Mastceller har visat sig vara viktiga celler i immunförsvaret bland annat vid infektioner med parasiter, bakterier och virus. Huvuddelen av mastcellsforskningen som kommit fram till detta har gjorts med däggdjur som modell- och måldjur. Många likheter finns mellan fåglars och däggdjurs immunsystem men några viktiga olikheter förekommer både anatomiskt, på cellnivå, receptornivå och molekylär nivå. Detta väcker frågor om Mastcellerna har exakt samma funktion hos fåglar som de har hos däggdjur. Slemhinneskadorna som uppstår hos fåglar infekterade med de två virussjukdomarna Newcastlesjuka och Infektiös bursit har visat sig till stor del bero på mastcellsaktivering.

Mastocytom är den vanligaste typen av kutana tumörer som ses hos hundar, och utgör 7-21 % av hundens alla hudtumörer. Majoriteten av alla mastocytom hos hundar uppstår i dermis eller i subkutan vävnad. Etiologin bakom uppkomsten av kutana mastocytom hos hundar är fortfarande inte helt klarlagd, och den är förmodligen multifaktoriell. Syftet med den här litteraturstudien är att diskutera olika mekanismer som kan ligga bakom utvecklingen av kutana mastocytom hos hund. Studien tar även upp frågan om det finns en genetisk predisponering hos vissa hundraser. Mastceller härstammar från hematopoetiska stamceller.

SammanfattningAtt låta sitt organiska avfall komma till nytta genom att kompostera det är inte omöjligt bara för att man bor i lägenhet. Kompostering med mask är en form av kompostering där nedbrytningen går snabbare än i en vanlig varmkompost och den färdiga kompostprodukten är mer näringsrik. En maskkompost behöver heller inte ta mycket plats och, om den sköts rätt, är den helt luktfri. För att få de rätta förutsättningarna i maskkomposten krävs det dock kunskap om de processer som pågår när nedbrytning av organiskt avfall påbörjas, samt deras styrning. Likheterna mellan varmkompostering och kompostering med mask är många och i grunden är det att ett syrerikt förhållande eftersträvas.

Mastcellerna deltar i kroppens immunförsvar och utsöndrar flera signalsubstanser och hormoner ut i vävnaderna, dessa substanser har sedan olika effekter på kroppens organ. Histamin är en av dessa substanser och utsöndras från Mastcellerna vid inflammation eller vid allergiska reaktioner. Kroppen har fyra histaminreceptorer som alla deltar i inflammationssvaret, de kontraherar glatt muskulatur i exempelvis lungor, livmoder och tunntarm, stimulerar bildningen av saltsyra i magsäcken och gör så att vi får de karaktäristiska myggbetten med svullnad och rodnad.Mastocytom, mastcellstumör, är en vanlig form av hudtumör hos hundar, de drabbar framför allt vuxna hundar och vissa raser har en ökad risk att utveckla den här typen av tumör. Riskfaktorer tros vara genetiskt påbrå, tidigare inflammation, kronisk inflammation eller eventuellt en viral infektion. Tumörerna uppstår oftast på bålen och i mellangården samt på extremiteterna.

Barnastma är en vanlig sjukdom och 8 procent av alla barn i Sverige är drabbade. Förekomsten av barnastma ökar och orsakas oftast av miljöfaktorer som till exempel pollen, tobaksrök eller pälsdjursallergi. Astma är en sjukdom av inflammatorisk karaktär som ger hyperreaktivitet och förträngning av luftvägarna. De inflammatoriska förändringarna i luftvägarna beror på att T-lymfocyter, eosinofiler, Mastceller, neutrofiler och epitelceller interagerar med varandra. Personer med astma blir känsliga för kall luft, starka dofter, tobaksrök, infektioner eller pälsdjur vilket kan leda till ett astmaanfall.

SAMMANFATTNINGDenna litteraturstudie har gjorts med syfte att utöka kunskapen om atopisk dermatit hos hund med fokus på mastcellens roll i immunopatogenesen. Atopisk dermatit är en relativt vanlig sjukdom som kan drabba alla hundar oavsett ras; den är oftast livslång och kräver visst arbete för att diagnosticera och behandla med gott resultat. Förutom att det är ett problem hos hundar, finns även ett nära samband med atopiska sjukdomar hos människa, och hundar fungerar som en bra modell för forskning på humansidan.Trots omfattande forskning, vet man fortfarande inte varför sjukdomen uppkommer. Många teorier finns kring den immunologiska bakgrunden, men stora delar är fortfarande okända. Att mastcellen spelar en nyckelroll är dock allmänt vedertaget.

Fodermedelsallergi är ett tillstånd som beror på att immunsystemet reagerar mot något, oftast ett protein, som normalt sett inte ska utlösa ett immunsvar. De vanligaste symptomen är kutana symptom såsom klåda, alopeci och otit. Fodermedelsallergi diagnosticeras med hjälp av en eliminationsdiet med efterföljande provokation och vid diagnos behandlas sjukdomen genom att undvika det orsakande allergenet. För att inte utveckla fodermedelsallergi måste hunden eller katten utveckla en oral tolerans mot proteinerna i kosten; misslyckas detta kan allergi uppstå. Denna uppsats syftar till att sammanfatta den tillgängliga forskningen kring hur den orala toleransen uppstår, den immunologiska bakgrunden till fodermedelsallergi samt hur en eliminationsdiet påverkar immunsvaret.

Inflammatory airway disease (IAD) is a respiratory disorder that most commonly affects young horses performing at a high level. The clinical signs are often mild but the disorder can cause a marked decrease in performance to a point where the horse has to be taken of training and competing. The aetiology underlying IAD is not yet fully understood. One current theory is that a type I-hypersensitivity reaction due to allergens in the environment is the cause in some horses. The most reliable diagnostic method is a bronchoalveolar lavage (BAL) since it reflects the inflammatory status in the most distal parts of the lungs, which are affected in IAD.