Under lärarutbildningen på Malmö högskola har larmrapporter kommit i massmedia om elevers bristande kunskaper och deras negativa attityd till matematiken. Det laborativa arbetssättets betydelse har ofta betonats för att förse eleverna med en visuell bild. I studien ingår 27 elever där syftet är att undersöka genom en explorativ metod hur elever ser på laborationer i matematik. Eleverna läser första året på naturvetenskapliga programmet på en gymnasieskola i nordvästra Skåne. Studien visar att endast fem elever har laborerat och de flesta tror att laborationer är ett bra alternativt arbetssätt till den ?vanliga? matematiken.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka arbetssätt som verksamma matematiklärare använder för att arbeta med formativ bedömning. Syftet är även att undersöka vilka effekter på elevernas lärande de upplever att arbetssätten har samt vilka svårigheter de upplevt med att implementera formativ bedömning. I och med den nya läroplanen samt flera stora forskningsöversikter har begreppet formativ bedömning fått stor genomslagskraft inom den svenska skolan, trots detta upplevs ämnet matematik inte vara lika formativt som många andra ämnen. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie bygger på Dylan Wiliams fem nyckelstrategier för formativ bedömning. För att uppnå studiens syfte har åtta stycken verksamma matematiklärare deltagit i en kvalitativ intervju.

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra elevers uppfattningar, känslor och motivation till ämnet matematik. Jämförelsen sker mellan årskurs två och årskurs fem. Studien baseras på tre frågeställningar: (1) Vad är matematik enligt elever i årskurs två respektive fem?; (2) Vilka är deras motiv till att göra matematik?; samt, (3) Vilka känslor förknippar de med matematik? Undersökningen har skett genom en enkätundersökning vilken har varit uppdelad i tre delar, en kvalitativ del, en kvantitativ del och en bilddel. Anledningen till att vi använder oss av tre metoder är att de olika delarna ska styrka varandra och ge ett mer tillförlitligt resultat.

Syftet med vårt examensarbete var att med hjälp av intervjuer få mer kunskap om barns och lärares tankar och uppfattningar kring matematik och jämföra om dessa stämmer överens med varandra. Vi ville också ta reda på hur lärarna upplever att de synliggör matematiken i förskolan. I vår bakgrund har vi ur ett historiskt och teoretiskt perspektiv, förklarat vilken roll matematiken har i förskolan och beskrivit olika faktorer som kan påverka barns matematiska förståelse. Sammanfattningsvis visar resultaten i vår undersökning att barn och lärare har liknade uppfattningar om att matematik mestadels handlar om räkning och siffror. Generellt tycker inte lärarna att de synliggör matematiken tillräckligt mycket i förskolan men ändå visar deras svar på att den synliggörs i vardagliga situationer då lärarna utan att reflektera över det lägger ord på sina handlingar.

Detta examensarbete är en studie om matematik i vardagssituationer i en svensk förskola. Syftet med min studie var att undersöka vilken matematik som uppstår i av- och påklädningssituationer. Ytterligare ville jag ta reda på hur pedagoger arbetar för att lyfta fram och stimulera barnen för att upptäcka matematiken i dessa situationer. Jag har valt att göra en kvalitativ studie. I den empiriska undersökningen använder jag ostrukturerade observationer av pedagoger tillsammans med barnen i tamburen, som kompletteras med löpande protokoll.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Elever ifrågasätter ofta betydelsen av matematik och dess relevans i vardagen. Detta arbete utforskar utvalda elevers syn på matematikens betydelse och hur ofta de tror att de använder matematik i sin vardag. Arbetet undersöker också frågan "Skapar deras matematiklärare kopplingar mellan klassrumsmatematik och elevens vardag??. Lärarens intentioner undersöks i förhållande till elevernas uppfattning.

Syftet med undersökningen är att försöka skapa en bild av hur några lärare ser på matematikundervisningen, är den en del av den övriga undervisningen eller är den en egen verksamhet, ser lärarna några fördelar med att integrera matematiken med övrig undervisning och hur ser lärarna på begreppet ämnesintegration. Intervjuer har varit den metod som använts och resultatet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. De intervjuade lärarna beskriver alla vikten av att föra samman matematikundervisningen med övrig undervisning och har olika sätt att göra detta på och gör det i olika hög utsträckning. Yttre påverkan såväl som egen planering upplevs vara hinder till integration mellan matematik och övriga ämnen. Alla intervjuade lärare är eniga om att matematiken egentligen är en del i något större men att den i skolan ofta kan upplevas som en egen verksamhet..

