Den här studien har granskat och analyserat på vilka sätt information kan rapporteras direkt från operatören, med hjälp av handdatorer, till underhållspersonalen och produktionschefen utan att fördröjas. Studien har genomförts med tanke på att, i dagsläget, finns det en del viktig information som inte visualiseras och rapporteras inom företagen i tid och på ett bra sätt. Denna situation bidrar till att olika mätningar som genomförs inom företaget grundas på felaktiga informationer som inte är baserade på tidsaktuella och kvalitativa data, och inte baserad på analys av de verkliga aktiviteterna som sker på verksamhetsgolvet. I samband med användningen av Internet och introduktion av konceptet e-underhåll inom industrin, har operatörens roll ändrat från att vara passiv till att bli en aktiv aktör. Den här studien baserar på artiklar och böcker som först och främst handlar om IT, informationsteknologi och e-underhåll, men också på en fallstudie där observationer och intervjuer gjordes på plats på företaget CC Pack i Tibro.

SammanfattningVår uppdragsgivare Metso Paper Karlstad AB är världsledande inom tillverkning av Tissue Maskiner (tunn papper). Av Metso Paper fick vi uppgiften att utveckla en Mekanisk Slitter. En mekanisk slitter sitter monterad i slutet av en tissue Maskin och har uppgiften att dela pappersbanan i flera delar beroende på hur många slittrar man valt att installera. Varför man delar pappersbanan är för att underlätta efterhanteringen av rullarna.Problemet med dagens Mekaniska Slitter är att den inte klarar av de säkerhetskrav som ställs för att få kunna vistas i området där den är installerad. Avståndet som klingan är oskyddad är för stort.

Ergotopia är ett nystartat företag vars ambition är att marknadsföra och sälja produkter av ergonomisk fördelaktig karaktär. Pilotprojektet, Komfort, är en ny typ av bäddprodukt som tagits fram i samarbete med Borås Textilhögskola. Komfort är utformad som en praktisk rulle och inkluderar bäddmadrass, underlakan, täcke och påslakan som enkelt kan rullas ut på sängmadrassen. Alla dessa delar har kombinerats ihop till två enheter, den ena fungerar som bäddlakan och den andra som täcke. Detta koncept har stora ergonomiska fördelar mot konventionellt bäddande.

Att andas är det första och sista en människa gör i livet och därför associerat med liv och död. Andningen sker omedvetet för den friska individen. Denna självklarhet kan dock snabbt förändras vid svår sjukdom där intubering och respiratorvård kan bli nödvändigt för att upprätthålla adekvat saturation. Detta är många gånger en traumatisk upplevelse för patienten. Intensivvårdssjuksköterskan är den som befinner sig närmast patienten och kontinuerligt observerar och monitorerar dennes tillstånd.

Sedan en lång tid tillbaka har datorn haft en stor och betydande roll i skolans värld och många anser att den är ett bra hjälpmedel att använda sig av i undervisningen. Så därför väljer många skolor numera att koppla ihop datorn med den så kallade digitala skrivtavlan för att på ett nytt sätt komma åt och skapa lärande. Skolan har som uppdrag från olika håll, men framför allt ifrån Lgr 11 att de har i ansvar att lära eleverna att hantera modern teknik. Den digitala skrivtavlan ger stora möjligheter till detta, samt att den bidrar till utveckling och variation i undervisningen. I Sverige finns idag inte många studier kring den digitala skrivtavlan men med det som finns och tillsammans med annan tidigare forskning från andra världsdelar har jag valt att ur ett sociokulturellt samt ett dialogperspektiv titta närmare på de relationer och interaktioner som sker och uppstår vid användandet av den digitala skrivtavlan, samt hur vi skapar och ökar en djupare förståelse vid inlärning med visuell kommunikationsteknik, som den digitala skrivtavlan kan räknas in i.

Under år 2007 köptes fastigheten Ösby 1:54 av Dipart i Linköping, dotterbolag till företaget Dipart Entreprenad AB. Fastigheten som ligger på Mariagatan 9 i Gustavsberg, befann sig redan då i ett dåligt skick. Tanken är nu att olika åtgärder skall vidtas för att huset skall, som minsta grad, erhålla en god boendestandard.Syftet med denna uppsats är att ta fram underlag som skall hjälpa fastighetsägaren att besluta om vilka åtgärder som skulle kunna vidtas och vilka åtgärder som är nödvändiga och om lägenheterna skall kvarstå som hyresrätter eller om de ska omvandlas till bostadsrätter. Med hjälp av en teknisk beskrivning på huset, en noggrann undersökning av energibehovet för huset samt studerade lagar och regler kommer fyra potentiella alternativ att granskas.Avslutningsvis kommer dessa alternativ att jämföras för att sedan kunna redovisa för deras respektive för- och nackdelar med hänsyn tagen till de tekniska, juridiska och ekonomiska förutsättningarna.Arbetet har bestått i att undersöka och uppföra en teknisk beskrivning av byggnaden där allt från grunden till fönster till taket behandlas och olika skador och brister redogörs för och en åtgärdsplan tas fram. Därefter har uppvärmningsbehovet grundligt redovisats för att på så sätt kunna uppskatta både vad det gäller drift- och energikostnader och även för att kunna avgöra vad en eventuell vinst skulle kunna bli.

