Hur vi tolkar en människas gång som antingen feminin eller Maskulin är högst personlig, men det finns grundläggande rörelser i en gång som har starka kopplingar till genus. Dessa rörelser har legat till grund för mitt arbete då de använts till att instruera skådespelare att gå feminint, Maskulint och androgynt. Arbetet handlar om, och visar att vi är mycket osäkra att avgöra korrekt könstillhörighet till feminin eller Maskulint rörelse. Det överliggande syftet med arbetet har varit att utforska en grundläggande bas av nyckelrörelser som utgår från tidigare studier som är definierbara med vår uppfattning om vad vi anser vara Maskulint och feminint i mänsklig gång. Jag har använt mig av point-light metoden för att visa rörelserna för respondenter för att minimera risken att de deltagande respondenterna grundar sina svar på faktorer som utseende och kroppsform.

Idag är det många kvinnor som är verksamma inom arbetsmarknaden men dem ses inte så framgångsrika inom chefspositioner. Det är olika företagsfaktorer som är avgörande i det fallet. Syftet med det här arbetet är att kartlägga de mest viktigaste företagsfaktorer som gör det svårt för kvinnor till högre chefspositioner. För att uppnå syftet i det här arbetet, används en kvantitativ undersökning. Eftersom vissa yrke är stereotypiskt för män och kvinnor har respondenterna valts i ett teknik baserad företag (manlig stereotyp) och service och kultur baserad företag ( kvinnlig stereotyp).Resultatet av undersökningen visar att i Sverige finns fortfarande stereotypisering av yrke, den äldre generationen som sitter i företagens lednings grupper har en Maskulin kultur, kvinnor förväntas inte att agera så auktoritära samt att svenska företagens kultur skiljer sig från den svenska nationella kulturen..

På vilka sätt kan ett företag profilera sig och vad kan effekterna komma att bli? Hur uppfattas ett företag vid en drastisk imageförändring? Denna rapport går igenom skaparprocessen över en re-design av en webbsida och framtagning av en presentationsfilm för att se om företaget Ligistfilm kan uppfattas på ett nytt sätt. Från en svart, mörk och Maskulin webbsida till en ljus, modern och frigjord tillsammans med en presentationsfilm över hur Ligistfilm arbetar, tittar vi närmare på hur besökarnas syn på företaget kan förändras. Förändringen innefattar även ett skifte i fokus, från en webbsida med fokus på företaget Ligistfilm till en webbsida med fokus på individuella regissörer. Användartester som utförts visar hur Ligistfilm uppfattas utifrån den gamla webbsidan jämfört med den nya webbsidan tillsammans med presentationsfilmen..

Regeringen förordar och Svensk Näringsliv förespråkar om mångfald och nolldiskriminering på arbetsplatsen. Det leder till att organisationer riktar sin verksamhet till mångfald, där kunskaperna bedömas inte efter kön, ursprung, trosuppfattningar eller hudfärg, utan individuellt förmåga att prestera.Många företag har redan tagit en stor del av denna förändring men vissa fortfarande agerar med stort försiktighet. Bland de företagen som tåg medvetet steg att förändra är Skanska som är en av de aktörerna inom byggbranschen.För själva företaget sådan övergång innebär förändringar inom organisationen, snarare sagt förändringen av kulturen inom företaget och integrationen av de nya normerna. Hur väl lyckas organisationer att implementera nerskrivna normer och förverkliga sina mål är teman för den här undersökningen. Undersökningen riktar sig till att följa upp och förstå effekterna av företagets övergång från en typ av organisationskultur som uppfattas som Maskulin och monokulturell till en annan som är mångfald och heterogen..

Den här studien handlar om tjejer som spelar handboll och hur de använder sina kläder. Intresset för handbollstjejer kommer från den långa erfarenhet inom handboll och den synliga fenomenet att handbollstjejer använder ?korta shorts?. Syftet med studien är att studera hur handbollstjejer materialiserar kläder genom normer och femininisering samt vilken betydelse den får för identiteten i ett Maskulint sammanhang uttryckt i tal om idrottskläder. Tre gruppinterjvuer med ett handbollslag i åldern 14-17 år genomfördes och bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys.

