Problem: Kvinnor har länge varit underrepresenterade i styrelsesammansättningar runt om i världen. Sverige är ett land som främjar likvärdighet och anses därför vara ett av världens mest jämställda länder. Andelen kvinnor i svenska styrelser har ökat under de senaste årtiondena, men trots detta är de svenska bolagsstyrelserna inte jämställda. Ibland används argumenten att fler kvinnor i styrelsen ökar lönsamheten och effektiviteten i bolaget i syfte att öka kvinnoandelen. Till följd av detta har det internationellt genomförts många studier för att undersöka om bolag med heterogena styrelser har bättre lönsamhet än bolag med homogena styrelser.

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur organisationskulturen ser ut och hur rollerna fördelas på en typisk enkönad och mansdominerad arbetsplats, i detta fall en brandstation. Vi använder oss utav åtta kvalitativa intervjuer och en mindre observation för att få en klarare bild av organisationen som sådan. Insamlad empiri analyserar vi utifrån tre för ämnet centrala teoretiska teman. Denna teoretiska referensram behandlar Maskulinitet, organisationsteori samt Goffmans dramaturgiska modell. För att uppnå avsatt syfte uppstår ett flertal frågeställningar.

Denna uppsats handlar om frivillig barnfrihet, där det övergripande syftet är att lyfta fram och synliggöra kvinnors upplevelser och erfarenheter av att leva utan barn. Vi hoppas kunna skapa en medvetenhet om att barn och moderskap inte behöver vara en självklarhet i alla kvinnors liv utan att det finns andra sätt att leva och förhålla sig till familjeliv och kvinnlighet. Vi vill på så sätt öppna för reflektion kring normer och värderingar. De frågeställningar vi använt oss av är: Hur beskriver kvinnorna sitt val att inte skaffa barn? Hur upplever kvinnorna att de bemöts av omgivningen med avseende på deras val? Hur ser kvinnorna på kvinnlighet och hur beskriver de sin egen kvinnlighet? Utifrån vårt syfte och våra frågeställningar har vi valt att använda oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex kvinnor.

Hedersrelaterat våld och förtryck har blivit allt mer uppmärksammat men då främst med fokus på tjejer där killar har hamnat i skymundan. Vi har därför valt att göra en studie med syftet att få en inblick i hur killar som tagit avstånd från hedersrelaterat våld och förtryck beskriver heder och ?hederskultur?, samt sina egna upplevelser av och avståndstagande till hedersrelaterat våld och förtryck. De frågeställningar vi använt oss av är: hur förklarar killarna heder och ?hederskultur??, hur beskriver killarna att ?hederskulturen? tog sig uttryck för dem? samt hur beskriver de sitt eget avståndstagande till hedersrelaterat våld och förtryck? Utifrån detta syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ halvstrukturerad intervjumetod där vi intervjuat fyra killar.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka hur föräldrar konstruerar kön i en fotbollskontext. De frågeställningar som skall hjälpa uppfylla syftet är: (1) Hur talar föräldrar om pojkars och flickors motiv för fotbollsspelande? (2) Hur talar föräldrar om idrottens fostrande egenskaper? (3) Upplever föräldrar att pojkar och flickor ges samma förutsättningar i fotbollsföreningen? (4) Hur talar föräldrar om Maskulinitet och femininitet i en fotbollskontext?MetodMetoden för uppsatsen är en öppen riktad intervjuform, vilken har tematiserats enligt (1) motiv för idrottande ? varför barnet spelar fotboll; (2) idrott som uppfostrare samt (3) lika villkor ? klubbens förutsättningar. Urvalet har varit fem föräldrar till pojkar, fem föräldrar till flickor i tolv-fjortons år ålder. Intervjuerna utfördes i neutral klubbmiljö och innehöll olika typer av öppna korta frågor för att inbjuda till rika spontana resonemang.

I feministiska studier är man inte sen med att påpeka att olika typer av kvinnligheter bäddar olika mycket för framgång i samhället. Trots att manligheten rimligen bör vara lika komplicerad talas det sällan om mannen på samma sätt vilket har lett till att många män känt sig knutna till en mansroll de finner svår att leva upp till. Vilken är denna eftersträvansvärda mansroll och vem är egentligen kapabel att uppnå den? Det är dessa funderingar som gjort mig nyfiken på Maskulinitetsforskning och som ligger till grund för uppsatsens syfte. Jag har i uppsatsen utgått från att manlighet är en myt för att sedan studera hur denna myt kan tänkas ha konstruerats och omkonstruerats genom åren.

