ResuméArbetets art: Examensarbete i lÀrarutbildningen, avancerad nivÄ, 15 hpHögskolan SkövdeTitel: Att bedriva matematikundervisning ? Sju lÀrares berÀttelserSidantal: 38Författare: Angelica Dahlström & Anna-Karin FallgrenHandledare: Britt-Marie OlssonDatum: Januari 2008Nyckelord: Matematikundervisning ? TillvÀgagÄngssÀttSyftet med studien var att ta reda pÄ vilka tillvÀgagÄngssÀtt lÀrare sÀger att de anvÀnder för att fÄ eleverna att förstÄ matematik. Vi ville veta hur verksamma lÀrare undervisar sina elever i matematik och vad de har för argument för sina respektive val.Under vÄr lÀrarutbildning har vi blivit mer och mer intresserade av hur matematikundervisningen kan bedrivas pÄ ett bÀttre sÀtt. UtifrÄn egna erfarenheter har vi noterat att mÄnga elever upplever matematikÀmnet som svÄrt, trÄkigt och enformigt. Metoden vi anvÀnt oss av Àr kvalitativ, vi har intervjuat lÀrare för att fÄ deras tankar kring matematikundervisning.

Den nya undervisningsmetoden Flippat Klassrum Àr ett alternativ till den traditionella undervisningsmetod som för nÀrvarande dominerar matematikundervisningen. I Flippat Klassrum ser eleverna pÄ en förberedd förelÀsning online redan innan de kommer till lektionen sÄ att arbetet dÀr gÄr direkt pÄ förstÄelse av det förelÀsta, sakdiskussioner och hjÀlp med problemlösning.Syftet med litteraturstudien Àr att undersöka huruvida den alternativa undervisningsmetoden Flippat Klassrum kan förbÀttra den svenska gymnasieskolans matematikundervisning. De tvÄ frÄgestÀllningar som lades till grund för studien Àr: 1. Vilka argument finns för och emot att anvÀnda undervisningsmetoden Flippat Klassrum i matematikundervisning? 2.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur lÀraren och eleverna ser pÄ anvÀndandet av laborativt material i förskoleklassens matematikundervisning. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av observationer och intervjuer av tre lÀrare och nio elever i samma kommun. Resultatet visar att lÀrarna och eleverna ser olika pÄ anvÀndandet av laborativt material. LÀrarna förhÄller sig positiva till anvÀndandet och menar att de alltid har stöd av laborativt material i undervisningen. Eleverna dÀremot visar en osÀkerhet kring syftet med anvÀndandet av materialen och har svÄrt att se det matematiska innehÄllet..

The purpose of this study was to examine the use of manipulative materials in mathematics education with the main focus on grades 4 to 6. With the use of a phenomenological approach all the aspects of this phenomenon was examined. Qualitative interviews, participant observations and comparative content analysis of textbooks has been conducted to investigate the use of manipulative materials in mathematics education. The results indicates that the teachers that were interviewed possesses good knowledge of this teaching method. However these teachers struggled to find time to put this method into practice and there was not enough teachers to attend these classes.

MÄlet med denna studie Àr att undersöka hur matematiskt sÀrbegÄvade elever upplever sin matematikundervisning i skolan. För att uppnÄ studiens syfte har ett antal preciserade frÄgestÀllningar utarbetats, och som ocksÄ har legat till grund för studiens empiriska undersökning. FrÄgestÀllningarna har hanterat sÄvÀl elevernas som deras förÀldrars subjektiva upplevelser av barnens matematiska begÄvning, hur den matematiska undervisningen för dessa barn ser ut samt hur förÀldrarna upplever att skolan stimulerar och uppmuntrar sÀrbegÄvade barn. Examensarbetets metodologiska tillvÀgagÄngssÀtt har baserats pÄ en kvalitativ undersökning dÀr materialet har baserat pÄ sex elever med matematisk sÀrbegÄvning och deras lÀrare. Dessa har intervjuats.

