Sömn beskrevs som övergående, återkommande tillstånd av förändrad förnimmelse av omgivningen. Tidigare publicerad forskning visade att sömnproblem kunde leda till försämrad livskvalitet och följderna kunde misstolkas som demens. I distriktssköterskans uppgifter ingick att stödja delaktighet och egenvårdsförmåga hos individer med nedsatt förmåga till egenvård. Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskans omvårdnadsinterventioner kunde stödja äldre att uppleva tillfredsställande sömn. Metoden var litteraturstudie där 18 artiklar efter kritisk granskning inkluderades.

Vid åldrandet försämras den verbala kommunikationen och kroppslig beröring blir en viktig del i kommunikation med andra. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera vilka faktorer som påverkar den äldre patientens upplevelse av sjuksköterskans beröring. Beröring har två olika dimensioner, en instrumentell och en affektiv. Äldre patienter upplever instrumentell beröring som nödvändig, medan den affektiva beröringen upplevs som spontan. Resultatet visar att sjuksköterskans kön och ålder har en betydelse för hur äldre patienter upplever beröring.

Vid åldrandet försämras den verbala kommunikationen och kroppslig beröring blir en viktig del i kommunikation med andra. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera vilka faktorer som påverkar den äldre patientens upplevelse av sjuksköterskans beröring. Beröring har två olika dimensioner, en instrumentell och en affektiv. Äldre patienter upplever instrumentell beröring som nödvändig, medan den affektiva beröringen upplevs som spontan. Resultatet visar att sjuksköterskans kön och ålder har en betydelse för hur äldre patienter upplever beröring.

Introduktion: Patienter som av någon anledning blir inneliggande på sjukhus får oftast problem med sin sömn. Detta kan leda till försämrad hälsa. Syfte: Att beskriva vad som påverkar patientens sömn på sjukhus. Metod: Denna studies datainsamlingsmetod är en litteraturstudie som består av redan befintlig vetenskaplig litteratur. Sökningarna skedde i CINAHL och PubMed och resulterade i 12 artiklar till studiens resultat.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter och kommunicerar med patienter med demenssjukdom. Författarna använde sig utav sökmotorn Elin och databasen Cinahl. Använda sökord var: Dementia, Treatment, Care, Nurse*, Nursing, Communication i olika kombinationer. Till resultatet användes 17 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan år 2000 och 2010 och var engelskspråkiga. Litteraturstudien bestod av elva kvalitativa och sex kvantitativa artiklar.

Introduktion: Patienter som av någon anledning blir inneliggande på sjukhus får oftast problem med sin sömn. Detta kan leda till försämrad hälsa. Syfte: Att beskriva vad som påverkar patientens sömn på sjukhus. Metod: Denna studies datainsamlingsmetod är en litteraturstudie som består av redan befintlig vetenskaplig litteratur. Sökningarna skedde i CINAHL och PubMed och resulterade i 12 artiklar till studiens resultat.

Obstipation är ett lågprioriterat men vanligt förekommande problem bland intensivvårdspatienter som kan påverka patienternas möjlighet att tillfriskna. Faktorer som ökat stresspåslag, immobilisering och läkemedel påverkar tarmfunktionen och ger en minskad motilitet vilket kan leda till obstipation. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur obstipation kan förebyggas och behandlas i denna patientgrupp. 13 vetenskapliga studier inkluderades. Resultaten visar att det saknas en enhetlig definition av när intensivvårdspatienten ska anses vara obstiperad vilket är en bidragande orsak till problematiken. Att ge laxantia kan ha positiv betydelse för både ventilatortid, intensivvårdstid, morbiditet och mortalitet utan att det i klinisk praktik ses några allvarliga risker eller komplikationer i behandlingen.

För tidigt födda barn utsätts för många smärtsamma procedurer varje dygn och detta kan leda till ett förändrat smärtbeteende senare i livet. Icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder har visat sig ha en betydande del i smärtbehandlingen av för tidigt födda barn, då farmakologiska metoder medför många negativa effekter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva det nuvarande kunskapsläget om vilka omvårdnadsinterventioner som sjuksköterskan kan använda sig av för att smärtlindra barn som är födda för tidigt. Studien genomfördes som en systematisk databassökning i databaserna Pubmed och Cinahl och resulterade i 19 funna studier. Studierna analyserades, granskades och sex olika huvudfynd framkom: glukos, icke-nutritivt sugande, känguruvård, omhållning, Massage och vårdmiljö.

