Denna uppsats visar hur representationen av dekadent Maskulinitet i svensk dekadenslitteratur från tiden strax innan sekelskiftet 1900 konstruerades. Genom att se till de tre författarna Ola Hansson (1860-1925), Emil Kléen (1868-1898) och Axel Wallengren (1865-1896) visas hur den dekadente mannen ? dekadenten ? skapas som karaktär och litterär figur. Dekadenten var, menar denna undersökning, extremt bunden av rum, socialitet och kropp, och kunde endast agera inom mycket snäva ramar skapade av dessa kulturella kategorier. Vad som framträder är närmast en schablon enligt vilken dekadensförfattarna arbetade, och rum, umgängesformer och kroppsligheter är så gott som utbytbara från verk till verk och författarskap till författarskap.

Vi vill i denna uppsats vända på problematiken och visa på vikten av att diskutera männen, varför det finns ett så stort överskott på män i ledande positioner inom organisationer. Uppsatsens syfte är att utifrån intervjuer med manliga chefer, belysa hur synen på ledarskap kopplas samman med män och Maskulinitet, och att utifrån detta undersöka hur föreställningar kring det egna ledarskapet konstrueras när män har eller har haft kvinnor som chef. För att få svar på detta har vi ställt oss följande frågor; Hur ser mäns föreställningar om sitt eget ledarskap ut? Är ledarskapet en del av den maskulina identiteten? Förändras synen på det egna ledarskapet och i förlängningen på Maskuliniteten när män har kvinnor som chefer? Samt Vilka nya idéer om ledarskap uppstår i denna situation?Uppsatsen är uppbyggd kring tanken att samhälle, organisationer och individer interagerar i skapandet av genusordningars maktstrukturer. Arbetslivet kan ses som en arena i skapandet av Maskuliniteter.

Denna uppsats syfte har varit att att undersöka Maskuliniteten i Karl Ove Knausgårds Min kamp andre bok med utgångspunkt i Judith Butlers performativitetsteori och R.W. Connells teori om hegemonisk Maskulinitet. Här ovan har jag ställt konstnären mot familjefadern, det inre mot det yttre för att utforska splittringen av Maskuliniteten, dess performativitet och dess underliggande ideal. I samröre med familjelivet har jag upptäckt tydliga tendenser till en upplevelse av feminisering och en fruktan för detta. I sällskap med andra män infinner sig även en känsla av underlägsenhet.           Jag har med stöd av Jonas Frykman och Claes Ekenstams manlighetsstudier påvisat att Karl Oves Maskulinitetsideal påminner om  den manssyn som uppstod i samband med borgerlighetens framväxt i slutet på 1800-talet, och den frigörelse från hemmen som männen genomgick.

No abstract.

Mitt syfte är att undersöka hur unga män porträtteras i svensk, samtida ungdomslitteratur. Jag vill undersöka vilka representationer och förståelser av Maskulinitet och sexualitet som återfinns, skapas och återskapas i berättelserna. Det empiriska materialet består av fyra, svenska ungdomsböcker, skrivna under 2000-talet. Genom att göra en diskursanalys vill jag blottlägga de normerande diskurser om Maskulinitet och sexualitet, som påverkar unga människor idag. Jag vill också se om det skapas några motbilder till traditionell Maskulinitet, i litteraturen.

"The choreography of fear" is a discourse-analysis study which focus at how young men speaks about fear, threat and violence in the public everyday life. The study adopts socialcontructionism as theoretical approach and also uses theories about gender, hegemony masculinity, fear as a social constructed phenomenon and moral-panic. The study is based on qualitative interview whit young men in age 18-30 and the method is mainly discourse-psychology. The section of Analysis discuss subjects as what and whom the young men consider to be a threat and which areas in the public space they consider to be dangerous and how they choose to handle the menace. The Analysis also focuses on how the informants speak about fear, how they define fear and what they consider arouse fear..

The purpose of this study was to illuminate the everyday work of school counsellors in the City of Stockholm with a gender perspective by studying the school counsellors ? talk about masculinity and femininity. The aim was to reach an understanding of how parts of the counsellors everyday work are influenced by gender through the perspective of the school counsellor. The study was conducted using qualitative methods. Six school counsellors, five woman and one man, were interviewed.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur genus framställs i böckerna om Svarta Hingsten. Detta är baserat på Michael Kimmels teorier om Maskulinitet och Judith Butlers teorier kring genus som performativ handling . Genom att använda mig av dessa teorier hoppas jag kunna urskilja hur genus förmedlas utifrån det urval av böckerna jag använder mig av. Fokus ligger främst på hur det maskulina genuset framställs då huvudkaraktärerna är maskulina och femininitet i princip inte är aktuellt annat än som en kontrast mot det maskulina. Genom att lägga fokus på fyra teman som återkommer i alla texterna har jag försökt analysera framställningen av genus..

