Denna rapport presenterar ett examensarbete som handlar om en konceptstudie för en monteringscell. Examensarbetet har genomförts av Oskar Edström, student inom maskinteknik på Umeå Universitet, under våren 2013.Syftet med arbetet har varit att utveckla en lösning för hur en bussning, som används i Volvos lastvagnar, skall monteras ihop automatiskt i en produktionscell. Arbetet har genomförts i samarbete med uppdragsgivaren HT-Svarv i KalixFör att definiera befintliga problem med dagens konstruktion har förstudier, med kartläggning av företagets behov, genomförts. HT-Svarv vill ändra hur bussningen monteras ihop. Detta för att få kortare operationstid under processen och minska behovet av personal vid montering.

Den traditionella transport- och speditionsnäringen har utvecklats till en logistiknäring där allt mer allomfattande tjänster erbjuds av logistikföretagen. Förutom de traditionella transport- och speditionstjänsterna erbjuder logistikföretagen även tjänster som enklare tillverkning, montering, utbildning etc. Köparen av den traditionella transportjänsten efterfrågar idag helhetslösningar och långsiktiga samarbeten, när det gäller materialflöden, snarare än enstaka transporter eller speditionstjänster. Rättsutvecklingen har inte följt med i den snabba utvecklingen inom logistiksektorn och frågan om hur logistikern skall betraktas juridiskt framstår som oklar i flera avseenden.Den för uppsatsen aktuella frågan är hur ett produktansvar, dvs. ett ansvar för en produkts skadebringande egenskaper, skall fördelas mellan säljaren av produkten och logistikern.

 Studien undersöker skillnaden i informationsbehov mellan noviser och experter i en monteringskontext samt om de fel som sker i produktionen kan härledas till noviser respektive experter. I tidigare studier skiljer sig en expert från en novis i många avseenden, bland annat snabbhet, informationsanvändning samt precision. Olika informationsprocesser är också kopplade till noviser respektive experter. Experter har övat in ett automatiskt beteende medan noviser har medvetet informationsbeteende. Referensföretaget som studien utförts på har problem med höga interna rejekt, alltså antalet fel ökar också i samband med semestern och nyanställningar.

Detta examensarbete har arbetats fram under våren 2008 och dess syfte har varit att se hur man kan använda tre- och fyrdimensionella dataverktyg för att få en så effektiv montering av massivträstomme som möjligt för hus typ B1a på Valö Fyr.Inför skrivandet av denna rapport gjordes en litteraturstudie om trä, massivträelement och Building Information Model (BIM). Utifrån tvådimensionella (2D) ritningar från arkitekten modellerades ett komplett tredimensionellt (3D) hus av typ B1a på Valö Fyr. Sedan från konstruktörens ritningar gjordes en 3D- modell av massivträstommen. Denna modell blev sedan grunden för den fyrdimensionella (4D) visualiseringen för montaget av stommen. I 4D är tiden den fjärde dimensionen.

Samtidigt som vi idag lever i ett allt mer integrerat samhälle kan vi observera att många produktionsprocesser blir mindre integrerade och allt mer fragmenterade. Internationell fragmentering och specialisering är två fenomen som blir att vanligare inom internationell handel och speciellt inom en komplex tillverkningsindustri som bilindustrin. Syftet med denna uppsats är att studera vilka effekter som NAFTA har haft på handel och vertikal specialisering i bilindustrin mellan USA och Mexiko. Genom studien har det framkommit att NAFTA har lett till en ökad handel inom bilindustrin mellan Mexiko och USA och att frihandelsområdet även har bidragit till att biltillverkningen i USA och Mexiko blivit mer fragmenterad. Sammantaget konstateras att bilindustrin kan delas upp i många delprocesser, med olika faktorintensiteter.

