Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka samlingens funktion och i vilket syfte samlingen förekommer i förskolan. Vi utförde sex intervjuer med tre förskollärare som arbetar på samma förskola. Som komplement till intervjuerna observerade vi deras samlingar för att sedan analysera deras erfarenheter av samlingens form och innehåll. Vi valde att tolka vårt insamlade material utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, som framhäver en syn på barn, kunskap och lärande som är lämpligt för studiens ämne. Vår tolkning av vår insamlade empiri visade resultat på att förskollärarnas utbildning, yrkeserfarenheter, intressen och förskollärarnas syn på barn, kunskap och lärande formar deras konstruktioner av samlingen. En av de medverkande förskollärares arbetssätt skiljer sig från de två resterande respondenterna då förskolläraren arbetar utifrån, vår tolkning, ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och väljer att verka som en medkonstruktör av barns kunskap och identitetsutveckling.

Uppfattningarna om skillnaderna i svenskarnas och finländarnas sätt att fatta beslut är väletablerade och dokumenterade i form av två nationella beslutsfattandemodeller: den finska och den svenska modellen. På 1980-talet var dessa uppfattningar den allmänna sanningen men nu, 20 år senare vill vi i vår undersökning ifrågasätta dessa skillnader och modellernas existens. Syftet med vår undersökning är därmed att utifrån de finska och svenska beslutsfattandeteorierna beskriva hur management beslutsfattandeprocesserna går till i respektive land. Vidare kommer vi undersöka huruvida beslutsfattandeprocessen ser likadan ut bland finska och svenska chefer som den ser ut enligt den finska respektive svenska beslutsfattandemodellen. Undersökningen bygger på den finska och den svenska modellen vilka är konstruktioner utav olika författares studier.

The purpose of this thesis has been to develop a tool for modelling and simulating the nuclear plant Ringhals 3. The model should be used to improve the knowledge on the dynamics of the plant. Ringhals 3 is being upgraded to produce more power and a tool for analyzing the new operating conditions is needed.The work in this thesis has consisted of improving and developing an existing model of Ringhals 3 made with the modelling tool Dymola. The model has been validated by comparing the results of a simulated house load transient with data from the actual plant. Validation shows good agreement with data from the real plant.

Abstract Uppsatsen syftar dels till att undersöka om den feministiska kritik som riktats mot genren chick lit i fråga om genusstereotypa karaktärer har sin motsvarighet i romanerna, och dels till att undersöka med vilken rimlighet någon kan påstå att chick lit-romaner också är utvecklingsromaner. Studier av övergripande och vetenskapliga texter rörande populärkultur samt feminism, ligger till grund för de resonemang som förs och aktualiseras då de ställs i relation till nedslag i primärmaterialet vilket närlästs. Genom närläsning och analys konstateras chick lit med hjälp av Kristin Järvstads avhandling Att utvecklas till kvinna (1996) i vissa fall och avseenden fungera som en populärlitterär variant av utvecklingsromanen. Hjältinnorna i chick lit-romanerna genomgår en kort, inre utveckling, vilken till viss del följer den manliga utvecklingsromanens struktur, trots att den substantiellt anses kvinnlig. Vidare konstateras hjältinnan i chick lit till stor del vara fast i genusstereotypa konstruktioner vilka ur ett feministiskt perspektiv är oacceptabla, samtidigt som feministiska tendenser i form av självförverkligande och kritik av genussystemet står att finna.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur distriktssköterskor och distriktsläkare framställer sin egen och den andres expertis och hur uppfattningarna kan påverka deras yrkesroller sedda ur ett genusperspektiv. Vi utgick från frågeställningarna: 1. När distrikts-läkarna framställer expertis finns där en huvudsaklig framställning om distriktssköterskor-na som beror på kön avseende expertis i a) synen på omvårdnad och i b) yrkesutövningen? 2. När distriktssköterskorna framställer expertis finns där en huvudsaklig framställning om distriktsläkarna som beror på kön avseende expertis i a) synen på omvårdnad och i b) yr-kesutövningen?  Studien  har  gjorts  med  semistrukturerade  kvalitativa  djupintervjuer  med fem distriktssköterskor och fem distriktsläkare som arbetar på en vårdcentral.

Byggandet av dagens sjukhus har blivit allt mer komplext. När det kommer till uppbyggnaden av stomkonstruktionen har kraven för vibrationer ökat. För att säkerställa kraven för stomvibrationer måste pågjutningens tjocklek öka med ca 90 mm från standarden som är ca 40 mm. Att utföra denna extra pågjutning är inte ett problem i sig, utan den extra torktiden som tillkommer. Den extra torktiden är inte det enda problemet.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap och en diskussion om hur några pedagoger beskriver konstruktionen av utvecklingssamtal på förskolan samt hur pedagogerna beskriver det innehåll som de anser bör finnas med vid ett utvecklingssamtal. Studien har genomförts med utgångspunkt från ett konstruktionistiskt perspektiv med hjälp av en mindre enkätundersökning samt en fördjupad intervjustudie där svaren sedan har bearbetats kvalitativt. Bearbetning av materialet har gjorts genom att tolka innebörder och konstruera kategorier efter de svar som erhållits. Resultatet av studien visar att de deltagande pedagogerna använder sig av fortlöpande anteckningar under terminen, multimedia såsom Ipad och digitalkamera och pedagogisk dokumentation samt barnkonferens när de förbereder sig inför ett utvecklingssamtal. Pedagogerna anser också att de viktigaste delarna att ta upp vid ett utvecklingssamtal är barnets utveckling och lärande, information från föräldrar, föräldrarnas tankar och önskemål samt barnets trivsel och trygghet på förskolan. En viktig aspekt är relationen mellan föräldrarna och pedagogerna där både denna studies respondenter och tidigare forskning är samstämmiga, en god relation är grunden till hur utvecklingssamtalet uppfattas. .

