Sammanfattning Pernhult, Pernille & Svenson, Lena (2012). Hur många kärnor har ett rönnbär? En studie om hur lärare arbetar med matematik i förskolan. Malmö: Lärande och samhälle: Malmö Högskola. Vi har under vår utbildning befäst vårt tidigare intresse för arbete med matematik i förskolan/förskoleklass.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

BAKGRUND: Matematik har alltid varit ett viktigt ämne under historiens gång. Från börjananvändes matematik som ett redskap för att lösa olika problem i vardagen. Vad hände sedan,varför blev matematiken så fokuserad på algoritmer och tal? Många gånger upplevs det somelever inte ser sitt eget lärande, de reflekterar inte över det de lär i skolan. Det viktigaste föreleverna är att räkna så många sidor i boken som möjligt och räknandet blir en tävling dememellan.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Denna uppsats utgår från forskningsrapporter som visar att andraspråkselever har sämre resultat i skolämnet matematik än andra elever. Främst behandlas de svårigheter som problemlösningsuppgifter medför för andraspråkselever. Syftet är dels att analysera och belysa språkliga och kulturella svårigheter som förekommer i problemlösnings¬uppgifter, dels att jämföra uppgifterna sinsemellan i matematikböcker skrivna på svenska och arabiska.I studien jämför jag tre matematikböcker; en från Sverige, en från Syrien och en från Libanon. Avsikten är dels att komma fram till hur mycket plats problemlösning tar i de respektive ländernas böcker och dels att ge en kvalitativ och kontrastiv bild av hur problemlösningsuppgifter ter sig för andraspråkselever. För detta ändamål analyseras åtta problemlösningsuppgifter i detalj och jämförs med varandra med avseende på språkliga och kulturella svårigheter och skillnader.

Bakgrund: Uppsatsidén har väckts genom att vi under vår utbildning läst kurserna Barnet i matematikens och skriftspråkets värld och Barns skriftspråksutveckling 1. I dessa kurser har den fonologiska medvetenheten och dess koppling till läs- och skrivinlärning diskuterats. Vi har även mött pedagoger som arbetar eller har arbetat med fonologisk medvetenhet och i diskussioner med dem märkt att de har olika uppfattningar. Genom detta har ett intresse att undersöka hur verksamma pedagoger resonerar om sin undervisning i fonologisk medvetenhet väckts.Syfte: Examensarbetets syfte är att undersöka hur pedagoger i förskoleklass tänker om sin undervisning i fonologisk medvetenhet. Våra frågeställningar är: Vilka arbetssätt, modeller och material använder man sig av? Hur anpassar pedagogerna undervisningen i fonologisk medvetenhet efter elevernas modersmål, elever med svårigheter och utifrån kartläggning? Stämmer pedagogernas syfte med undervisning i fonologisk medvetenhet med forskning inom området?Metod: Vi har gjort sju kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger som är verksamma i förskoleklass.

Detta examensarbete handlar om elevers matematikinlärning och hur elevers förutsättningartill att lyckas med matematikstudierna kan stödjas utanför skolan. Alla elever har inte sammaförutsättningar för att studera utanför skolan, vissa kan t.ex. få hjälp av sina föräldrar medanandra elever inte har den möjligheten. Matteboken.se är ett verktyg som erbjuder elever somstuderar på högstadie- eller gymnasienivå alternativ hjälp för deras studier i matematik. Ettytterligare syfte har således varit att undersöka hur matteboken.se fungerar som stöd förelevers matematikstudier och vilka som använder sig av detta redskap.Litteraturstudier och en enkätundersökning användes som metoder för denna studie.

Syfte: Mitt syfte är att studera elevers, i år 3 och 4, uppfattning om symboler och begrepp, inom räknesätten addition och subtraktion. Jag vill framförallt ta reda på hur eleverna tolkar symbolerna +, - och =. Till min hjälp använde jag mig av diagnostiska prov. Metod: Jag valde en liten landsortsskola på Västkusten, studien omfattade 16 elever i år 3 och 4. De 16 eleverna delades in i 2 grupper, med 8 elever i vardera gruppen.

?Vilken matematik ligger g(l)ömd?? är en studie som syftar till att rannsaka matematiken i den nya läroplanen och om den håller även för övergången till det ämnesintegrerande arbete i skolan som den har för avsikt. Här finner du svaret på hur väl matematikämnets syften och centrala innehåll överensstämmer med eventuell matematik i övriga ämnens syften och centrala innehåll i Lgr 11, årskurs 4-6? Utifrån en hermeneutisk ansats med kritisk-teoretiska inslag gjordes en innehållsanalys deducerad från en övergripande definition av vad matematiken innebar. Den skulle ge kvalitativ förståelse för lärares skoltillvaro och vilken effekt den får för eleverna genom att analyseras idécentrerat.

Larmrapporter om hur svenska elever presterar har under senare tid avlöst varandra. I de senaste nationellaoch också internationellt jämförande studierna av elevers skriftspråkliga och matematiska förmåga, har detvisat sig att svenska elever presterar sämre såväl inom "matematikens som svenskans områden". Den internationella OECD-studien PISA visar t.ex. att 17procent av svenska elever i skolår 9 presterar på denlägsta nivån i matematik. Vilka tankar dessa elever har om    matematik i allmänhet och sin egen förmåga i matematik i synnerhet kan nog diskuteras.

Den här C-uppsatsen, som handlar om geometri, har tre ingående delar. Den första delen berättar geometrins historiska utveckling från de första Babyloniska skrifterna via kända matematiker som Pythagoras och Euklides fram till utvecklingen av den icke-euklidiska geometrin. Den andra delen förklarar mer ingående några hållpunkter som uppmärksammades ur geometrins historia. Denna del beskriver Euklides axiomatiska framställning och bevis av Pythagoras sats, konstruktion med passare och linjal, Apollonius kägelsnitt samt en inblick i grunderna för projektiv geometri. I den avslutande delen har en jämförande studie gjorts av fyra olika läromedel för gymnasieskolan.