Sammanfattning331 svenska högstadielärare bedömde i en enkät tio olika förnamnpå fiktiva elever inom fem dimensioner: framgångsrik, populärbland kamrater, social förmåga, Maskulin/feminin ochsocioekonomisk status. Namnen valdes enligt följande: två vanliganamn, två ovanliga, två namn vanligast bland höginkomsttagare,två vanligast bland låginkomsttagare och två av icke-svensktursprung. Hypoteserna var att förnamnen skulle ha olikakonnotationer, att detta skulle visa sig inom samtliga femdimensioner samt att vanliga namn och namn typiska förhöginkomsttagare skulle få en mera positiv bedömning än övriga.Undersökningen gav stöd åt samtliga hypoteser.Effektmagnituderna var stora. Respondenternas kön, ålder ochyrkeserfarenhet påverkade vissa bedömningar signifikant meneffektmagnituderna var små. Resultaten indikerar attnamnkonnotationer är ett förekommande fenomen även i Sverige,åtminstone på högstadiet.Nyckelord.

Syftet med detta examensarbete har varit att studera hur medias beskrivningar av mordet i Stureby, som inträffade i juni år 2009 kan tolkas ur ett genus perspektiv. Min frågeställning som jag har arbetat efter är att studera hur gärningspersonerna, en pojke och en flicka i 16-års ålder som dömdes för mord respektive anstiftan till mord, beskrivs utifrån föreställningar om femininiteter och Maskuliniteter.Jag har valt att ha en genusteoretisk utgångspunkt för min uppsats. De teorier jag har utgått från är teorier där kontexten betonas och genus ses som någonting som konstrueras. Messerschmidts ?Structured action theory? är ett exempel på ett sådant perspektiv.

Nio unga män djupintervjuades i syfte att studera på vilket sätt unga män som ännu inte vet om de är fertila talar om fertilitetens och reproduktionens betydelse för Maskulinitetskonstruktioner, samt hur innehållet i deras Maskulinitetskonstruktioner påverkas av diskurser kring fertilitet och reproduktion. Metoden var kritisk diskurspsykologisk analys som fokuserade på hur deltagarna använde språket för att konstruera Maskulinitet. Intervjudeltagarna konstruerade Maskulinitet på ett multidimensionellt och komplext sätt. De använde sig främst av ett distanserat språkbruk präglat av ett ideologiskt dilemma som handlade om pendlandet mellan att positionera sig som traditionellt kontra alternativt Maskulin. Innehållet i konstruktionerna utgjordes av diskurser om betydelsen av impotens kontra infertilitet, reproduktion som prestation, att faderskap medför högre Maskulinitetsstatus samt att reproduktion och Maskulinitet står i relation till reproduktion och femininitet.

Bakgrund:Barn och ungdomar spenderar mycket tid i skolan, och det kan argumenteras för att denna tid påverkar deras förståelse av kön. För att ge samtliga elever chansen att utvecklas på ett sätt de är bekväma med kan det argumenteras för att en kritisk analys av könskonstruktion i utbildningskontext är av godo.Syfte:Uppsatsen syftar till att erbjuda en tolkning av hur kön konstrueras i tre pedagogiska texter i engelskakurserna på gymnasienivå. Den syftar till att svara på hur kön konstrueras i dessa texter, vilka identiteter som konstrueras som normala samt om den heterosexuella matrisen utmanas.Metod:Analysen utgår från ett innehållsanalytiskt perspektiv, med ett analysinstrument baserat på en idéhistorisk genomgång av hur kön har konstruerats i en västerländsk kontext. Uppsatsen fokuserar främst på en kvalitativ analys, men en del har en mer kvantitativ inriktning.Resultat:Det framkommer i uppsatsen att kön konstrueras på ett traditionellt och stereotypiskt sätt i de analyserade pedagogiska texterna. Män beskrivs som Maskulina och kvinnor som feminina.