Syftet med denna uppsats är att undersöka begreppet ?goda levnadsvillkor? i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), och hur begreppet konstrueras i förvaltningsdomstolarnas praxis. Materialet består av domar från högsta instans, Högsta förvaltningdomstolen och Regeringsrätten. Dessa domar har analyserats med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys för att definiera vilka diskurser som kan sägas komma till uttryck i rättens principiella diskussioner om vad goda levnadsvillkor innebär. Jag har använt mig av teorier om sociala konstruktioner och språkets betydelse för vår förståelse av omvärlden samt teorier om hur funktionshinder kan förstås och hur det konstrueras.

Vi lever idag i ett samhälle där goda prestationer är viktiga eftersom de utgör hur andra individer uppmärksammar oss, vilket är avgörande för att känna sig accepterad. Samtidigt ställs det höga krav på att kunna föra sig inom olika sociala interaktioner och framstå som en social individ med en tillhörighet. Det är något som är särskilt påtagligt för barn och ungdomar eftersom de befinner sig i en utvecklingsperiod där relationen till sin omgivning spelar en betydande roll. Detta är något som inte alla individer klarar av vilket kan resultera i att dem utvecklar social fobi som är vanligt i dagens samhälle och som kan medföra olika svårigheter om man inte får behandling. Syftet med studien är att se på vilket sätt terapeuter inom kognitiv beteendeterapi samt lösningsfokuserad korttidsterapis syn på social fobi hos barn och ungdomar under 18 år påverkar deras behandlingsarbete med dessa individer.

Studiens syfte var att öka kunskap och förståelse om vilken betydelse frihetsberövande av fäder kan ha för ett barn. Studiens frågeställning löd: Hur beskriver ett urval av frihetsberövade fäder och mödrar och anställda inom kriminalvården sina tankar och iakttagelser om vilken betydelse frihetsberövandet av fäder kan ha för ett barn? För att nå syftet och kunna besvara frågeställningen formulerades fyra teman: Kunskap om barns behov, Barns reaktioner vid frihetsberövande, Olika rollers påverkan på barn och Vad kan göras för barn med frihetsberövade föräldrar. Studiens forskningsmetod var kvalitativ och bestod av två parintervjuer och fem enskilda intervjuer. Intervjupersonerna utgjordes av tre frihetsberövade fäder, två mödrar, två kriminalvårdstjänstemän och två beslutsfattare.

Östersjön är idag ett utsatt område med många miljöproblem. Det är ett av världens största brackvattenområden som bildades vid den sista istiden. Saltvatten når endast Östersjön genom smala och grunda sund, vilket gör att dess omloppstid är mycket lång och tillförsel av nytt syrgasrikt vatten till bottnen kan vara sällsynt. De många geografiska delarna av Östersjön skiljer sig åt i salthalt, topografi och artdiversitet och påverkas således inte alltid på samma sätt av de miljöproblem som hotar brackvattnet. Ett av de största problemen i Östersjön är eutrofiering.

Syftet med denna uppsats är att undersöka begreppet ?goda levnadsvillkor? i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), och hur begreppet konstrueras i förvaltningsdomstolarnas praxis. Materialet består av domar från högsta instans, Högsta förvaltningdomstolen och Regeringsrätten. Dessa domar har analyserats med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys för att definiera vilka diskurser som kan sägas komma till uttryck i rättens principiella diskussioner om vad goda levnadsvillkor innebär. Jag har använt mig av teorier om sociala konstruktioner och språkets betydelse för vår förståelse av omvärlden samt teorier om hur funktionshinder kan förstås och hur det konstrueras.

Samspelets betydelse mellan pedagog och barn är något som framhävs som viktigt inom förskolan. Det finns ett antal metoder och förhållningssätt i förskolan som anses gynna detta samspel. Vår studie startade med en nyfikenhet om programmet Vägledande samspel. Programmet Vägledande samspel har initierats av stiftelsen ICDP. Vi har uppmärksammat att många pedagoger i förskolan blir vidareutbildade i programmet och vi ville undersöka pedagogers uppfattningar om Vägledande samspel.

Rapporten handlar om uppmärksamhetsstyrning inom skräckspel och huruvida olika ljussättningstekniker kan påverka spelarens navigation. Rapporten grundas i kognitionsvetenskapsteorier om visuell perception och olika typer av uppmärksamhet. Problemformuleringen är att moderna spel innehåller effektiva guidningsmetoder och dessa passar inte alltid i skräckspel då spelarens immersion lätt bryts med sådana metoder. Ljussättning är viktigt i skräckspel och rapporten har undersökt huruvida olika tekniker kan användas effektivt som substitut för mer traditionella guidningsmetoder. Spelmiljön är en sci-fi-miljö utan något statiskt gränssnitt.

I dagsläget finns en stor mängd byggnader i Sverige där fasaden består av puts direkt anliggande mot antingen lättbetong eller tegel. Dessa fasader kan skapa problem för brukaren p.g.a. fukttransport via putsen direkt in i konstruktionen. Problemen som kan uppstå som följd av dessa konstruktioner är inte bara estetiska utan kan även påverka inomhusmiljön. Syftet med detta arbete var att undersöka om det gick att med ny teknik visa de resultat som framkommit från erfarenheter från praktiskt arbete samt undersöka hur en renovering påverkar de fasader som består av puts direkt mot lättbetong eller tegel.