De senaste åren har det börjat dyka upp system för att köra virtuella skrivbordsdatorer. Virtual Desktop Infrastructure (VDI) är ett koncept för just det, och ett av de system som finns på marknaden är utvecklat av VMware och har fått namnet View. Frågeställningen som har legat till grund för denna utredning var om prestandan och användarupplevelsen hos en virtuell maskin i ett VDI-system idag är tillräckligt bra för att kunna ersätta en fysisk dator som arbetsdator. För att utreda detta skapades en View-miljö med två olika virtuella maskiner som sedan användes och utvärderades. Därtill användes även prestandatestmjukvaran PassMark PerformanceTest för att utvärdera datorernas prestanda och för att kunna jämföra resultaten med de hos två vanliga laptops.

YTH-projektet ?Fixturering av pinnstång & kurvgejd till Stigortshiss? behandlar förbättringar inom tillverkningsprocessen av delar till stigortshissen av märket Alimak. Arbetet omfattar en komplett framtagning av en ny borrfixtur för pinnstänger, samt ett förslag till ett flexibelt fixturhjälpmedel för fräsning av kurvgejdrar. Anledningen till arbetet grundar sig i en uttjänt maskin samt fixtureringsproblem. Arbetet med pinnstången inleddes med ett studiebesök för kravspecifikation och faktainsamling.

En av Glimek AB:s mest förekommande maskiner är SD-180 som används för degavvägning. Den finns i flera olika varianter. Den enklaste har enbart start- och stoppknapp och en potentiometer för att ställa hastigheten och en mer avancerad variant har en operatörspanel där olika möjligheter till inställningar finns.Konstruktionen på denna maskin hade inte uppdaterats på många år och behövde en uppdatering av användargränssnitt, programvara och elkonstruktion. Arbetet har framförallt koncentrerat sig på användargränssnittet till panelen.En del av arbetet var att undersöka om det var möjligt att utesluta PLC ur konstruktionen och använda en mer avancerad programmerbar frekvensomformare. Eftersom det blev problem med lanseringen av programvara till frekvensomformaren och enbart en mindre bra fungerande demoversion fanns tillgänglig så var detta tyvärr inte möjligt.I arbetet har olika varianter på operatörspaneler utretts.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Fo?r att skapa ha?llbar utveckling kra?vs ett samspel mellan ekonomisk tillva?xt och miljo?pa?verkan. Banker har genom kreditverksamheten mo?jligheten att pa?verka hur ett fo?retag arbetar med miljo?fra?gor. Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar hur ett fo?retag kan ta ansvar fo?r miljo?n.

På Scanias motorbearbetningsfabrik finns det ett stort antal verktygsmaskiner av olika modeller och fabrikat med varierande styrsystem. Verktygsmaskinerna styrs av operatörer via operatörspaneler, en huvud- och en verktygspanel. Det är vanligt att en operatör är ansvarig för flera maskiner under en arbetsdag. Operatörspanelernas gränssnitt skiljer sig åt från maskin till maskin beroende på vilken maskintillverkare och vilket styrsystem den har. Detta gör att operatörerna kan ha svårt att hitta funktioner eller information i gränssnittet när de går från en maskin till en annan.

ADHD a?r en vanlig neuropsykiatrisk funktionsnedsa?ttning hos barn och vuxna. Majoriteten av all forskning a?r baserad pa? den manliga populationen och okunskapen kring hur ADHD yttrar sig bland kvinnor go?r att deras sva?righeter tenderar att fo?rbises. Kvinnor fa?r generellt sa?va?l diagnos som behandling senare a?n ma?n.

Denna uppsats syftar till att kvantitativt studera och underso?ka selektiv migration i Uppsalas genom att observera ro?rlighet och befolkningsfo?ra?ndringar under tidsperioden 1990-2010 fo?r bostadsomra?den byggda under miljonprograma?ren 1965-1974. Fo?r att uppna? underso?kningen syfte har longitudinella demografiska och socioekonomiska data, ha?mtade fra?n databasen GeoSweden, fo?r inflyttare, utflyttare och stannare i Uppsalas miljonprogram analyserats. Analys av sagda data visar att andelen Sverigefo?dda individer i Uppsalas miljonprogram minskade under perioden 1990-2010 i takt med att andelen utlandsfo?dda inflyttare o?kade.

This essay aims to examine the meaning work at daily activity centers gives people with intellectual disabilities and the questions these people consider necessary to ask in quality surveys. This has been done by interviews with twelve respondents in various daily activitiy centers within a private care company in the Stockholm area. The theories that has been used to analyze the empirical data is SOC - sence of coherence, stigma and empowerment. The result shows that the meaning of daily activity is to create and maintain social contacts, feeling important and needed by others and an opportunity to feel ?normal? and like everybody else.

I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala fo?rma?ga att orientera sig. Min bakgrund som undersko?terska i kombination med min kunskap i hur rum pa?verkar ma?nniskans beteende go?r att jag reagerat pa? de miljo?er da?r dessa personer vistas. Studien a?r genomfo?rd pa? Marielunds a?ldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att fra?mja de boendes sja?lvsta?ndighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslo?jar en ma?ngd rumsliga hinder som pa?verkar orienterbarheten negativt fo?r personer med demenssjukdom.

Företaget Cejn AB har idag svårt att konkurrera prismässigt på marknaden när det gäller vissa rostfria detaljer. Ett led i att minska kostnaderna för att producera artiklarna är önskemålet från företagets sida att se efter om det går att genomföra en ställtidsreducering på maskincellen, se bilaga 5, som tillverkar rostfritt. Företaget har även önskemål om att en checklista ska tas fram för hur ställarbetet ska gå till i cellen, för om möjligt standardisera arbetet. Skiftgången i cellen är idag tvåskift och maskinerna är bemannade med en operatör per maskin och skift. Nulägesanalysen, som gjordes i början av projektet, visar att den genomsnittliga ställtiden idag är på ca 18 % av planerad produktionstid.Önskad arbetsmetod från företagets sida var SMED (Singel Minute Exchange of Die), metoden myntades av Shiego Shingo som kom fram till att ett ställ, tiden det tar att byta produktion i en maskin av en produkt till en annan, bör kunna ske på under tio minuter.

Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en va?rld da?r beslutsfattare alltmer stra?var efter ekonomisk tillva?xt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som kra?vs i en fungerande demokrati ba?st tra?nas inom ramen fo?r humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till fo?rma?n fo?r a?mnen som pa? ett till synes mer ma?tbart sa?tt fra?mjar den ekonomiska tillva?xten.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Underso?kningen a?mnade besvara hur bilder pa? va?lka?nda platser pa?verkas av stereotypisk musik fra?n andra la?nder. Musikhistoria fo?r de utvalda la?nderna och relaterad forskning ansa?gs som relevant bakgrund till arbetet.Stereotypisk musik fo?r fyra la?nder valdes ut och skapade tillsammans med bildmaterial fra?n fyra storsta?der 12 videoklipp. Tre niva?er av olika ma?ngd landma?rken med fyra videoklipp i varje niva?.