Med utgångspunkt i genusteori, intersektionalitet och litteraturteori analyserar denna studie två elevvalda böcker från ett bokprojekt i en gymnasieskola; Hungerspelen av Suzanne Collins och Jag är Zlatan Ibrahimovic?: min historia av Zlatan Ibrahimovic? och David Lagercrantz, varav en bok är flickvald och en är pojkvald. Böckerna analyseras utifrån genusperspektiv i förhållande till traditionella könsstereotyper, såsom hur de kvinnliga och manliga karaktärerna beskrivs, hur de talar, hur de påverkas av andra aspekter såsom klass och etnicitet samt hur fördelningen av män och kvinnor ser ut. Utöver nykritikens närläsning av litteraturen analyseras de sammanställda listorna med boktitlar som eleverna har valt, för att urskilja potentiella mönster i förhållande till genus, vilket ställs mot de böcker som i en intervju med läraren bakom bokprojektet framkommer att hon skulle välja att läsa i sin klass. Genrer och författare för de elevvalda böckerna analyseras utifrån befintlig forskning för att kunna skönja om det överensstämmer med forskningen, samt huruvida den litteratur som presenteras av läraren stämmer överens med de preferensramar som finns för flickor och pojkars läsning.

Syften med denna studie har varit att ta reda på vad emokulturen består av enligt anhängare och vilken betydelse den har för medlemmarnas identitetsskapande. Den första frågeställningen handlade således om vad emokulturen består av och eftersom det är en subkultur grundad runt musik är det självklart en vikig del. Texterna spelar stor roll för vissa men inte för andra. Deltagarna lyssnar även på annan musik än bara genren emo och det finns flera underkategorier. På liknande sätt är det med den tillhörande klädstilen fashioncore, de klär sig inte enbart enligt detta och de modifierar även stilen på egen hand.

Fotboll är idag mer än bara en sport. Dess popularitet har sedan starten för lite drygt 100 år sedan, ökat kontinuerligt och därmed även dess betydelse för omvärlden. De senaste decenniernas väldiga kommersiella inslag inom fotbollen har inneburit att samtliga aktörer inom sporten har varit tvungna att anpassa sig inom en ny typ av ?spelplan? och fotbollssupportern är inget undantag. Dessa fotbollssupportrar som säsong efter säsong investerar både sin kropp och själ i vått och torrt, för att kunna följa sitt favoritlag, brukar på senare tid, allt som oftast, även hamna i mediernas uppmärksamhet och i sin tur allmänhetens. Jag har i samband med min forskningsuppsats valt att koncentrera mig på den problematiska bilden av fotbollssupportern i den svenska dagspressen ? med särskilt fokus på Maskulinitetsperspektivet. Jag har följaktligen valt att koncentrera mig på två negativa supporterhändelser som fick en väldigt stor genomslagskraft bland medierna i allmänhet och dagspressen i synnerhet. Dessa två händelser uppstod i samband med de allsvenska fotbollsmatcherna mellan AIK och Hammarby på Råsunda den 18 oktober 2004 och mellan Hammarby och Djurgården på Söderstadion den 28 augusti 2006. Då mitt empiriska material enbart består av nyhetsartiklar och krönikor har jag valt att använda mig av en textanalytisk metod i min forskningsstudie.

Den här studien skrivs med bakgrund av den diskussion som förs i medierna och runtom i samhället angående det grova gatuvåldet. Trots att majoriteten av alla anmälda misshandelsbrott begås mot män så är denna kategori av offer relativt osynliga i brottsofferforskningen. Studiens syfte är därför att belysa hur ett antal män har påverkats av att de blivit misshandlade och att vidare visa vilka konsekvenser detta har fått för dem. Materialet i studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex unga män som respondenter. Dessa har som gemensam erfarenhet att de blivit misshandlade en eller flera gånger de senaste åren.

