Ett problem med dagens smartphones Àr att de har hög energiförbrukning. I detta arbete undersöks vad utvecklare kan göra för att minska energiförbrukningen. Arbetet utförs pÄ Androidplattformen men kan Àven vara relevant för andra plattformar.Första delen av arbetet gÄr ut pÄ att identifiera energikrÀvande komponenter i Androidplattformen. Efter det undersöks ett antal problem som t.ex. att effektivisera nÀtverksöverföringar, positionering och schemalÀggning.

Denna uppsats har för avsikt att utreda begreppet Just-In-Time (JIT) och dess komponenter för att sedan försöka finna dessa i den svenska lastbilstillverkaren Scanias produktionssystem. Litteratur har bidragit med en definition av JIT som sedan har jÀmförts med hur Scania arbetar inom produktionen. Empiri har erhÄllits genom intervjuer med berörd personal samt observationer pÄ plats i Oskarshamn och i SödertÀlje.För japanerna Àr inte Just-In-Time-tÀnket en ny företeelse utan det Àr nÄgot de har arbetat efter en lÀngre tid. Denna uppsats har valt att utgÄ frÄn Jeffrey K. Likers (2004) definition i The Toyota Way.

AnvÀndningen av Internet och antalet nya tjÀnster ökar mer och mer. Internet Àr ett öppet system och för att Internet i högre utstrÀckning skall kunna anvÀndas Àven vid hantering av kÀnslig information krÀvs bÀttre sÀkerhet. Syftet med denna rapport Àr att utifrÄn Karlskrona kommuns sÀkerhetspolicy samt medborgarnas Äsikter om sÀkerhet, undersöka vilken eller vilka sÀkerhetslösningar som lÀmpar sig bÀst vid den planerade 24-timmarsmyndigheten. I denna rapport undersöks vilken eller vilka av de alternativa medborgarcertifikat som myndigheter fÄr anvÀnda sig av. MÄlet Àr att komma fram till en möjlig lösning för elektronisk identifiering inom den framtida, 24-timmarsmyndigheten inom Karlskrona kommun. För att genomföra denna utredning har vi anvÀnt oss av intervjuer, enkÀter och litteraturstudier. Rapporten innehÄller Àven bakgrundsfakta för att fÄ en ökad förstÄelsen av innehÄllet.

I den hÀr studien undersöks hur lyckliga mÀnniskor Àr och skillnader i livstillfredsstÀllelse, mellan olika nivÄer av positiva och negativa emotioner, samt vice versa. Insamling av data kommer frÄn en databas. Frekvens analys, oberoende t-test och envÀgs ANOVA utfördes för att besvara forskningsfrÄgorna. Studiens resultat visar att de flesta mÀnniskor vÀrderar sin lycka (subjektivt vÀlmÄende) positivt. Det finns signifikanta skillnader i livstillfredsstÀllelse, mellan hög/lÄg och hög/mÄttlig/lÄg nivÄer av positiva emotioner och negativa emotioner, samt vice versa.

I samband med ingenjörsutbildningen med inriktning produktutveckling vid högskolan i BorÄs, konstruerades ett formsprutningsverktyg Ät firma Finstansteknik i Ulricehamn.Syftet vid konstruktion var framtagning av ny serie Foodboxes för fastfood som Àr en lockande alternativ till befintliga engÄngsförpackningar i termoplastmaterial som anvÀnds i stor utstrÀckning idag.Formsprutningsverktyg konstruerades för massproduktion av olika formar engÄngshÀmtboxar.Med hÀnsyn tagen till kravspecifikationen har projektet inneburit nÀrmare analyser inom material, design och konstruktion.Riktlinjerna för produkt designen var huvudsakligen miljövÀnlighet och upptagning av minsta möjliga plats vid exponering i butik.Designen kan redovisa minsta möjliga materialÄtgÄng och en stabil konstruktion som kan ÄtervÀndas, Ätervinnas, frysas, maskindiskas, vÀrmas i micro och lÀtt staplas. Samtidig ökar efterfrÄgan pÄ formsprutningsteknologi och formsprutade produkter som gör det möjligt att tillverka högkvalitativa former i kortare serielÀngder. OcksÄ ingÄr formsprutade produkter och komponenter en viktig del av vÄrt vardagsliv..

Detta examensarbete Àr det avslutande momentet pÄ civilingenjörsutbildningen ?Ergonomisk design och produktion? vid LuleÄ tekniska universitet. Arbetet har utförts pÄ ABBs gruvavdelning i VÀsterÄs. Syftet med arbetet var att modernisera designen pÄ ABBs hydraulaggregat, en del av bromssystemet till gruvspel, för att höja dess status pÄ marknaden. MÄlet var att ge aggregatet ett tilltalande och attraktivt utseende utan att försÀmra tillgÀngligheten för service- och underhÄllsarbete.

Klassisk mus-interaktion har begrÀnsningen att bara en punkt kan aktiveras pÄ skÀrmen i taget. Interaktionen med de flesta applikationer blir, pÄ grund av detta, sekventiell vilket kan vara en begrÀnsning eftersom mÀnniskan Àr van att utforska problem simultant med bÄda hÀnderna. FlerpunktspekskÀrmar Àr en relativt ny teknik som möjliggör nya interaktionsmöjligheter dÀr flera pekpunkter kan vara aktiva simultant. Det hÀr examensarbetet fokuserar pÄ problemen kring att skapa en applikation med anvÀndargrÀnssnitt för flerpunktspekskÀrmar. Applikationen som utvecklats har en grundstruktur vilken Àr möjlig att vidareutveckla och pÄ sÄ sÀtt anpassas för att passa nya behov, till skillnad frÄn de implementationer som granskats vid förstudien vilka fokuserar pÄ att lösa specifika problem.