Jag börjar allt mer inse vattnets betydelse för sjöfarten.Så lär kung Gustav V ha sagt en gång i samband med dop av ett fartyg. Uttalandet har senare kommit att bli ett sätt uttrycka att något är så uppenbart att det knappast ens behöver sägas.Vilken betydelse har datorer för tänkandet? Frågan är relevant att ställa i en tid när datorer gör intrång på allt fler områden och har blivit en så naturligt integrerad del av våra liv att användningen av dem sällan ifrågasätts. Svaret på frågan är dock inte lika uppenbart som den om vattnets betydelse för sjöfarten.Denna masteruppsats i yrkeskunnande och professionsutveckling rör sig i gränslandet mellan Maskiner och människor och handlar om hur datorer och datoranvändning påverkar det mänskliga tänkandet och den mänskliga kunskapen. Utgångspunkten är den brittiske matematikern Alan Turings arbete och hans berömda artikel från 1950, med titeln Computing machinery and intelligens, där han definierar ett test (Turingtestet) avsett att kunna avgöra Maskiners tankeförmåga.

Uppgiften var att undersöka en Maskins prestanda genomatt identifiera brister och föreslå förbättringar.Alla rostfria stålband som skall genomgå process i valsverk eller bandslip måste först prepareras i banduppbyggnaden. I denna Maskin svetsas strips till bandets ändar. Det möjliggör valsning av hela bandlängden. Förutom svetsning lindas band på stålkärna. Ett krav då nästkommande processer är konstruerade för kärnsystem.Huvuduppgiften med detta examensarbete är att undersöka om banduppbyggnaden lindar band med tillräcklig kraft inför nästa processteg, eftersom Outokumpu Thin Strip Nyby sett problem i valsverk och bandslip med svagt lindade band.Mätningar genomfördes på den utrustning som drar bandet genom linan.

Kugghjul är ett av de viktigaste elementen som finns i en Maskin. Kuggväxlar har den högsta verkningsgraden bland kända energiomvandlare idag. Kuggväxlar har höga krav och det krävs en robust konstruktion för att göra dem okänsliga för störningar. Störningar på kuggväxlar ger upphov till transmissionsfel. Transmissionsavvikelser orsakar olika typer av oönskat beteende som exempelvis utmattning och buller är ofta en följd av tillverkningsavvikelser.I detta arbete har ett kommersiellt program, Helical3D, som bygger på kontaktmekanik och finita element metoden används för att studera inverkan av tillverkningsavvikelser på växelns prestanda i form av kontakttryck och transmissionsfel.

Självbetjäningsterminaler tar över efter traditionella kassor och receptioner på allt fler platser i dagens samhälle. Vare sig du ska handla möbler på IKEA, låna böcker från biblioteket eller besiktiga bilen är sannolikheten stor att du stöter på en terminal. Dess användare anser många gånger att självbetjäningen är snabbare än och effektivare än dess traditionella motsvarighet, medan motståndarna anser att en Maskin aldrig kan ersätta den personliga service en människa ger.Den här rapporten försöker dels besvara frågan om en självbetjäningsterminal tillför något positivt för personal respektive patienter på en mammografiklinik, och dels redogör den för de problem patienterna upplevde medan de använde terminalen.De patienter som rör sig på en mammografiklinik är i allmänhet äldre kvinnor med väldigt varierande förutsättningar vad det gäller datorvana. För att få så stort antal testpatienter som möjligt under utvärderingsperioden, stängdes klinikens ordinarie reception ner och samtliga patienter blev istället hänvisade till en av två självbetjäningsterminaler. Totalt användes terminalerna av 425 kvinnor i åldrarna 21 ? 83 år, där medelåldern låg på knappt 54 år.Utvärderingen visar att patienternas största problem i allmänhet var att först och främst hitta terminalen, och därefter att förstå att de skulle trycka på terminalens pekskärm för att interagera med den.