The aim of this study was to get a deeper understanding of how employees at NCC Construction Sverige AB experience health promotion activities. The purpose was to identify and uncover the process of meaning constitution concerning health promotion within each subjective individual. To achieve this deeper understanding the participants were asked to answer a carefully formulated phenomenological question in a self-report. The received reports where analysed according to the method of Meaning Constitution Analysis. The result showed that both office workers and construction workers exclusively refer health promotion to bodily functions even though there where some differences in type of activity they focused.

Omvårdnadsarbetet präglas dagligen av beröring som sjuksköterska krävs det att man hela tiden hittar nya vägar för att främja hälsa. Att leva med kronisk eller svår sjuk-dom leder till ett stort lidande och hela den enskilda män-niskans liv förändras. Syftet med denna studie var att se vilka påverkan kroppslig beröring har vid kronisk eller svår sjukdom. Metod som använts är en systematisk litte-raturöversikt. Studien resulterade i sex kategorier, Smärt-lindring, Avslappnande och rogivande, Välbefinnande, bekräftelse och trygghet, Ökad aktivitets nivå, Minskad vårdtid och läkemedelsanvändning samt Andning och cir-kulation.

Bakgrund: Att människor drabbas av illamående och kräkningar är en ständigt förekommande utmaning inom vården. De drabbade uppger ibland att upplevelsen av illamående är lika obehaglig som upplevelsen av smärta, och ett av målen med god omvårdnad vid illamående bör vara att försöka förebygga och lindra obehag. Syfte: Att genom en systematisk litteraturöversikt beskriva erfarenheten av olika omvårdnadsinterventioner för att förebygga och lindra illamående och kräkningar. Metod: Studien genomfördes med en metod för systematisk litteraturöversikter som innebar en systematisk sökning av litteratur i databaserna Medline, Academic Search och Cochrane Library. Totalt inkluderades 21 artiklar som matchade våra urvalskriterier.

Aim: The aim of this study was to highlighting the experiences of individuals of non-pharmacological treatment for chronic pain.Method: The study was designed as a literature review with aim to review andcompile the articles results. This study has been based on a systematic literature search of supplementing out of an unsystematic search were 11 articles were found.Results: The participants in the studies had experienced a good effect out of non-pharmacological treatments for their pain and a improved quality of life. Based on participants´ experiences of treatment two categories occurred: body awareness and relaxation. Body awareness arose through treatments like yoga, mindfulness meditation and CBT. Relaxation occurred through treatments, like music, heat, Massage and meditation.Conclusion: This study highlights how non-pharmacological treatments is experienced by individuals with chronic pain and two key areas have been identified.

I den västsvenska kommunen erbjuds de kommunanställda friskvårdsförmåner i form av ett Friskvårdskort eller en Friskvårdspeng. Friskvårdskortet har tidigare varit gratis men är sedan år 2008 belagt med en avgift på 200 kronor per år. Då mätningar har visat att antalet användare minskat sedan avgiften infördes fanns från Folkhälsocentrum i kommunen ett behov att utreda på vilket sätt friskvårdsförmånerna skulle kunna utvecklas. En enkät utarbetades och sändes till en tredjedel av de anställda efter ett systematiskt urval. Resultatet av undersökningen visade att de respondenter som inte utnyttjade friskvårdsförmånerna ändå var fysiskt aktiva på sin fritid, en tredjedel av dessa respondenter ägnade sig åt aktiviteter som även erbjöds inom friskvårdsförmånerna.

Syftet med studien var att undersöka vilka evidensbaserade omvårdnadsåtgärder det finns för att förebygga trycksår. Vidare var syftet att undersöka vilka preventiva åtgärder som sjuksköterskan tillämpar samt i vilken utsträckning detta sker. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Litteratur söktes i databaserna Cinahl och Medline samt via sökmotorn Elin@Dalarna. Artiklarna skulle vara publicerade år 2003 eller senare, skrivna på svenska eller engelska samt tillgängliga i fulltext.

Bakgrund: Oro och ångest är ett återkommande fenomen som kan visa sig hos patienter inför små och stora behandlingar, som operation. Ångest beskrivs som en stark känsla av oro och fruktan med fysiska och psykiska yttringar. Oron och ångesten patienter upplever före operation kan påverka patientens tillstånd och finnas kvar efter operation och ge en försämrad återhämtning. Syftet: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilka metoder i omvårdnadsarbetet sjuksköterskan utför, som visat sig ha lindrande effekt för patienters preoperativa oro och ångest. Metod: Litteraturöversikten baserades på 15 kvantitativa artiklar som bearbetades genom manifest innehållsanalys.