KM8 på Stora Enso Skoghall som producerar kartong har länge haft ett problem med deras fuktprofil. Problemet har inte drabbat kunderna på något sätt men ändå så har ledningen velat hitta orsaken till problemet. Fuktprofilen är sned och har varit det en längre tid. På KM8 produceras en rad olika kartongkvalitéer. Exempelvis vätskekartong, liner och Coated Kraft Back.Målsättningen har varit att ta reda på ifall sneda formeringsskor kan vara orsaken till den sneda fuktprofilen samt att finna ett lämpligt mätsystem som mäter formeringskorna online.

Haldex Traction AB tillverkar våtlamellkopplingar för användning i fyrhjulsdriftsystem för personbilar, Haldex LSC. Friktionsegenskaperna hos denna typ av våtlamellkopplingar påverkas kraftigt av arbetstemperaturen. Tidigare mättes temperaturen endast i oljebadet som kopplingen arbetar i. Denna temperaturmätningsmetod kan dock ej ge en bild av den lokala temperatur som råder i lamellytorna på grund av den termiska trögheten i systemet. Syftet med detta examensarbete är att utveckla en metod för att mäta vilken temperatur som uppkommer i lamellytan, samt att undersöka temperaturens inverkan på oljan i kopplingen.

Bakgrunden till projektet är ett examensarbete initierat av Metso Dynapac. Företaget tillverkar maskiner för utläggning och packning av beläggnings- och fyllnadsmaterial, t.ex. vid asfaltering. En av de maskiner som företaget tillverkar är en markvibrator, vilken har problem med buller. En ingående komponent i maskinen består av en kuggväxel.

Bakgrunden till projektet är ett examensarbete initierat av Metso Dynapac. Företaget tillverkar maskiner för utläggning och packning av beläggnings- och fyllnadsmaterial, t.ex. vid asfaltering. En av de maskiner som företaget tillverkar är en markvibrator, vilken har problem med buller. En ingående komponent i maskinen består av en kuggväxel. Kuggväxeln bedöms av företaget vara en av källorna till buller, vilket fastställts genom mätningar. Pga.

I takt med ökad konkurrens, växande organisationer och högre krav på effektivitet blir även vikten av metodiker, riktlinjer och modeller för att planera sina resurser allt mer betydande, så även på Volvo Construction Equipment AB Component Division. Då arbetet påbörjades fanns inga riktlinjer för hur Volvos konstruktörer uppskattade omfattningen av sin tid när olika demonstratorer (funktionsprototyper) ska tas fram, istället gjordes olika uppskattningar beroende på vem som skulle utföra dem och när detta skulle göras. Avsaknaden av en sådan metodik försvårar möjligheten att väga olika koncept mellan varandra och möjliggöra rätt prioritering av koncept då varje konstruktör uppskattar sin tid annorlunda och resultaten således inte blir likvärdigt jämförbara. Syftet med examensarbetet är att utveckla en modell för att uppskatta resursbehov och omfattning av konstruktionsarbete när en demonstrator ska tas fram, genom att ta till vara på erfarenheter från genomförda projekt och input från olika konstruktörer. Krav på modellen är att den ska vara enkel, användarvänlig och pedagogisk för att lätt kunna tillämpas på olika tekniklösningar inom avdelningen för drivlineutveckling.