Föreliggande arbete syftar till att med utgångspunkt i teorier om Maskulinitet, performativitet och homosocialt begär undersöka Maskulinitet i Eyvind Johnsons tetralogi Romanen om Olof. De frågor som riktas till texten kretsar kring hur Maskulinitet konstrueras och upprätthålls i romanserien. Det forskningsläge uppsatsen förhåller sig till kan indelas i forskning om Johnsons författarskap samt forskning om Maskulinitet i litteraturen.Den teoretiska bakgrund som föregår själva undersökningen är disponerad i tre avsnitt. Det första avsnittet ägnas åt begreppet performativitet och fokuserar främst synen på genus som en aktivitet. Härpå diskuteras begreppet homosocialt begär; ett begrepp som använts av bland andra Eve Kosofsky-Sedgwick och som syftar på den inom manliga gemenskaper ofta glidande skalan mellan det homosociala och det homoerotiska.

Du är ingen riktig man - En kvalitativ studie om hur socialarbetare arbetar med män som utsatts för våld i nära relationer och hur de hanterar föreställningar som finns i samhället om mänFörfattare: Camilla Andersson Bonnevier och Helena NorströmÖrebro universitetInstitutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.SocionomprogrammetSocialt arbete 30-60 hpC-uppsats, 15 hpVt 2012                                                    SammanfattningStudien handlar om våld mot män i nära relationer och syftet är att undersöka hur föreställningar om män som finns i samhället påverkar socialarbetares tankar och agerande i mötet med våldsutsatta män. En kvalitativ metod har använts och sex intervjuer har utförts. De teoretiska utgångspunkterna är genus, Maskulinitet och det hegemoniska perspektivet. Resultatet framhäver att respondenterna är medvetna om de föreställningar som finns i samhället. Detta är något som de måste förhålla sig till i mötet med de utsatta männen.

Språkvetenskapligt självständigt arbete, LSV410 15 hpSvenska språketHT 2014Handledare: Karin Helgesson.

Mitt examensarbete tar upp de skillnader och likheter som finns mellan två elevgrupper som har valt två olika profiler, en handbollsprofil och en Naturkunskap och matematikprofil, i grundskolans senare del. Jag har framförallt undersökt vilka skillnader som finns i stiluttryck och hur de iscensätter deras Maskulinitet. Slutligen har jag diskuterat detta utifrån den franska sociologen Pierre Bourdieus grundläggande begrepp kapital och habitus för att försöka se vilka bakomliggande orsaker det kan finnas till de skillnader som finns mellan grupperna. Jag har i använt mig av observationer av elevgrupperna under lektionstid där jag bland annat undersökt hur de utnyttjat rummet både fysiskt och verbalt på olika sätt. Jag har även utfört gruppintervjuer med elever från bägge klasserna för att få reda på mer om deras värderingar och åsikter.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka kvinnors våld mot män i nära relationer. Undersökningen bestod av fem intervjuer med våldsutsatta män i nära relationer. Dessa analyserades med hjälp av tidigare forskning samt viktimologi, genusteori och Connells Maskuliniteter som teoretiska utgångspunkter. Under arbetets gång framträdde tre teman, vilka var männens upplevelser och erfarenheter av: våld i nära relationer, hjälpinsatser och bemötande samt männens syn på Maskulinitet och manlighetsnormer. Resultatet visade i vilken omfattning våld utövas mot män samt vilken form av våld som var den mest förekommande.

Uppsatsen syftar till att söka svaren på frågor om vilka Maskuliniteter som uppstår i Jan Fridegårds ursprungliga trilogi om Lars Hård samt hur dessa Maskuliniteter uppstår, varierar och upprätthålls. Undersökningen utgår från teorier formulerade av bland andra Judith Butler och Raewyn Connell; teorier som vill förklara både genus och kön som sociala konstruktioner. Arbetet bygger vidare på ett forskningsläge om manlighet i litteraturen som främst kan karaktäriseras som internationellt, eftersom den svenska litteraturvetenskapliga manlighetsforskningen ännu är förhållandevis blygsam. Undersökningen kan delas in i tre delar som i tur och ordning behandlar Maskuliniteter som uppstår i Lars Hårds relationer till kvinnor, till andra män och till samhällets institutioner.I Lars Hårds relationer till kvinnor söker han främst konstruera sin Maskulinitet genom att söka efter en stabil och naturlig femininitet att spegla denna Maskulinitet mot; något som i allt väsentligt misslyckas.I hans interagerande med andra män visar sig en Maskulinitet präglad av distansering från familjen och de plikter som därmed associeras. Denna Maskulinitet uppstår främst i grupper av män; grupper som även präglas av hierarkier och dominans av andra män.

AbstractUndersökningen bygger på en öppen kvalitativ undersökning som fokuserar på hur fem pappor ser på att vara en engagerad och delaktig pappa i dag. Då papporna är engagerade i en förskola som är ett familjekooperativ där deras barn går betyder det att deras intresse för tid och engagemang inte ligger i underkant. Men hur ser papporna på hur det är att vara en delaktig pappa? Och vad anser papporna vad som ingår i konceptet delaktighet? Undersökningen visar på en stor vilja och medvetenhet att inte trampa i sina fäders fotspår även om de har varit av positiv art. Vilket kan benämnas som en varierad eller flexibel Maskulinitet/manlighet baserat utifrån att plocka delar av det goda och dåliga som papporna har genom sin livserfarenhet.