Rubriken till detta arbete kommer från Matematikdelegationens betänkande, ?Att lyfta matematiken?. Utbildningsdepartementet fick i uppdrag att ta fram en handlingsplan som skulle syfta till att förändra synen på matematik och öka intresset för matematikämnet hos Sveriges elever. I betänkandet presenteras fyra huvudmål för matematiksatsningen: 1. Stöd och utveckla aktiviteter som ökar intresset för och insikterna om matematikens värde, roll och betydelse i vardag, yrkesliv, vetenskap och samhälle.

Matematikundervisning är ofta likvärdig med enskilt arbete i läroboken. Ett ofta ensamt arbete där det är boken som styr innehållet i lektionen. Matematikdelegationen skriver bland annat om att detta enskilda arbete är negativt och bör brytas. Man menar att genom att skapa variation ger man alla elever möjlighet att ta till sig undervisningen.I denna uppsats har vi valt att intervjua åtta lärare som arbetar inom grundsärskolan, på såväl låg- som mellan- och högstadium. Vi ville ta reda på hur man ser på läroboken om den är en viktig del i undervisningen och hur den används.Resultatet visar på att läroboken används flitigt i undervisningen, inte minst som stöd när läraren planerar, men också som en idépärm att plocka tips ur.

Matematikundervisning är ofta likvärdig med enskilt arbete i läroboken. Ett ofta ensamt arbete där det är boken som styr innehållet i lektionen. Matematikdelegationen skriver bland annat om att detta enskilda arbete är negativt och bör brytas. Man menar att genom att skapa variation ger man alla elever möjlighet att ta till sig undervisningen.I denna uppsats har vi valt att intervjua åtta lärare som arbetar inom grundsärskolan, på såväl låg- som mellan- och högstadium. Vi ville ta reda på hur man ser på läroboken om den är en viktig del i undervisningen och hur den används.Resultatet visar på att läroboken används flitigt i undervisningen, inte minst som stöd när läraren planerar, men också som en idépärm att plocka tips ur.

Debatten om svenska elevers matematiska kunskaper är intensiv och Matematikdelegationen har lämnat ett betänkande som bland annat innebär att resurser ska satsas på matematikundervisningen. Denna studie sönderfaller i två delstudier där syftet i den första delstudien var att undersöka vad gymnasielärare vill förändra för att förbättra matematikundervisningen. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med matematiklärare på en gymnasie-skola. Analysen av intervjuerna visade att en stor del av lärarna vill bedriva en varierad undervisning, och de tycker att en förutsättning för det är att nivågruppera eleverna. I den andra delstudien var syftet att ge en teoretisk grund för, och beskriva för och nackdelar med en pedagogisk tillämpning av nivågruppering.

Kan matematiken kläs i ett skimmer av glädje genom matematikutveckling? I olika studier (bland annat PISA, 2003 och TIMSS, 2003) som vi tagit del av visas ett sjunkande intresse och kunskap hos skolelever i matematik. Utifrån detta har vi valt att studera en norrländsk kommun och deras satsningar på matematikutveckling. Genom intervjuer med politiker, tjänsteman, matematikutvecklare, rektorer och lärare kan vi konstatera att dessa strävar mot samma mål när det gäller matematikutveckling, elevernas matematikkunskaper måste förbättras. Respondenterna anser att kompetensutveckling för lärare är av vikt för att elevers matematikutveckling skall höjas, men hur denna kompetensutveckling skall ske skiljer sig åt.

Det verkar råda stor konsensus om att matematikundervisningen är viktig för att Sverige skall kunna hävda sig och kunna konkurrera i en global värld. Samtidigt visar det sig att eleverna i allt större utsträckning har svårt att nå målen för undervisningen. En undervisning, som forskningen visar, är hårt styrd av den matematikbok som används.I Finland har det visat sig att vilken lärobok som används i undervisningen får statistiskt signifikanta konsekvenser för elevernas resultat. I uppsatsen undersöks om samma statistiskt signifikanta samband även föreligger i Sverige. 149 skolor omfattande 13 408 elever ingår i den statistiska kvantitativa studien.

I nästan alla Sveriges kommuner finns numera en lokal matematikutvecklare som har i uppdrag att främja undervisningen i matematik, bistå kollegor med aktuell forskning med mera. De arbetar som samordnare till kommunernas matematiklärare och ingår själva i både regionala och nationella nätverk spridda över landet. Att varje kommun bör ha en lokal matematikutvecklare kommer från Matematikdelegationens betänkande, till-sammans med andra ?åtgärder för att förändra attityder till och öka intresset för mate-matikämnet samt utveckla matematikundervisningen?(SOU 2004:97, Bilaga 1).Syftet med arbetet har varit att undersöka matematikutvecklarna i Växjö region genom att besvara tre frågor: Varför behöver Sveriges kommuner matematikutvecklare? (Vilken är bakgrunden till de negativa trenden inom ämnet som föranledde regeringens uppdrag till Utbildningsdepartementet om en utredning?) Vad är matematikutvecklarnas förut-sättningar (allmänna faktorer som påverkar utvecklandet) för att lyckas med sitt uppdrag i Växjö region? Samt Hur arbetar, tänker och ser matematikutvecklarna i Växjö region på sitt uppdrag?I litteraturstudien lyfts forskning fram kring svensk skolutveckling, läroplanshistorik och pedagogiska influenser på matematik, som kan ha påverkat utvecklingen av skolämnet. Det görs också en redogörelse över Matematikdelegationens uppdrag, handlingsplan och samarbetspartners samt den direkta orsaken till deras arbete, d.v.s.