Småskalig mjölkproduktion är ett system som främjar regelbundna inkomster och spelar en viktig roll för att minska fattigdomen, ger anställningsmöjligheter och skapar välfärd samt säkrar en näringsrik livsmedelsförsörjning. Det finns cirka 2500 småskaliga mjölkbönder i Zambia men deras kunskap om bra mjölkningsrutiner och hygien är ofta dåliga. Bra skötselrutiner och mjölkningshygien är viktigt för att uppnå en god juverhälsa och mjölkproduktion, och för att inte förorena mjölken. Subklinisk Mastit är en vanlig sjukdom bland mjölkkor, som medför förändrad sammansättning av mjölken och minskad mjölkproduktion vilket orsakar stora ekonomiska förluster. Syftet med denna studie var att undersöka skötselrutinerna, med fokus på mjölkningen, hos småskaliga mjölkbönder i tre olika områden i södra Zambia samt att undersöka om det fanns något samband mellan skötselfaktorerna och juverhälsan (subklinisk Mastit).

The objective of this work was to evaluate and compare three field methods for detection of Mastitis, California Mastits Test (CMT), DeLaval cell counter DCC (DCC) and FMA2001 Farm Milk Analyzer (FMA2001). Furthermore, to investigate at what cell count level clinical symptoms of Mastitis are seen, and finally to check if the clinical findings and cell counts could be related to bacteriological findings. DCC and FMA2001 are new analytic instruments to be used on dairy farms for detection of Mastitis. CMT has been a widely used cow-side-test of milk quality in Mastitis control efforts, but it cannot be used for estimating cell counts in scientific studies or investigations. Two hundred and eight quarter milk samples from 52 cows were analysed with DCC and CMT, and 168 of these samples with FMA2001. Microbiological examination was done on 38 milk samples with CMT scores of 4 and 5.

Mastit är den vanligaste sjukdomen bland mjölkkor och medför stora kostnader för mjölkproducenterna, inte bara för behandling utan även för kasserad mjölk, utslagning av kor och minskad produktion. Syftet med denna studie var att se om man kunde finna några samband mellan hur korna är grupperade under de olika laktationsstadierna, hur båshygienen sköts, vad lantbrukaren har för inställning till problematiken runt S. aureus och hur detta påverkar förekomsten av S. aureus. Totalt besöktes åtta gårdar som alla hade mjölkkorna i lösdrift.

Mastit är en sjukdom som leder till stora problem i svenska mjölkkobesättningar. De flesta Mastiter är subkliniska inflammationer som ofta inte upptäcks på grund av avsaknaden av synliga sjukdomssymtom, men där SCC är förhöjt och mjölkkvaliteten försämrad precis som vid klinisk Mastit. Detta leder till att mjölk med förändrad sammansättning och kvalitet levereras till mejerierna som därmed har sämre förutsättningar att framställa mejeriprodukter av hög kvalitet. Även lantbrukaren drabbas ekonomiskt, dels på grund av att ett förhöjt celltal inte ger maximalt betalt för mjölken och dels på grund av en minskad mjölkmängd då all mjölk från kor med konstaterad subklinisk Mastit ofta kasseras. Vid mjölkning i automatiska mjölkningssystem finns möjlighet att separera mjölken på fjärdedelsnivå redan vid mjölkning, detta sker dock inte idag.

Studien genomfördes i Shompole i södra Kenya. I det här området är invånarna herdar som förlitar sig på kor, får och getter som sin enda inkomstkälla. De föder upp boskap under extensiva förhållanden, med naturligt bete som huvudsaklig födokälla för sina djur. Sex besättningar av den typen ingick i studien som genomfördes från mitten av december 2009 till mitten av februari 2010, vilket gav totalt 65 observations-dagar. Syftet med studien var att samla in födo- och förflyttningsbeteende hos nötkreatur, får och getter på bete.

Mastit (juverinflammation) är en mycket vanlig sjukdom hos mjölkkor som orsakar mjölkproducenterna stora ekonomiska förluster genom nedsatt produktion och mjölkkvalitet och representerar en avsevärd antibiotikaanvändning. Klinisk Mastit (KM) ger synliga symtom som t.ex. juversvullnad. Den vanligaste formen är dock subklinisk (tyst förlöpande) Mastit (SKM) som är en utmaning för mjölkproducenten eftersom den är svår att upptäcka och behandla. Kor med SKM har inga synliga symtom men förhöjda celltal i mjölken vilket är ett tidigt tecken på Mastit.

