Sökresultat:
267 Uppsatser om Massage - Sida 8 av 18
Skillnader i postoperativsmärtupplevelse mellan patientersom sövts med TIVA respektive inhalationsanestesi.
Bakgrund; Många patienter inom palliativ vård lider av svår smärta. Ofta ger den farmakologiska behandlingen inte tillräklig smärtlindring vilket har lett till ett ökat intresse för komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Syfte; Att beskriva effekten av komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baseras på tretton kvantitativa artiklar. Resultat; Massage, akupunktur och musikterapi har studerats då dessa behandlingar är godkända i Sverige.
Nutritionsstatus hos äldre personer på särskilt boende - En jämförande studie 2008-2014
Bakgrund; Många patienter inom palliativ vård lider av svår smärta. Ofta ger den farmakologiska behandlingen inte tillräklig smärtlindring vilket har lett till ett ökat intresse för komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Syfte; Att beskriva effekten av komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baseras på tretton kvantitativa artiklar. Resultat; Massage, akupunktur och musikterapi har studerats då dessa behandlingar är godkända i Sverige.
Komplementärmedicinsk behandling vid postoperativ smärta
Intresset och användandet av komplementärmedicinska behandlingsmetoder växer bland både patienter och sjukvårdspersonal. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka effekten av tre komplementärmedicinska behandlingsmetoder vid postoperativ smärta. Centrala frågeställningar var om transkutan elektrisk nerv-stimulering, Massage och musik har smärtlindrande effekt postoperativt. Good-mans sju steg (Willman m fl, 2006) följdes genom processen i denna litteratur-studie. 11 artiklar inkluderades totalt efter sökningar i databaserna PubMed och CINAHL.
Förekomst av Helicobacter pylori, Hepatit B-antikroppar samt ABO-tillhörighet hos en högriskpopulation för ventrikelcancer i Nicaragua
Bakgrund; Många patienter inom palliativ vård lider av svår smärta. Ofta ger den farmakologiska behandlingen inte tillräklig smärtlindring vilket har lett till ett ökat intresse för komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Syfte; Att beskriva effekten av komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baseras på tretton kvantitativa artiklar. Resultat; Massage, akupunktur och musikterapi har studerats då dessa behandlingar är godkända i Sverige.
Icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid cytostatikarelaterat illamående och kräkning
Illamående och kräkning är en problematisk biverkning av cytostatikabehandling oavsett dos. Många patienter får antiemetika för att lindra illamående och kräkning. Trots detta lider många patienter av fortsatt illamående och kräkning vilket påverkar deras dagliga liv. Vad finns det då för icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder att tillgå utöver antiemetikaprofylax? Syftet med denna studie är att systematiskt sammanställa litteratur gällande icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid cytostatikarelaterat illamående och kräkning.
Skillnader i handfunktion? -En beskrivning av handfunktionen hos en frisk svensk population genom Southampton Hand Assessment Procedure (SHAP)
Bakgrund; Många patienter inom palliativ vård lider av svår smärta. Ofta ger den farmakologiska behandlingen inte tillräklig smärtlindring vilket har lett till ett ökat intresse för komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Syfte; Att beskriva effekten av komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baseras på tretton kvantitativa artiklar. Resultat; Massage, akupunktur och musikterapi har studerats då dessa behandlingar är godkända i Sverige.
Behaglig beröring : en enkät- och observationsstudie
Syftet är att undersöka hur den behagliga beröringen på ett naturligt och planerat sätt används i förskolan och försöka se var gränsen går för vad som anses accepterat. Samt att studera den behagliga beröringens eventuella effekter på barn och barngrupp..
Komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård : En litteraturöversikt
Bakgrund; Många patienter inom palliativ vård lider av svår smärta. Ofta ger den farmakologiska behandlingen inte tillräklig smärtlindring vilket har lett till ett ökat intresse för komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Syfte; Att beskriva effekten av komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baseras på tretton kvantitativa artiklar. Resultat; Massage, akupunktur och musikterapi har studerats då dessa behandlingar är godkända i Sverige.
Preoperativa hudförberedelser med klorhexidin och dess effekt på förekomst av postoperativa sårinfektioner
Bakgrund; Många patienter inom palliativ vård lider av svår smärta. Ofta ger den farmakologiska behandlingen inte tillräklig smärtlindring vilket har lett till ett ökat intresse för komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Syfte; Att beskriva effekten av komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baseras på tretton kvantitativa artiklar. Resultat; Massage, akupunktur och musikterapi har studerats då dessa behandlingar är godkända i Sverige.