 Denna uppsats ämnar med hjälp av av teorier från ekokritik och posthumanism besvara frågorna hur Mary Shelley i sin roman skildrar relationen mellan natur och människa, samt hur man med utgångspunkt i Frankensteins monster (i uppsatsen refererad till som Skapelsen) kan diskutera begreppet människa. Med ekokritik menas här att studera det mänskliga jämfört med det ickemänskliga samt att också diskutera detta mänskliga, vilket är en av huvudpoängerna inom posthumanism.Den vetenskapssyn och natursyn som var gällande på Mary Shelleys tid var antropocentrisk, en världsåskådning som alltid utgår ifrån människan, och som oftast ger människan högre status än allt annat. I romanen skildras detta genom Kapten Waltons syn på sitt upptäcktsresande, och Victor Frankensteins önskan att besegra döden, eller naturen, genom att skapa en ny varelse, för vilket han får plikta med sitt liv, då han inte klarar det hårda klimatet vid Nordpolen. Det blir alltså naturen som dödar honom. I detta kan ses Mary Shelleys kritik mot ett oansvarigt utforskande av naturen och dess processer.Vid försök att diskutera konceptet människa kan upptäckas att en definition lätt motarbetas genom att inte alla människor passar in på denna definition, och att det också kan finnas andra varelser som helt eller delvis gör det.

I den h?r uppsatsen behandlas m?jligheten att reglera r?tten till sin egen r?st inom den svenska immaterialr?ttsliga lagstiftningen samt Lag (1978:800) om namn och bild i reklam. Uppsatsen ?r ?mnad att f?nga upp en upptrappande problematik som kontinuerligt diskuteras inom AI-diskursen, n?mligen hur AI-system med avancerade Maskin- och djupinl?rningsmodeller numera kan efterlikna och manipulera verkliga personers r?ster utan att n?got samtycke har inh?mtats f?r r?stanv?ndningen i fr?ga. Unders?kningsf?rem?let har d?rmed inramats i en AI-r?ttslig kontext, d?r uppsatsen utreder hur anv?ndandet av AI-genererade r?ster f?rh?ller sig till den svenska upphovs- och varum?rkesr?tten samt Lag (1978:800) om namn och bild i reklam.

KantvikMaskin FUTURA PLUS 30 klarar idag att bocka en stålplåt, arbetsstycke, som är 3000 mm bred och 3 mm tjock med en acceptabel variation av bockradien. Målet med detta förbättringsarbete är att styvheten för de längsgående Maskindelarna ska ökas, så att det är möjligt att bocka ett arbetsstycken som är 20 % tjockare än vad som är möjligt med dagens konstruktion. Genom att öka styvheten skall Maskinen kunna hantera arbetsstycken av stål med en bredd upp till 3000 mm och en tjocklek upp till och med 3,6 mm med bibehållen variation av bockningsradie. Ökad styvhet innebär också att arbetsstycken med mindre tjocklek än den maximala kan bockas med större noggrannhet än dagen konstruktion. Detta kan leda till en större marknad för Maskinen då kraftigare produkter eller produkter med en högre noggrannhet kan tillverkas med denna typ av Maskin.

Ferruform i Luleå står inför en omstrukturering av produktfloran, där syftet är att specialisera sig på ett antal kärnprodukter. Detta innebär stora förändringar för produktionssystemet, en del Maskiner kommer att fasas ut tillsammans med produkter som inte längre ska tillverkas av Ferruform samtidigt som volymen planers att ökar på andra produkter vilket innebär att nya Maskiner måste köpas in. En del i omstruktureringen är att flytta tillverkningslinen av sidobalkar från en hyrd lokal till Ferruforms egna huvudbyggnad. Tillverkningslinen som flyttas in i lokalen ska utökas med flera Maskiner för att möta den ökade produktionsvolymen. Syftet med examensarbetet är att simulera tänkt upplägg för den nya sidobalksavdelningen, utveckla styrregler och dimensioner produktionssystemet.

Vi har i detta examensarbete tagit avstamp i våra egna hantverksmässiga snickerierfarenheter för attutöka vår kunskap om träbearbetning i större skala. Med oss har vi haft tankar på egna framtida verksamheter och hur vi där skulle kunna kombinera småskalighet med storskalighet. Genom att lära känna delar av den svenska träindustrins tillverkning av möbelkomponenter har vi velat utvidga våra kontaktnät såväl som öka vår kunskap om deras utrustning och arbetssätt.Vi har valt att utgå från en produkt, vilken vi formgav för uppgiften, för att på så vis begränsa vårt område. Vår idé har varit att jämföra tillverkningen av delar till denna produkt mellan ett litet snickerioch småskalig industri. Vi har delat in tillverkningen i olika tekniker och inom var och en av dessa sökt upp specialiserade företag, att samla i en lista samt att besöka under arbetet.Vi anser att vår undersökning visar att det finns goda möjligheter för det lilla snickeriet att nå framgång både genom att lära av och samarbeta med den småskaliga träindustrin.