SAMMANFATTNINGMastit är en multifaktoriell sjukdom som orsakar stora förluster för dagens högproducerande mjölkbesättningar. Vid subkliniska Mastiter sker förlusterna främst genom förlorad avkastning över tiden. I Sverige rekommenderas riktadintramammär sintidsbehandling med antibiotika vid sub-kliniska Mastiter. Syftet med denna studie var att studera den bakteriologiska effekten av riktad sintidsterapi.Effekten av sintidsbehandlingar vid Jälla försöksbesättning studerades med hjälp av data från åren 1997-2008. Det studerade materialet bestod av 152 kor med sammanlagt 201 laktationer varav 58 % hos SRB och 42 % hos SLB.

Escherichia (E) coli is one of the most common udder pathogens associated with acute clinical Mastitis in Swedish dairy cows. The aim of this study is to review some of the existing literature on E coli Mastitis from a Swedish perspective. The bacteria, its most important characteristics, and diagnostics under field conditions is covered, as well as what happens during infection, how E coli affects the cow and which consequences this have. Clinical symptoms associated with E coli Mastitis are described and information on when these cases of Mastitis usually occurs is given. Risk factors in the cow?s enviroment are described as well as the importance of the cow?s immune defence.

Cows affected by Mastitis caused by Klebsiella (K.) pneumoniae often become seriously ill. In some cases herdproblems may occur. Contaminated bedding material is considered to be one of the most common risk factors for klebsiella Mastitis. In a recently performed study in USA it was found, however, that more than 80 % of healthy, lactating dairy cows excreted K. pneumoniae in faeces.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka orsaker till spensugning hos kvigor, hur beteendet påverkar den diade individens mjölkkörtel samt åtgärder till problemet. Spensugning innebär att en kviga eller ko diar på en annan individs spenar och det är ett beteende som ofta utvecklas i tidig ålder. I dagens mjölkproduktion föds kalvar ofta upp i system där de inte har möjlighet att dia kon. Utfodring av mjölk sker med en hink, hink med napp eller med kalvamma. Om kalven inte fått utlopp för sitt sugbehov vid utfodringen eller inte blivit avvand från att dricka mjölk på ett naturligt sätt kan problem som spensugning uppstå.

SAMMANFATTNINGMastit är den vanligaste och mest kostsamma sjukdomen hos mjölkkor. Enligt statistik från Svensk Mjölk har cirka 65 % av alla kor i Sverige Mastit någon gång under en laktation. Subklinisk (utan märkbara symtom) Mastit utgör det största problemet. De är svåra att upptäcka då även mjölken ser normal ut, vilket resulterar i att den hamnar i tanken och levereras till mejeriet. Mjölk från kor med Mastit har ett ökat celltal samt försämrad kvalitet och sammansättning vilket i slutändan medför sämre betalt för lantbrukaren.

Kalvningssvårigheter och dödföddhet är problem som finns hos svenska mjölkkor och som ökat under de senaste åren, speciellt bland förstagångskalvare. Problemen försämrar kornas välfärd och kostar pengar för bonden. Flera studier har gjorts för att kartlägga så kallade quantitative trait loci (QTL) kopplade till kalvningsegenskaper och många kromosomregioner har hittats som kan innehålla gener som påverkar dessa egenskaper. En viss oenighet finns i resultaten från studierna, men flera studier har hittat QTL kopplat till kalvningsegenskaper på kromosom 4, 6, 7, 10 och 18. Sverige har inkluderat kalvningssvårigheter i det traditionella avelsprogrammet sedan 1995 men inga större genetiska framsteg har gjorts.

Today, there are more than 12 000-14 000 farms worldwide using an automatic milking system (AMS). Studies have shown that transition to AMS affects the udder health of cows adversely, recognized primarily as elevated somatic cell counts. There are several reasons for this, for example the greater variation in milking frequency seen in AMS. On one hand, short milking intervals may lead to bad teat condition of the cows due to the stress the milking procedure exposes the teats to. Too long milking intervals, on the other hand, seem to predispose for milk leakage, which is, in turn, a risk factor for the development of Mastitis.

ABSTRACT. Mastitis is one of the most common diseases affecting dairy cows worldwide. In Sweden annu-ally about 60% of the dairy cows get infected and Staphylococcus aureus cause approximately 30% of these infections. Mastitis causes enormous economic losses. In Sweden, the costs to cure Mastitis are estimated to be 192 million SEK per year, excluding the costs for Mastitis prevention.

En honkatt går dräktig i ungefär 63 dagar. Förlossningen indelas i tre stadier: öppningsstadiet, utdrivingsstadiet och efterbörsstadiet. Under dessa stadier kan mycket gå fel. Honan kan drabbas av dystoki som antingen kan ha maternellt eller foetalt ursprung. Den vanligaste orsaken till maternell dystoki är värksvaghet som kan bero på att hon är orolig, upplever smärta eller att hon känner sig störd.