The resting area is the most important place in the barn for the dairy cow, sometimes called the heart of the free stall system. Inadequate design of the lying area, and lack of or poor quality of bedding materials may reduce the hygiene of the stall. Poor management regarding the cleanliness of the resting area may lead to poor animal hygiene and increased bacterial growth. This in turn will lead to increased risk for environmental Mastitis as well as impairing milk quality through contamination with spores. In this literature study the most commonly used bedding materials; straw, sawdust, wood shavings, clean sand, recycled sand, peat and recycled manure solids, are compared to one another with regards to their ability to resist bacterial growth. Effects of adding hydrated lime to bedding materials have also been studied. Most bacteria need humidity and prefer a quite high water activity to be able to grow.

Staphylococcus aureus är både den vanligaste Mastitorsakande bakterien hos svenska mjölkkor och den bakterie som orsakar flest matförgiftningsutbrott hos människa världen över. Utveckling av tekniker som möjliggör subtypning och genkaraktärisering av S. aureus-isolat har möjliggjort stora framsteg inom S. aureus-epidemiologin på senare år. I Sverige är det mycket vanligt att kalvar utfodras med mjölk som kan innehålla S.

Bakgrunden till arbetet var att Länsstyrelsen i Västra Götaland såg att det fanns behov av ett tydligare och mer djurskyddsinriktat graderingssystem för renhetsbedömning av nötkreatur. Syftet med arbetet var att utforma ett graderingssystem för renhetsbedömning av nötkreatur anpassat för djurskyddskontrollanter. Detta genomfördes genom att studera befintlig litteratur samt att utföra intervjuer med djurskyddskontrollanter och en officiell veterinär på ett slakteri.Det har visat sig vara ett stort problem med smutsiga djur inom nötkreaturshållningen. En av orsakerna till detta är hög produktion, som gör att djuret måste äta mer kraftfoder och mindre grovfoder. Detta gör att avföringen blir lösare och lättare fastnar i pälsen.

Juvereksem är hudskador hos mjölkkor lokaliserade vid juvrets främre anfästning till bukväggen och/eller klyftan mellan de främre juverfjärdedelarna. Det har tidigare inte gjorts några prevalensstudier avseende juvereksem i Sverige och det är oklart varför juvereksem utvecklas, även om bidragande riskfaktorer har presenterats i studier från utlandet. Syftet med denna studie var att ta reda på hur vanligt juvereksem är inom en region i Sverige samt att få en bättre bild av vad som avgör om en kor får juvereksem eller inte. I studien ingick 30 mjölkkobesättningar från Östergötland med mjölkgrop. Prevalensen juvereksem uppmättes till 18,4 % bland de 1083 kor som ingick i studien. Prevalensen per besättning varierade mellan 0 och 39 % och var i medel 16 %.

I Sverige är det vanligt att man separerar ko och kalv redan några timmar efter kalvning. Enligt jordbruksverkets regler måste kalven få i sig råmjölk inom 6 timmar efter att kalven har blivit född för att försäkra att kalven får i sig immunglobiner, antikroppar som är väsentliga för kalvens immunförsvar. Antingen tillåts kalven dia råmjölk på naturlig väg eller ges råmjölk till kalven via en hink eller napphink efter att kalven har blivit flyttad till en ensambox. I ekologiska produktionssystem är det tillåtet att hålla kalven i ensambox i upp till en vecka, sedan flyttas den oftast till en gruppbox med andra kalvar. I konventionella system är det tillåtet att hålla kalven i ensambox i upp till åtta veckor.

The aim with the literature study is to inform about the risks that exists in large dairy farms(with focus on Mastitis and hoof health) and to inform about the milk industry in Sweden.Personal comments from two study visits (Nötcenter Viken and Vadsbo Mjölk AB) arelinked together with the literature and forms into a discussion regarding sustainableagriculture versus the milk cow's welfare.The profitability for Sweden's milk farmers have decreased because of the decreased milkprice and current inflation. This leads to an increase in herdsize in order to make a profit.The milk cow herds in Sweden becomes fewer year by year and the herdsize increases. Theincreased herdsize can cause a decrease in the time the farmer spends per animal. This canaffect early disease detection and prolong the animals suffering.Swedish Board of Agriculture published (2008) statistics showing that today's milk cow ismedicated primarily because of two reasons; Mastitis or hoof problems. Mastitis is thereason to two thirds of all treatments that are carried out.