Studiens syfte Àr att undersöka hur svenska och turkiska lÀrare undervisar i matematik och vilka de centrala skillnaderna Àr mellan svenska respektive turkiska lÀrares matematikundervisning, med fokus pÄ den kulturella och skolspecifika nivÄn. Den svenska nya lÀroplanen betonar innebörden med att eleverna ges möjlighet till att utveckla förmÄgan att lösa problem, anvÀnda logiska resonemang och kommunicera matematik, medan den turkiska lÀroplanen betonar innebörden av eleverna motivation till Àmnet och att fokus har Àndrats frÄn enbart skriftlig huvudrÀkning till rimlighetsbedömning och problemlösning. För att analysera empirin anvÀnds ramfaktorteorin som beskriver olika faktorer som pÄverkar undervisningens möjligheter och begrÀnsningar. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer och observationer i Ärskurs 2 och 3 bÄde i Sverige och i Turkiet, dÀr observationerna filmades. I resultaten framkom det att svenska och turkiska lÀrares matematikundervisning skiljer sig genom att det var större fokus pÄ gemensam genomgÄng vid introduktion av ett nytt omrÄde i Turkiet medan den gemensamma genomgÄngen i den svenska undervisningen var kortare.

Följande studie genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med 4 lÀrare i förskoleklass och Ärskurs 1-3. Syftet var att studera deras uppfattningar om att organisera kommunikation i matematikundervisningen. Resultatet visade att lÀrarna ser kommunikation som grunden för elevernas lÀrande i matematik och att denna Àr viktig för att eleverna ska utveckla en förstÄelse för matematiken. Detta Àr nÄgot som Àven grundas i vetenskaplig forskning. Resultatet visade samtidigt att lÀrarna anvÀnder mycket praktiskt material och estetiska uttrycksformer som stöd till eleverna i den kommunikativa matematikundervisningen.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka pÄ vilka olika sÀtt verksammapedagoger sÀger sig förhÄlla sig till begreppet individualisering. UtifrÄnsyftet och frÄgestÀllningar har vi valt att intervjua tre lÀrare som undervisar imatematik i Är 4-5. Resultatet visar att samtliga tre lÀrare har i principsamma definition av begreppet men skilda förhÄllningssÀtt. Enligt forskningfinns det ett flertal olika former för lÀraren att individualisera sinundervisning, men de flesta forskare föresprÄkar dock en kognitivindividualisering. VÄra resultat visar att ingen utav de tre intervjuade lÀrarnabeskriver sin undervisning, som en fullstÀndig kognitiv individualiseradundervisning.

Syftet med arbetet Àr att kvalitativt undersöka matematiklÀrares Äsikter omkring problemlösning pÄ gymnasienivÄ; hur de uttalar sig om sin anvÀndning av problemlösning i sin undervisning och vilka fördelar och nackdelar de menar att det finns med att elever arbetar med problemlösning i sina matematikstudier. I min undersökning har jag intervjuat fem matematiklÀrare med olika bakgrunder och undervisningserfarenheter. Resultatet visar att lÀrarna har olika ramverk för hur de definierar och arbetar med problem och problemlösning. Tidigare forskning visar att en lyckad matematikundervisning genom problemlösning krÀver tydliga ramverk. Att undervisa matematik genom problemlösning kan ge mÄnga positiva effekter, men lÀrarnas olika ramverk gör att de prioriterar och arbetar olika med problemlösning i sin undervisning..

Studien syftar till att beskriva hur lÀrare i matematik upplever att de praktiskt hanterar elevers olika förutsÀttningar i sin matematikundervisning. Undersökningen genomfördes som en fallstudie av tvÄ lÀrare i matematik i grundskolans senare Är. Det empiriska materialet bestÄr av fyra klassrumsobservationer, som analyserades för att identifiera olika typer av individualisering, samt fyra intervjuer, för att belysa lÀrarnas upplevelser av och tankar kring individualisering. Det framkom att det förekommer flera olika typer av individualisering. En del individualisering var ett resultat av lÀrarens medvetna val, men det förekom Àven individualisering som lÀrarna delvis var omedvetna om..