Syftet med studien var att ta del av sjukskrivna personers upplevelser av sin rehabilitering. I studien kommer vi att berÀtta om patienternas tankar kring rehabilitering och patienternas olika mÄlsÀttningar. Vi har Àven intresserat oss för vilka strategier informanterna har anvÀnt sig av för att fÄ kraft att hantera sin situation. Uppsatsen kartlÀgger Àven samhÀllets olika aktörer vid rehabilitering. Vi har intresserat oss för viktiga komponenter i rehabiliteringsprocessen ur ett patientperspektiv och kommer Àven att redogöra för vad vi anser vara viktiga faktorer.

Syftet med fördjupningsarbetet Àr att belysa den byggda miljöns betydelse för brottsligheten i ett bostadsomrÄde. Arbetet har haft en utgÄngspunkt i att brottslighet kan förebyggas. För att ett brott ska kunna Àga rum krÀvs att tre faktorer Àr uppfyllda; en motiverad gÀrningsman, ett objekt eller offer samt tillfÀlle att begÄ brottet. UtifrÄn det talar man om tvÄ typer av brottsförebyggande. Dels sÄ kallad social prevention, det vill sÀga att pÄverka mÀnniskor genom olika sociala ÄtgÀrder, dels situationell prevention, exempelvis genom att utforma miljöer och bostadsomrÄden som gör det svÄrare att begÄ brott.

Denna uppsats har för avsikt att utreda begreppet Just-In-Time (JIT) och dess komponenter för att sedan försöka finna dessa i den svenska lastbilstillverkaren Scanias produktionssystem. Litteratur har bidragit med en definition av JIT som sedan har jÀmförts med hur Scania arbetar inom produktionen. Empiri har erhÄllits genom intervjuer med berörd personal samt observationer pÄ plats i Oskarshamn och i SödertÀlje.För japanerna Àr inte Just-In-Time-tÀnket en ny företeelse utan det Àr nÄgot de har arbetat efter en lÀngre tid. Denna uppsats har valt att utgÄ frÄn Jeffrey K. Likers (2004) definition i The Toyota Way.

Denna uppsats har för avsikt att utreda begreppet Just-In-Time (JIT) och dess komponenter för att sedan försöka finna dessa i den svenska lastbilstillverkaren Scanias produktionssystem. Litteratur har bidragit med en definition av JIT som sedan har jÀmförts med hur Scania arbetar inom produktionen. Empiri har erhÄllits genom intervjuer med berörd personal samt observationer pÄ plats i Oskarshamn och i SödertÀlje.För japanerna Àr inte Just-In-Time-tÀnket en ny företeelse utan det Àr nÄgot de har arbetat efter en lÀngre tid. Denna uppsats har valt att utgÄ frÄn Jeffrey K. Likers (2004) definition i The Toyota Way.

Denna uppsats har för avsikt att utreda begreppet Just-In-Time (JIT) och dess komponenter för att sedan försöka finna dessa i den svenska lastbilstillverkaren Scanias produktionssystem. Litteratur har bidragit med en definition av JIT som sedan har jÀmförts med hur Scania arbetar inom produktionen. Empiri har erhÄllits genom intervjuer med berörd personal samt observationer pÄ plats i Oskarshamn och i SödertÀlje.För japanerna Àr inte Just-In-Time-tÀnket en ny företeelse utan det Àr nÄgot de har arbetat efter en lÀngre tid. Denna uppsats har valt att utgÄ frÄn Jeffrey K. Likers (2004) definition i The Toyota Way.

Syftet med vÄr undersökning var genom att introducera och att arbeta med inlÀrningsstilar, utvÀrdera om eleverna blivit uppmÀrksammade pÄ vilket sÀtt de lÀr sig bÀst, det vill sÀga vilken/vilka som Àr deras starkaste preferens/er. I bakgrunden beskrivs hur synsÀttet pÄ kunskap och intelligens förÀndrats genom tiderna, samt hur det lett fram till forskningen om multipla intelligenser och inlÀrningsstilar. Undersökningen genomfördes under Ätta veckor i Är sju, höstterminen 2004. Via en stilenkÀt utsÄgs tio försökspersoner av eleverna. Dessa personer observerades under lektioner, som hade utformats utifrÄn teorin om inlÀrningsstilar.

Denna uppsats har för avsikt att utreda begreppet Just-In-Time (JIT) och dess komponenter för att sedan försöka finna dessa i den svenska lastbilstillverkaren Scanias produktionssystem. Litteratur har bidragit med en definition av JIT som sedan har jÀmförts med hur Scania arbetar inom produktionen. Empiri har erhÄllits genom intervjuer med berörd personal samt observationer pÄ plats i Oskarshamn och i SödertÀlje.För japanerna Àr inte Just-In-Time-tÀnket en ny företeelse utan det Àr nÄgot de har arbetat efter en lÀngre tid. Denna uppsats har valt att utgÄ frÄn Jeffrey K. Likers (2004) definition i The Toyota Way.

Bakgrund: Demenssjukdomar blir allt vanligare och en stigande Älder ökar risken för att fÄ denna sjukdom. Att fÄ en demenssjukdom innebÀr att sprÄket, tankeförmÄgan liksom de kognitiva och intellektuella funktionerna Àr nedsatta. MÄlet i omvÄrdnaden Àr att vÄrdtagaren skall ha ett gott liv trots sjukdom. VÄrdpersonalen upplever att de behöver mer kunskap för att ge personer med demenssjukdom en god omvÄrdnad. Syfte: Syftet Àr att beskriva hur vÄrdpersonalen upplever omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom.