Syftet med mitt examensarbete är att studera kommunikationen mellan lärare och elev. Det som är spännande är att se om kommunikationen mellan dessa fungerar. Detta kan ses med hjälp av den analysmodell som Wickman (2002) skapat. Han använde även denna modell för att studera kommunikationen. Studien kommer fokusera på lärarens kommunikation med eleven i ämnen som historia och matematik.För att kunna undersöka mitt syfte har jag som ovan nämnts tagit hjälp av Wickmans (2002) analysmodell.

Examensarbetet har till stora delar genomförts av två studenter men avslutats av en. Examensarbetet är en studie av kommunikationen under matematiklektioner med fokus på lärarens yttranden. För att undersöka detta använder vi oss av ett sociokulturellt per-spektiv på inlärning. Vi har observerat tre lärare under deras matematiklektioner. Ob-servationerna har varit inriktade på att kartlägga lärarnas yttranden.

Sociala konstruktivister menar att lärandet består av sociala interaktiva processer mellan eleven och dess omgivning (Palinscar, 1998). Det betyder att lärarna har en viktig och unik roll i klassrummet eftersom de medvetet eller omedvetet skapar förutsättningarna för de sociala interaktionerna i lärandemiljön ? mellan läraren och eleverna men även den sociala interaktionen eleverna sinsemellan (Todorovich, 2009). Syftet med denna studie var att undersöka hur skapandet av ett bra socialt klimat i klassrummet tar sig form i dagens skolor. Med hänsyn till studiens syfte valdes att göra en empirisk, kvalitativ studie med ett fenomenologiskt synsätt. Sex lärare inom idrott och hälsa i grundskolans senare skolår och gymnasieskola intervjuades om deras upplevelser av sociala interaktioner i skolan.

Syftet med vårt examensarbete är att skildra hur lärare för de tidiga åren avläser och bemöter elevers olika behov i klassrummet, samt vilka svårigheter detta medför. Vi valde därför att fokusera på hur lärare anpassar undervisningen utifrån elevers olika behov samt om det finns en viss inlärningsstil som missgynnas i undervisningen. Vi genomförde en kvalitativ undersökning där vi gjorde semi-strukturerade intervjuer med sex lärare för de tidigare åren, vars svar ligger till grund för vår analys. Resultatet visade i huvudsak att lärarna var medvetna om att alla elever lär på olika sätt och att variationen i undervisningen därför är viktig. Problematiken kring detta var enligt lärarna brist på tid, pengar och resurser vilket medförde svårigheter med att tillgodose alla elevers olika behov.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur pedagoger i årskurs 3 i grundskolan tänker och arbetar med språkutveckling i klassrummet. Vi har valt att utgå från Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen, samt Skinners begrepp förstärkning. Dessutom har vi inriktat oss på forskning om läsförståelse, högläsning, samspel och olika undervisningsformer. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pedagoger på tre olika skolor i olika kommuner. Vårt resultat visar att pedagogerna är mycket medvetna om vad de gör i klassrummet och varför det görs. Det finns tydliga kopplingar mellan resultat och tidigare forskning, något som gör att vi drar slutsatsen att pedagogerna är införstådda med de olika teorier och forskning som finns på området.

Syftet med denna uppsats är att belysa pedagogers syn på erfarenhetspedagogik och användandet av elevers populärkultur i undervisningen. Undersökningen genomfördes på två skolor i områden som skilde sig geografiskt, ekonomiskt, akademiskt och kulturellt. Materialet samlades in genom intervjuer med sex stycken pedagoger samt en enkätundersökning bland 57 elever på dessa skolor. Inledande kapitel behandlar begreppsförklaring och vad tidigare forskning säger angående erfarenhetspedagogik och populärkultur i undervisningen. Undersökningarna visade att pedagogerna inte använde elevernas vardagsintressen som ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen.

Sammanfattning Syftet med vår undersökning har varit att se hur två lärare på en skola i skolår 2 interagerar med sina elever under matematiklektioner ur ett genusperspektiv. Behandlas eleverna annorlunda utifrån deras kön? Vi vill även se hur talutrymmet fördelas i klassrummet och om lärarna är genusmedvetna i sin matematikundervisning. Vi har valt att genomföra både observationer och intervjuer. Observationerna har vi gjort för att få en inblick i samspelet mellan lärare och elev.

Vår studie är gjord för att se om det finns någon skillnad i mellanstadieelevers beteenden i klassrum respektive idrottshall. Våra frågeställningar är: Finns det skillnader i beteendena hos mellanstadieelever i idrottshallen respektive i klassrummet? Finns det några skillnader mellan pojkars och flickors beteenden? Hur yttrar sig eventuella skillnader och vad beror de på? För att komma fram till detta har vi använt oss av observationer som metod och observerat årskurs fem-klasser på två olika skolor. I arbetet har vi kopplat vår empiri till Connells teori om hegemonisk maskulinitet och Goffmans beteendeteori Front-stage och backstage. Vi har också använt oss av behaviorismens grundläggande tankar om hur en miljö kan påverka ett beteende.

Hur fungerar lärandet? Det är det fråga som jag reflekterar över varje gång jag träffar elever eller funderar kring hur jag skall lägga upp ett nytt arbetsområde. En viktig fråga som jag i relation till mitt kommande profession vill ha svar på. Hur ser religionskunskapslärarens tankar om vald pedagogik och metodik ut? De frågeställningar som kommer att vara ledande i man uppsats är följande: - Hur viktigt är det dialogiska samspelet i klassrummet för elevens lärande? - Existerar det dialogiska klassrummet i realiteten? - I vilken grad reflekterar religionskunskapsläraren kring elevens lärandeprocess? För att utföra detta arbete har jag använt mig av empirisk metod i form av både enkät och intervju.

BAKGRUND:I vår bakgrund har vi skrivit om tidigare forskning som berör vårt syfte och den relation som finns mellan klassrummet och Skolverkets dokument. Vi presenterar även vår teoretiska ram som utgår från Cummins modell för andraspråksinlärning och Vygotskijs sociokulturella förhållningssätt. Vi presenterar även vår analysmodell för ordförrådsdidaktik som utgår från Pikulski och Templetons vokabulärutveckling.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur ordförrådsundervisningen i ett andraspråksperspektiv uttrycks och gestaltar sig på tre nivåer i utbildningssystemet samt relationen mellan dessa tre nivåer.METOD:För att besvara syftet valde vi att göra en fallstudie. I vår fallstudie har vi använt oss utav intervjuer, observationer och studerat skolans dokument samt Skolverkets.RESULTAT:Studiens resultat visade att ett stort fokus på ordförrådsutvecklingen låg på elevnära och vardagsrelaterade ord. Eleverna arbetade självständigt med enligt pedagogen passande moment för sin utvecklingsnivå.

Syftet med denna studie var att undersöka hur sex yrkeslärare i klassrummet bemöter ett beteende hos en elev med Aspergers syndrom (AS). Vidare undersökte jag vilka kunskaper yrkeslärarna har om AS och om det finns någon skillnad mellan det manliga respektive kvinnliga sättet att bemöta en elev med AS. I studien användes en kvalitativ metod där mitt insamlade material används för att beskriva och förstå sociala processer samt att fånga yrkeslärarnas upplevelser utifrån fallbeskrivningen. Tre manliga och tre kvinnliga yrkeslärare med andra inriktningar än omvårdnad på sina yrkeslärarutbildningar har intervjuats. Resultatet visade att det har betydelse för yrkeslärarnas bemötande om eleven har AS eller inte och att alla yrkeslärarna har skaffat sig praktisk erfarenhet på vägen kring AS, då de inte fick någon i sin utbildning.