Företaget Eco-Log är ett förhållandevis litet företag som tillverkar skördare och skotare. För attkunna hålla konkurrensmässiga priser har de lagt ut svetsningen på underentreprenad och ägnarsig således endast åt konstruktion, montering och försäljning av sina maskiner. På senare tid harde upplevt att kvalitén hos ingående material hos svetsade detaljer har varierat på ettoroväckande sätt och ville således skärpa upp kvalitén till den högre nivån.Om man väljer att lägga ut svetsningen på entreprenad är det viktigt att man utför en del åtgärderför att säkerställa att man behåller den kvalitet svetsfogarna kräver. När man dessutom väljer attlägga ut tillverkning på låglöneländer är det än viktigare att tillverkningsunderlaget inte lämnarutrymme till fri tolkning som kan ge bristande kvalité som följd.Syftet med examensarbetet är att ta fram inköpsrutiner som säkerställer att man får den kvalitéman behöver, trots att tillverkningen sker externt.En provstruktur togs fram för att bedöma hur väl en underleverantör klarar att leverera ettacceptabelt resultat. Därtill vidareutvecklades en checklista med kontrollfrågor som antyder omsvetsverkstaden har den utrustning och ordning som krävs för att bedriva kvalitativ svetsning.Slutligen togs ett betygssystem fram som möjliggör att utvärdera olika underleverantörer iförhållande till varandra, baserat på Eco Logs tidigare erfarenhet av dessa leverantörer..

SSC Klingan har de senaste åren flyttat till nya lokaler, kompletterat sin maskinpark och ökat sin omsättning kraftigt. I den kraftiga expansionen har inte materialflöde och layout i fabriken prioriterats. Material samlas och ligger i vägen för flödet och skapar oreda. Det är nu ägarna intresserade av att rätta till för att få bättre flyt i produktionen och öka genomflödet genom snickeriet. En ny flödesorienterad layout för att öka ordning och genomflöde genom fabriken har varit ett mål med projektet. • En kartläggning av informations- och materialflöde har genomförts. • Huvudflödena i fabriken har identifierats och deras transportsträcka mätts upp i antal meter. • Jämförelser mellan fem layoutförslag över snickeriet har gjorts. Det andra målet med projektet har varit att bestämma lämplig placering och storlek av en planerad lagerhall.

Under vårterminen 2013 har projektet ?Monteringslösning för sänglyftsystem? genomförts i kursen Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i innovationsteknik och design (MSGC12) vid Karlstads universitet. Arbetet utfördes tillsammans med uppdragsgivare ComfortSystem Scandinavia AB, ett företag som marknadsför och utvecklar produkter inom området sängar för vård och omsorg. Projekts målsättning var att finna en ny monteringslösning för uppdragsgivarens produkt, sänglyftsystemet. Produkten är en höj och sänkbar lyft som med hjälp av monteringsbeslag kan monteras under en befintlig säng.

Denna examensrapport är gjord på uppdrag av NCC framtagen som en logistisk utvärdering, inriktad på leverans och montage av betongstommen till utbyggnationen av Hageby Centrum i Norrköping.Det speciella med projektet i Hageby Centrum är att NCC vänt sig till en utländsk leverantör av betongstomme istället för en inhemsk leverantör. Detta får stora logistiska konsekvenser eftersom det är så stor volym av prefabricerade betongelement, och att planera in närmare 900 lastbilsleveranser från Lettland till Sverige är omöjligt. Istället har NCC valt det relativt oprövade alternativet att skeppa betongelementen med båt. Även detta medför problem då betongelementen inte kan levereras direkt på grund av utrymmesskäl på byggplatsen, vilket gör att de först måste lagerhållas i Norrköpings hamn fram till dess att det är dags för montering.Resultatet av rapporten redovisar vad uppkomna problem för projektet beror på. Rapporten kan även vara till hjälp för framtida projekt då det kan vara aktuellt att återigen vända sig till en utländsk leverantör.

Examensarbetet är utfört på Scania axlar i Falun. Uppgiften har varit att göra en förstudie av framtidens förmontering av nav. Med framtiden avses de närmaste sex åren, fram till 2008. Framtidens förmontering ska utformas för att vid införandet ha en specifik kapacitet (definierad av Scania) samt enkelt gå att bygga ut till en högre kapacitet. Målet var att kartlägga dagens och framtidens kapacitetsbehov och arbetsmoment.

Examensarbetet är gjort för NCC Construction AB i Karlstad, all indata är baserad på NCCs tidigare projekt i Värmland. De flesta byggentreprenörer hyr sina etableringsbodar med vetskapen om att det kostar mer än att investera i bodar, men utan studier på att det är lönsammare att köpa bodarna. Studien är gjord på Cramos energieffektiva bodar. Energiförbrukningen för produktion av en byggnad uppgår till 15 % av byggnadens livscykel, vilket leder till stora kostnader. En stor del av energin i produktionsskedet går till etableringsbodarna, undersökningar har gjorts på bodar för att få fram en energieffektiv bod och därmed har utgifterna på etableringarna minskat. Det finns ytterligare ett sätt att spara pengar på gällande etableringen och det är att äga sina etableringsbodar.