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Syftet med vår uppsats är att undersöka lärares uppfattningar av på vilket sätt rörelse har någon påverkan på lärandet i matematik. Vårt empiriska material har vi fått fram genom kvalitativa intervjuer med sju lärare, som arbetar på tre olika skolor, om deras uppfattningar. Alla intervjuer spelades in på band och blev därefter transkriberade. Transkriberingarna har sedan legat till grund för vår analys och vårt resultat. Många av våra intervjudeltagare menar att rörelsen är viktig för att elevernas motorik ska utvecklas.

Denna studies huvudsyfte är att ta reda på hur pedagoger planerar och arbetar med att hos sina elever utveckla de fem stora förmågorna inom matematik. Dessa fem förmågor är: Begreppsförmåga, kommunikationsförmåga, procedurförmåga, analysförmåga samt metakognitiv förmåga.För att finna svar på den frågeställning som studien har, gällande hur planeringen och arbetet med förmågorna ser ut, användes en kvalitativ forskningsmetod. Genom kvalitativa forskningsintervjuer med sex pedagoger samlades data in. De data som intervjuerna genererade analyserades sedan med hjälp av tidigare forskning och litteratur inom området.I den tidigare forskningen och litteraturen presenteras hur en planering och arbetet med de fem stora förmågorna kan och bör se ut. I studien presenteras även en bakgrund till begreppet The Big Five samt hur dessa kan och bör planeras och arbetas med i relation till matematiken.Avslutningsvis presenteras de resultat som framkommit.

Syftet med arbetet är att försöka ta reda på varför elever har ett lågt intresse för matematik. Därför att det känns viktigt att vända trenden och förändra uppfattningarna om matematiken. Genom att ta reda på olika faktorernas inverkan på elever söker jag en större förståelse och inblick. Det har skett genom en enkätundersökning med 22 st elever samt en intervju med deras lärare. Enkäten visar att elevernas intresse för matematik i den referensklass som jag använt mig av inte är stort och generellt rådde en negativ inställning till matematiken.

I vårt examensarbete har vi valt att fördjupa våra kunskaper inom ett av matematikämnets metoder, nämligen laborativ matematik. Vi har i litteraturen hittat olika teorier om hur författarna upplever matematikundervisningen och hur den bör bedrivas. Alla är överens om att elever lär bäst när de får använda flera sinnen och uppgifterna knyter an till deras vardag. Den empiriska delen innehåller dels en enkätundersökning som vi gjort bland pedagoger på en F-6 skola, och dels en mindre observation om hur synlig det laborativa materialet är i klassrummen. Vi har undersökt om pedagogerna arbetar med laborativ matematik, hur mycket laborativt material de har, samt deras attityd till det laborativa arbetssättet.Vår slutsats är att pedagoger har en positiv inställning till laborativ matematik, de upplever att de har material, åtminstone i de lägre skolåren.

Storyline är en undervisningsmetod som ursprungligen kommer från Skottland. Metoden används i hela världen, men har blivit väldigt populär främst i de nordiska länderna, Danmark och Norge, men också i Sverige. Storyline är ämnesövergripande och används oftast i grundskolan. Syftet med denna studie är att undersöka hur storyline lämpar sig som undervisningsmetod i matematikundervisningen i gymnasieskolan. Undervisningsförsöket är baserat på ett utgångsmaterial som heter CSI:Math.

Syftet med vår undersökning var att beskriva elevernas upplevelser av matematik med avseende på ålder, intresse, förståelse samt pedagogens kunskap om elevernas förståelse. Försökspersonerna omfattade totalt 40 elever och 40 pedagoger som representerade år 3, 6, 9 på grundskolan samt år 3 på gymnasieskolan. Enkäterna utformades med nivåanpassade uppgifter. Resultatet visade att grundskolans pedagoger har kunskap om att eleverna tycker att abstrakt matematik är svår. Däremot visste inte pedagogerna på gymnasiet att deras elever upplever det konkreta som svårt.