Den här uppsatsen vänder sig till dig som är intresserad av betydelsen av interaktion för lärande i klassrummet. Aktuell forskning tar sin utgångspunkt i att elever lär genom att interagera med varandra såväl som med läraren och förmedlingspedagogik har inte längre en framträdande roll i skolan, vilket stöds av vetenskap om lärande. I läroplanen beskrivs skolan som en social och kulturell mötesplats och ett av lärarens uppdrag är att ge eleven möjlighet att utveckla sin förmåga att arbeta tillsammans med andra. Uppsatsen presenterar forskning om samlärande och relationell pedagogik som olika sätt att förhålla sig till interaktion för lärande. Reflektionens betydelse för lärande lyfts fram liksom betydelsen av skickliga lärares tysta kunskap.

Undersökningen belyser frågan om hur man som lärare i grundskolans tidigare år, kan hantera konflikter i klassrummet med perspektiven förebyggande, genomförande och uppföljning och med kopplingar till lärarens personliga verktyg, styrdokument samt arbetsmetoder i skolan. I undersökningen har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med sex lärare fördelat lika på tre skolor, där avsikten inte har varit att jämföra skolor, utan att finna exempel på hur man som lärare går tillväga och vad för stöd man finner på sin skola. Huvuddrag i den samlade slutsatsen av undersökningen är att lärare verkar arbeta i stor utsträckning med förebyggande konflikthantering genom värdegrundsarbete i olika former som veckosamtal, temadagar och temaveckor ? ofta med koppling till likabehandlingsplanen. De metoder som finns etablerade på skolorna (SET, Olweusprogrammet, KOMET) används enligt lärarna i huvudsak som förebyggande aktiviteter i grupper genom samtal och övningar. I direkta konflikthanteringar nämner lärarna att de arbetar utifrån sina erfarenheter, även om man har någon metod på skolan, d.v.s. att man lär sig konflikthantering genom erfarenhet.

Klassrummet har ett alldeles eget samtalsklimat vilket påverkar hur samtal och diskussioner ter sig i just en klassrumsmiljö. Relationen mellan lärare och elever påverkar hur makt-, kon-troll- och dominansförhållandet är i klassrummet. En dialog är sällan helt symmetrisk utan oftast dominerar en deltagare och i relationen mellan elev och lärare är det läraren som har den dominerande rollen vilket medför att läraren hamnar i en maktposition eller en överord-nad roll gentemot eleven.Syftet med denna uppsats är att se hur en lärare språkligt utövar makt och kontroll i klassrummet samt att se hur dominansen i det språkliga samspelet ter sig där. Undersökningen är gjord i en Komvuxklass vilket gör att det är relationen mellan en lärare och vuxenstuderan-de som har observerats. Undersökningen har genomförts genom observation under en dubbel-lektion, 2x 45 minuter.

Syftet med uppsatsen är att se vad forskningen om språkängslan säger om vad språklärare kan göra för att skapa en låg nivå av ängslan och därmed ett bättre klimat för språkinlärning i ett kommunikativt klassrum. Uppsatsen är forskningskonsumerande och bygger på tidigare forskning om språkängslan i främmandespråksinlärning.Avstamp tas i det kommunikativa klassrummet, som förespråkas i styrdokumenten för dagens svenska skola, och som bygger på kommunikation. Sedan presenteras olika affektiva faktorer som kan påverka främmandespråksinlärningen i denna kontext. Därifrån belyses vad språkängslan (language anxiety) är samt vilka metoder som använts för att mäta det. Dessutom ges olika perspektiv på relationen mellan språkängslan och främmandespråksinlärning samt vilka konsekvenser språkängslan har för elever i främmandespråksklassrummet.Utifrån forskningen presenteras även en, av författaren till uppsatsen skapad, modell för hur man som språklärare kan minska och hantera elevers språkängslan i främmandespråksklassrummet.