Today the milk production per cow is increasing but the milk delivered by the Swedish farmer contains less amounts of fat and protein than earlier. The contents have decreased since 1993. In average the milk contain 4,2 percent fat and 3,4 percent protein. Earlier the fat content in milk was important. Nowadays the dairy?s attention has turned to the milk?s valuable proteins, principally the caseins, which have a considerable nutritional value and are important for several dairy products like cheese and yoghurt.

Mastitis is an important disease in dairy cattle. It is very costly for the farmers and affects a large number of animals. Few studies have been made investigating the outcome of treatment for acute clinical Mastitis under Swedish conditions, and it can be problematic to use the results in foreign studies since both the microbial flora as well as treatments may be different from the situation in Sweden. In this project we have investigated data on clinical Mastitis and antibiotic treatment in the dairy herd at Jällaskolan, Uppsala based on recordings during the last ten years. The material includes both Swedish Red (SRB) and Swedish Holstein (SLB) breeds, which have been kept at the farm under similar conditions.

Vid bakteriologisk undersökning av ostmassa i svenska getostproducerande besättningar identifieras ofta den patogena bakterien Staphylococcus (S.) aureus. Bakterien kan spridas till ostmassan via kontamination från omgivningen eller via infekterad mjölk från getterna. För att minska risken att bakterien hamnar i ostmassan är det viktigt att hitta smittkällan. Syftet med denna studie var att undersöka om celltalsmätning och PCR-analys för S. aureus av tankmjölk kan vara ett effektivt hjälpmedel för ostproducerande getbesättningar för att indikera juverinfektion med S.

Mastitis in dairy cows is an emerging and challenging disease in the tropics, including India. Nation-wide reports suggest that the incidence of clinical Mastitis varies from 3.94% to 23.25%, and for subclinical Mastitis from 15.78% to 81.60%. In Assam, a northeastern province of India, dairy is an essential part of the mixed farming system that exists in the state, but the milk yield is far below domestic standards. In 2009-2010, International Livestock Research Institute (ILRI) and local associates started to develop a training program for local farmers in Assam, in order to enhance the informal bovine dairy sector in and around Guwahati, India. The project continued until mid-2013.

I Augusti 2000 beslutades att användandet av syntetiska vitaminer inte längre tillåts som tillskott i foderstaten till ekologiska mjölkkor. En generell dispens gäller i hela EU t.o.m. december 2005. Mer forskningsresultat, som kan visa på möjligheter att tillgodose idisslarnas vitaminbehov utan syntetiska vitaminer, är nödvändiga för att kunna ta ett korrekt politiskt beslut om ev. fortsatt dispens. I norra Europa har korna en kort betessäsong.

Detta arbete är en litteraturstudie som handlar om hur deltidsbete påverkar mjölkkors avkastning, foderintag och välfärd. I Sverige har vi beteskrav till skillnad från många andra länder i världen. Detta skapar problem då besättningstorlekarna ökar och det blir svårare att få marker i närheten av gården att räcka till alla kor. Det största problemet med mjölkkor på bete är dock att högavkastande kor inte producerar lika mycket på bete som inne på stall. Det är därför viktigt att finna ett sätt att lösa problemen som både gynnar kon och bonden.

Det fanns från 2000 ett förbud i Sverige mot att tillföra syntetiskt framställda vitaminer till foderstaten för ekologiska idisslare enligt EU-förordning 1804/1999. Efter förbudet har en generell dispens varit gällande för att kunna tillgodose vitaminbehovet. Vitaminbrist och hälsa har ett starkt samband och det finns därför ett stort intresse av ytterligare forskning om behovet av vitaminer till idisslaren. Från den 1 januari 2006 är det tillåtet enligt ny lag att ge syntetiska vitaminer till ekologiska idisslare (SJVFS 2005:92). En av de viktigaste vitaminerna för kor är vitamin D.