I denna studie undersöks vilka uppfattningar SUM-elever, elever med sÀrskilda utbildningsbehov i matematik, har av matematikundervisning nÀr de i klassrummet fÄr specialpedagogiskt stöd i Àmnet och hur de kÀnner sig nÀr de följer med speciallÀraren ut frÄn klassrummet. Det övergripande syftet med studien Àr att belysa inkludering och exkludering ur ett elevperspektiv. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer med Ätta SUM-elever frÄn Äk 4 och 5. Till grund för analysen anvÀnds Asp-Onsjös (2006) tre olika aspekter pÄ inkludering; rumslig, social och didaktisk. Resultatet visar att den inkludering som eleverna anser vara viktigast nÀr de lÀr sig matematik Àr den didaktiska inkluderingen, inte den rumsliga eller sociala. Alla elever i studien kÀnde sig socialt inkluderade och vad gÀller den rumsliga inkluderingen spelade den inte nÄgon större roll för dessa SUM-elever.

Syftet var att studera matematikundervisningens utveckling genom att beskriva styrdokumentens, lÀroplanernas och kursplanernas pÄverkan pÄ undervisningen. Bakgrunden till detta examensarbete Àr det faktum att mÄnga elever uppfattar skolmatematiken som komplicerad och ointressant och att de inte nÄr de uppsatta mÄlen. Metoden som anvÀndes var en litteraturgenomgÄng dÀr matematikundervisningens utveckling studerades. Genom att Àven utföra en kvalitativ intervjuundersökning kunde fem yrkeserfarna pedagoger beskriva hur de uppfattar denna utveckling och hur det visar sig i deras matematikundervisning. Studien visar att i takt med att samhÀllet utvecklas och förÀndras utvecklas ocksÄ styrdokumenten.

VÄrt huvudsyfte med studien var att undersöka om praktisk matematikundervisning i idrottshallen kan motivera och stÀrka elevers lÀrande. Undersökningen utfördes med enkÀter i fyra Ärskurs sju klasser, med totalt 72 elever i samt intervjuer med fyra lÀrare, pÄ tvÄ olika grundskolor i södra Sverige under perioden januari-februari 2008. Eftersom urvalsgruppen var liten, kan vi inte dra nÄgra generella slutsatser. Bakgrunden till vÄr undersökning var att vi hade fÄtt uppfattningen om att praktisk matematikundervisning inte förekom sÄ ofta i grundskolan. Studien visar att lÀrarna anvÀnder praktiska undervisningsmetoder som ett stöd för att fÄ djupare förstÄelse hos eleverna.

Denna studie har behandlat lÀrares syn pÄ inkluderande undervisning i matematik. Studien genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med sex matematiklÀrare i Är 1-6 för att ta reda pÄ hur lÀrarna anpassar undervisningen efter elevers olika förutsÀttningar samt vad de ser för hinder och möjligheter med inkluderande undervisning. Resultatet visar att lÀrarna i studien ser olika pÄ hur man bÀst individualiserar undervisningen utifrÄn elevernas olika förutsÀttningar.  Fyra av lÀrarna anser att en organisatorisk differentiering i form av nivÄgrupperingar eller sÀrskilda undervisningsgrupper skapar större möjligheter att möta elevers olika behov, medan tvÄ av lÀrarna pratar mer om hur elevernas behov kan bli tillfredstÀllda genom pedagogisk differentiering inom klassens ram vilket innebÀr att klassrumsundervisningen anpassas för att passa samtliga elever. LÀrarna lyfter fram faktorer som de anser pÄverkar deras möjlighet till en inkluderande matematikundervisning. Dessa faktorer Àr elevernas olika förutsÀttningar, arbetssÀtt/arbetsformer, elevgrupperingar, specialundervisning, klassrumsklimat, samverkan, resurser och styrdokument.

I denna uppsats fÄr lÀsaren ta del av hur dagens lÀrare arbetar för att uppnÄ kraven i den relativt nya lÀroplanen Lgr11. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om, eller hur, lÀrare idag gör för att matematikundervisning i Ärskurs fyra, fem och sex ska vara kreativ, kommunikativ samt Äterfinnas i vardagen. Detta gjordes genom en kvalitativ studie genom intervjuer med fem verksamma lÀrare i Ärskurs fyra till sex. Huvudresultatet i vÄr undersökning kan sammanfattas till att fÀrsk kunskap, och rÀtt kunskap Àr A och O vid matematikundervisning..