Uppsatsen syfte är att problematisera dikotomin Maskulint/feminint och subjekten män/kvinnor, samt att införa ett icke-heterosexuellt perspektiv in i genusforskningen kring ungdomslitteratur. Detta görs utifrån teoretiker som Judith Butler, R.W. Connell och Judith Halberstam. Som utgångspunkt för den hermeneutiskt textinterna analysen används ungdomsromanen Spelar roll av Hans Olsson. Uppsatsen har också ett didaktiskt syfte där det efterfrågas en större medvetenhet kring ämnet sexuell läggning i skolan och utgår från litteraturdidaktikerna Louise M.

Tidigare studier har visat att det endast finns ett fåtal studier att tillgå som uteslutande fokuserar på hur manlig heterosexualitet och manlighet skapas av män (Mooney?Somers & Ussher, 2008). Denna studie syftade till att beskriva och analysera unga mäns upplevelser och erfarenheter av heterosexuella möten/relationer och manlighetsskapande. Den tematiska analysen bygger på åtta semi-strukturerade intervjuer och gav fyra huvudteman: Vad är sex?, Att vara aktiv, Att inneha ett starkt agentskap och Kärlekssex och casual sex.

Den här uppsatsen undersöker hur det talade språket påverkar socialt samspel, kamratkultur och arbetsmiljö i skolan. Studien bygger på material som är insamlat genom etnologiskt fältarbete på en högstadieskola i Uppsala, med tyngdpunkt på kvalitativa metoder, såsom intervjuer och observationer. Språket kan betraktas som ett socialt redskap, som ständigt används av skolungdomarna i vardagen, för att skapa nya eller bekräfta redan befintliga sociala och kulturella mönster. Uppsatsen beskriver skolmiljön som präglad av maktrelationer och språket som en bärare av makt. Eleverna kan upprätthålla en hierarkisk social struktur genom att använda generaliserande benämningar gentemot andra elever.

Data och tvspelsbranschen är mansdominerad och har fått en hel del uppmärksamhet i media på senare tid. Dels för bristen av kvinnor som arbetar inom den och dels för kvinnosynen som uttrycker sig i spelen. Vi kommer använda ordet spelbranschen som synonym till data och tvspelsbranschen i resten av uppsatsen. Tidigare forskning har visat att utformningen av jobbannonser kan vara en bidragande faktor till att kvinnor inte söker sig till vissa arbeten. I denna studie har vi undersökt om jobbannonserna i spelbranschen i Sverige är Maskulint könskodade och hur detta i sådana fall formulerats.

Polisyrket har alltid varit ett mansdominerat yrke men fler och fler insatser görs för att mängden kvinnor ska öka inom kåren eftersom att de fortfarande är underrepresenterade. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur kvinnliga poliser i anseende med att de är just kvinnor, upplever att de bemöts av allmänheten, manliga kollegor och organisationen. För att ta reda på detta har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga poliser i Sverige. Vi har utgått från litteratur om genus, kvinnliga poliser och andra könsrelaterade teorier. I studien har det framkommit att de kvinnliga poliserna inte upplever kombinationen av deras kvinnlighet och yrket polis som något problemskapande.

Antologin, som har sin utgångspunkt i tema Identitet & Livsvillkor, problematiserar samhällets normativa föreställningar i förhållande till sexualitet och kön. Studieområdet speglar en vision om att förändra samhället, där individen inte bör begränsa sitt identitetsskapande på grund av normaliseringsprocesser. Detta belyses ur fyra olika perspektiv som utgår ifrån deltagarnas livsberättelser och erfarenheter. I det första bidraget diskuterar Elvira Ekström i Könad prevention - en studie om unga och deras tankar kring sex och preventivmedel hur ungdomar förhåller sig till föreställningar om sexualitet och preventivmedel. Nästa kapitel "Det här känns jobbigt för mig och vi måste prata" ? en studie om heteronormens betydelse för personer med LHBQ - identiteter skrivet av Sandra Johansen, presenterar individers erfarenheter av att placeras utanför heteronormativitetens ramar.