Jag har genom en förberedande fältstudie, litteraturgenomgång och enkätintervjuer undersökt svenska och kinesiska företagsrepresentanters upplevelser av det interkulturella mötet, med utgångspunkt i svenska företag som opererar på den kinesiska marknaden. Det var uppsatsens syfte och jag har utgått ifrån frågeställningen: Hur upplever svenska och kinesiska företagsrepresentanter det interkulturella mötet? Subfrågor till denna är:Vilka kulturella faktorer skapar det kinesiska sättet att kommunicera?Hur upplever svenska företagsrepresentanter det interkulturella mötet med den kinesiska marknaden?Hur upplever kinesiska företagsrepresentanter det interkulturella mötet med svenska företagsrepresentanter?Vilka av studien framkomna faktorer skulle kunna underlätta det interkulturella mötet för svenskars fortsatta affärer i Kina?Det är gjort genom att identifiera skillnader mellan den svenska och kinesiska kulturen för att förklara de bakomliggande faktorerna till att vi uppfattar varandra som vi gör, och genom det belysa ett urval möjligheter och fallgropar som den kinesiska kulturen kan medföra för svenska företag som opererar på den kinesiska marknaden. Det teoretiska ramverket utgörs av teorier inom publika relationer samt interkulturell kommunikation. Litteraturgenomgången fokuserar på faktorer såsom mianzi, lian, guanxi samt filosofiska influenser som har inverkan på kommunikationsmönstret.

Syftet med detta examensarbete har varit att studera hur medias beskrivningar av mordet i Stureby, som inträffade i juni år 2009 kan tolkas ur ett genus perspektiv. Min frågeställning som jag har arbetat efter är att studera hur gärningspersonerna, en pojke och en flicka i 16-års ålder som dömdes för mord respektive anstiftan till mord, beskrivs utifrån föreställningar om femininiteter och Maskuliniteter.Jag har valt att ha en genusteoretisk utgångspunkt för min uppsats. De teorier jag har utgått från är teorier där kontexten betonas och genus ses som någonting som konstrueras. Messerschmidts ?Structured action theory? är ett exempel på ett sådant perspektiv.

Equality between men and women has as an ideal won an increasing impact on the contemporary Swedish society and has established as a factor influencing all areas of society from politics to business and private life. The focus of this essay is to explore the impact of equality on hegemonic masculinity and relations of masculinities. The aim of the essay has moreover been to investigate the consequences of an increased focus on men and critique of masculinity due to a growing influence of feminism and women?s movement in Sweden. The study is based on interviews with four members of staff working in a men?s clinic for sexual and reproductive health in Stockholm, Järva Mansmottagning.

Upptakten till vår studie var den artikelserie i Göteborgsposten 2005/2006 som trumpetade ut rubriker om det nya fenomenet bötning. Detta sades främst vara ett Göteborgsfenomen där ungdomar sysslade med utpressning, hot om våld etc. men bötning beskrevs samtidigt som ett utbrett problem bland ungdomar i hela landet och man menade i artiklarna vi granskat att nästan varannan ungdom kommit i kontakt med bötning. Resultatet var baserat på en studie från juridiska institutionen/Handels, Göteborg där två studenter genomfört en enkät på Lunarstorm där de fick runt 80 000 svar. Detta kändes inte rimligt tyckte vi utan bestämde oss för att studera om medias rapportering stämde överens med bilden som de som arbetar professionellt med barn och ungdomar i Göteborg har.

Rädsla och otrygghet på offentliga platser har studerats mycket sedan början av 2000-talet och då främst utifrån ett jämställdhetsperspektiv där kvinnors upplevda otrygghet, oro och rädsla för brott har varit i fokus. Att kvinnor har varit i fokus för trygghetsforskningen är ingen slump då kvinnor i större utsträckning än män historiskt har gett och ger uttryck för sin rädsla och otrygghet på offentliga platser. Trots Sveriges strävan mot ett jämställt samhälle så finns det få svenska studier som tittar närmare på hur män upplever otrygghet på offentliga platser, vilket har gjort att männen i princip har varit exkluderade ifrån svensk trygghetsforskning och trygghetsplanering. Ämnet för uppsatsen är mäns upplevda otrygghet på offentliga platser och syftet är att undersöka mäns upplevelser av otrygghet på offentliga platser, vilka platser som upplevs som otrygga och varför de upplevs som otrygga, samt hur dessa platser förhåller sig till de platser där flest brott begås. Syftet är vidare att undersöka hur kvinnor upplever de platser som männen har pekat ut som otrygga för att kunna dra slutsatser kring eventuella skillnader mellan män och kvinnor i upplevelsen av otrygghet.