Denna rapport avhandlar arbetet som lett fram till det slutliga förslaget på formgivning.De problem som arbetet försökt lösa har varit hur vidareutvecklingen av en befintlig produkt kanutföras på ett smidigt och tillfredställande sätt. Att med hjälp av import och inköp av komponenterkunna försöka hitta alternativa designlösningar gentemot befintlig konstruktion.Den befintliga konstruktionen är konstruerad uteslutande utifrån att designen är en produkt avfunktionen. Solö har tagit över projektet från en tidigare konstruktör då maskinens uppfinnare varmissnöjd med hur den byggts. Den tidigare konstruktören har för att lösa vissa funktioner gjortlösningar som inte varit optimala ur ett större perspektiv, montering och kostnad t.ex.Vissa lösningar har enbart tillkommit för att lösa bristfälliga lösningar, andra för att det inte fannsnågot annat att välja på, vilket resulterat i en design som inte varit optimal.Konceptet som presenteras i slutet av denna rapport har haft som utgångspunkt att ge förslag pådesign som kan optimera monteringsarbetet och få till en kompaktare design då den befintligamaskinen består mestadels av tom volym.Fokus har legat på att ha argument för varje beslut och kunna visa på att lösningarna är baserade påverklig fakta snarare än vilda antaganden som är tagna ur luften..

I Finspång tillverkas gas och ångturbiner. Verksamheten går under namnet Siemens Industrial Turbomachinery AB, som förutom att bygga upp turbiner som separata leveranser även projekterar kompletta kraftanläggningar, där turbinerna ingår, för att producera elektricitet, ånga och värme.Till de gasturbin kraftverk som levereras av Siemens Industrial Turbomachinery AB används ett Simatic PCS-7 styrsystem för att kontrollera turbinerna. För PCS-7 styrsystemet kan mjukvaran Simatic PDM (Process Device Manager) användas för diagnostisk analys av automations komponenter och intelligenta fältenheter. Målet med examensarbetet är att kunna varna tidigare för fel på automations komponenter och fältenheter så att man kan förebygga stillestånds tider som kan uppstå i en anläggning. Examensarbetet visar vad för slags funktioner Simatic PDM har och hur programmet kan utnyttjas i en anläggning.Examensarbetet innehåller en beskrivning av programmet Simatic PDM och PCS 7-styrsystemet.

I Finspång tillverkas gas och ångturbiner. Verksamheten går under namnet Siemens Industrial Turbomachinery AB, som förutom att bygga upp turbiner som separata leveranser även projekterar kompletta kraftanläggningar, där turbinerna ingår, för att producera elektricitet, ånga och värme.Till de gasturbin kraftverk som levereras av Siemens Industrial Turbomachinery AB används ett Simatic PCS-7 styrsystem för att kontrollera turbinerna. För PCS-7 styrsystemet kan mjukvaran Simatic PDM (Process Device Manager) användas för diagnostisk analys av automations komponenter och intelligenta fältenheter. Målet med examensarbetet är att kunna varna tidigare för fel på automations komponenter och fältenheter så att man kan förebygga stillestånds tider som kan uppstå i en anläggning. Examensarbetet visar vad för slags funktioner Simatic PDM har och hur programmet kan utnyttjas i en anläggning.Examensarbetet innehåller en beskrivning av programmet Simatic PDM och PCS 7-styrsystemet.

Anva?ndbarhet kan definieras pa? en rad olika sa?tt, men en metod fo?r att beskriva anva?ndbarhet a?r att dela upp det i ytterligare mer precisa begrepp. Ett av dessa a?r la?rbarhet som enkelt fo?rklarat syftar till att ett system eller produkt ska vara la?tt fo?r dess anva?ndare att la?ra. I detta arbete har en utva?rdering av existerande riktlinjer fo?r la?rbarhet utfo?rts med syfte att underso?ka om Linja-ahos (2006) riktlinjer kan tilla?mpas i en annan doma?n a?n den doma?n de a?r utvecklade fo?r.