka. Vi upplever dÀrför inte vÀrlden sÄ som den Àr, utan som den vÀxer fram genom anvÀndandet av olika verktyg. Genom leken, med eller utan leksaker, ges barnen möjlighet att prova olika fiktiva roller och identiteter. Vilka skulle kunna ligga som grund för den egna identitetskonstruktionen.Syftet med undersökningen Àr att, utifrÄn barns och ungas perspektiv, titta nÀrmare pÄ hur olika leksaker kan anvÀndas som verktyg för meningsskapande.

PÄ senare tid har det i media uppmÀrksammats att mÄnga skolor inte tar tillvara pÄ de sÀrskilt begÄvade elevernas kapacitet. Till skillnad mot flera andra lÀnder saknar Sverige riktlinjer och strategier kring hur man inom skolan kan arbeta för att bemöta och utmana dessa elever. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att beskriva nÄgra pedagogiska erfarenheter, arbetssÀtt och organisatoriska lösningar som har utvecklats i svenska skolor för att kunna utmana sÀrbegÄvade elever i skolan. Studien bestÄr av fallstudier pÄ fyra skolor i olika kommuner. Det empiriska underlaget i undersökningen bestÄr av fyra semistrukturerade intervjuer med fem respondenter.

Syftet med undersökningen var att klarlÀgga om elever med sÀrskilt stöd i matematik visste varför de fick sÀrskild undervisning. Ett annat syfte var ocksÄ att ta reda pÄ barnens delaktighet i beslutet och vad de kÀnde angÄende undervisningen och gruppindelningen. Undersökningen utgÄr frÄn ett barns perspektiv dÀrmed var ambitionen att barnens egna tankar och vÀrderingar tydligt skulle komma fram. För att uppnÄ det syftet intervjuade vi sju barn i Ärskurs fyra. Vi utgick frÄn tre frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt har eleven varit delaktig i beslutet om sÀrskilt stöd i matematikundervisning? PÄ vilket sÀtt har eleven sÀrskilt stöd i matematikundervisningen, enligt eleven sjÀlv? Vad kÀnner eleven angÄende sÀrskilt stöd? Vi anvÀnde oss av en kvalitativ forskningsansats med observationer och semistrukturerade intervjuer.

Det hÀr Àr ett arbete som rör frÄgor om lek och lÀrande samt hur vi genom det visuella sprÄket kan skapa berÀttelser om oss sjÀlva och vÄr omvÀrld. Allt visuellt som omger oss formar vÄra handlingar och vÄrt sÀtt att tÀnka. Vi upplever dÀrför inte vÀrlden sÄ som den Àr, utan som den vÀxer fram genom anvÀndandet av olika verktyg. Genom leken, med eller utan leksaker, ges barnen möjlighet att prova olika fiktiva roller och identiteter. Vilka skulle kunna ligga som grund för den egna identitetskonstruktionen.Syftet med undersökningen Àr att, utifrÄn barns och ungas perspektiv, titta nÀrmare pÄ hur olika leksaker kan anvÀndas som verktyg för meningsskapande.

Att anvÀnda datorer i matematikundervisningen kan huvudsakligen ha tvÄ olika syften. Antingen kan syftet vara att eleverna ska lÀra sig anvÀnda datorer och tekniska hjÀlpmedel (vilket ingÄr i flera av gymnasieskolans kursplaner) eller sÄ anvÀnds datorer och tekniska hjÀlpmedel som ett hjÀlpmedel i sjÀlva undervisningen sÄ att eleverna kan lÀra sig matematiken pÄ ett bÀttre sÀtt. Den senare aspekten har undersökts i detta arbete. Fem lÀrare har berÀttat hur de tar datorn till hjÀlp för att eleverna skall ta till sig matematiken pÄ ett bÀttre och effektivare sÀtt och tvÄ olika anvÀndningssÀtt har hÀr kunnat identifieras. Det första sÀttet Àr att lÀraren anvÀnder datorn som ett hjÀlpmedel vid genomgÄngar, dÄ lÀraren anvÀnder datorn och eleverna tittar pÄ en storbild och ser vad lÀraren gör, som en föredrags-hÄllare anvÀnder en overhead eller PowerPoint.

Datum: 2007-06-04NivÄ: Examensarbete DFörfattare: Richard Caspar, Joakim Lindberg & Philip SavénHandledare: Universitetslektor, docent Nils KinchTitel: KRISHANTERING! FrÄgan Àr inte om, utan nÀr!Problemformulering: I litteraturen finns en mÀngd olika uppfattningar om hur företag bÀst skall hantera en kris. Vad som dÀremot saknas Àr ett gemensamt förhÄllningssÀtt till hur dessa bör hanteras. GÄr det att faststÀlla olika allmÀnna rekommendationer frÄn fallstudier och litteraturen kring krishantering?Syfte: Syftet med arbetet Àr att jÀmföra ett antal olika kriser för att se om det gÄr att utforma en generell metod för krishantering inom företag.Metod: Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie dÀr nio fallstudier har granskats för att dÀrefter analyserasSlutsatser: VÄra slutsatser visar att företag bör försöka förstÄ sin omvÀrld, vara effektiva i sin kommunikation, planera för det vÀrsta samt agera rakryggat och Àrligt..

Försvarsmakten beskriver i Arméns utvecklingsplan 2010-2020 att tre dygns uthÄllighet pÄ taktisknivÄ inte Àr tillrÀckligt utan bör vara mer flexibelt sÄ att den Àven passar mindre enheter som skall kunna verka över stora avstÄnd utan möjlighet till egen logistik. Syftet med uppsatsen Àr att utreda vad trovÀrdig uthÄllighet Àr. Att utreda om tre dygns uthÄllighet pÄ taktisk nivÄ Àr tillrÀckligt eller om denna bör utökas till mer Àn tre dygn. I uppsatsen beskrivs vad som stÄr skrivet i olika dokument frÄn Försvarsmakten vilka styr uthÄlligheten. Det beskrivs Àven hur Försvarsmakten avser att uthÄlligheten skall se ut i framtiden.