Massagens effekt på cancersmärta
Cancersmärta orsakar ofta mycket lidande för den drabbade. WHO (World Health Organisation) bedömer att hela 10 % av de patienter som lider av Cancer idag upplever att de ej får en tillräcklig smärtlindring. Det är av stor vikt att alternativa behandlingsformer integreras med den traditionella skolmedicinen (den sedvanliga vården som ges i dag), för att på så sätt ge ett komplement till de patienter som inte erhåller tillräckligt god smärtlindring. Syftet var att undersöka vilken effekt Massagen har på smärtpåverkade patienter med cancer, samt vilka instrument som använts för att mäta dessa effekter. En litteraturstudie gjordes där sju vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats användes.
Preventiv sjukgymnastik vid arbetsrelaterad stress: en litteraturstudie
Bakgrund: Stress är ett växande folkhälsoproblem som kostar samhället stora summor pengar och många källor till stress kan återfinnas på en arbets- plats. Stress kan förebyggas genom preventivt arbete och för en sjuk- gymnast finns det många olika sätt att angripa arbetsrelaterad stress. Syfte: Att i form av en litteraturstudie beskriva preventiv sjukgymnastik och dess effekter vid arbetsrelaterad stress utifrån signifikant förbättring och evidens. Metod: Empiriska artiklar publicerade år 1994 eller senare söktes i databaserna AMED, Cinahl, Cochrane Library, Ergonomics Abstracts, MEdline och PEDro. Åtta artiklar inkluderades och evidensgraderades.
Upplevelser av att använda Annas profylax under förlossningen
Psykoprofylax betyder förebygga på latin. I detta sammanhang innebär det att förbereda sig fysiskt och psykiskt på den kommande förlossningen. Tidigare forskning i ämnet är begränsad. De studier som finns visar att andning och avslappning samt ändring av kroppsläge är tekniker som används mest frekvent under förlossning. Psykoprofylax användes mycket under 1970-80-talet för att sedan nästan helt försvinna från förlossningsvården men på senare tid har intresset för tekniken ökat och den har börjat användas igen.Annas profylax är en ny metod som bygger på fyra hörnstenar.
Stresshantering på företagshälsovårder : olika professioners erfarenheter
Syftet med detta arbete var att beskriva vilka metoder för stresshantering personal på olika företagshälsovårder upplever att de använder sig av för att hjälpa kunder med stressrelaterade problem, samt vad deras egen uppfattning av anledningen är till den/de valda metoderna. Genom kvalitativa intervjuer med fem personer med olika professioner på olika företagshälsovårder i Mellansverige undersöktes stresshantering. Det som frågades i intervjuerna var informanternas upplevelser av vilka stresshanteringsmetoder som används, anledningarna till användandet och anpassningar efter kunder. Någonting annat som undersöktes i studien var likheter och skillnader mellan de olika professionerna. Resultatet visade att avslappning var den vanligaste angivna metoden, strax före kroppskännedom, qigong, motion, medicin, mindfulness och Massage. Andra verktyg informanterna uppgav att de använde sig av var samtal, förklaringar av kroppens reaktioner på stress, kartläggningssamtal, snabb tillbakagång till arbete samt positiva tankar och känslor. De beskrivna anledningarna till användandet av metoderna var främst upplevelsen av att de fungerade.
Massagens effekt på cancersmärta
Cancersmärta orsakar ofta mycket lidande för den drabbade. WHO (World Health
Organisation) bedömer att hela 10 % av de patienter som lider av Cancer idag
upplever att de ej får en tillräcklig smärtlindring. Det är av stor vikt att
alternativa behandlingsformer integreras med den traditionella skolmedicinen
(den sedvanliga vården som ges i dag), för att på så sätt ge ett komplement
till de patienter som inte erhåller tillräckligt god smärtlindring. Syftet var
att undersöka vilken effekt Massagen har på smärtpåverkade patienter med
cancer, samt vilka instrument som använts för att mäta dessa effekter. En
litteraturstudie gjordes där sju vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats
användes.
Tre beröringsmetoder : effekter på patienter inom palliativ vård
Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.