AbstractStudent democracy as an objective and as a meansEssay in Political Science, D-levelAuthor: Erik LisshammarTutor: Susan MartonDespite attitudes towards student democracy being generally positive, students have almost no influence over their position. This implementation study looks into whether or not students? weak position of power results from something other than a democratising of schools taking priority when student influence is encouraged.With an aim of explaining what is hoped to be achieved and if these intentions are to be spread, the purpose is to investigate to what extent standards concerning student democracy are transferred between institutions. In order to find out, the question is posed of whether their aims for student democracy conform. This overriding question is coupled together with the following four defining research questions:1.

Allt eftersom världen förändras och globaliseras har ett gemensamt redovisningsramverk varit i behov för att förenkla jämförbarheten mellan olika länder. En koncernredovisning upprättad enligt IAS/IFRS standarder krävs sedan 2005 för samtliga börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen. (Marton et al., 2008, s. 1-2) Detta har medfört att företag ska utföra årliga nedskrivningstester av sin goodwill, till skillnad från förr då ett nedskrivningstest endast upprättades då det fanns en indikation på att det krävdes (Persson & Hulten, 2006, s. 29).

Immateriella tillgångar har fått en ökad betydelse vid företagsförvärv i dagens teknik- och informationsbaserade samhälle eftersom de utgör en stor del av ett företags värde (KPMG,2010). När immateriella tillgångar har identifierats ska de värderas till verkligt värde ? något som länge varit omdebatterat på grund av problematiken i att objektivt värdera dessa tillgångar (Marton et al., 2008, s. 304). Det ställer således högre krav på revisorn vid granskningen av huruvida företagsledningen har värderat tillgångarna till ett rättvisande värde eller inte (Ekberg & Lorentzon, 2007).

Bakgrund: Sedan sjuttiotalet vet man att studenter har olika inriktningar i sitt lärande då Marton m.fl. presenterade begreppen yt- och djupinlärning. Under nittiotalet har man belyst detta ytterligare och man har belagt en del faktorer som påverkar lärandets inriktning. Lärares erfarenheter av utbildning är inte lika väl belysta. Lärare och utbildningsledning påverkar och bedriver utformningen och upplevelsen av utbildning och därmed studiesituationen.

Bakgrund och problem: År 2005 beslutade EU att alla noterade företag inom unionen måste följa IASBs regelverk gällande koncernredovisning. Detta var ytterligare ett steg för att öka den internationella jämförbarheten mellan företags redovisning. Företag inom EU har i och med det nya regelverket snarlika regler jämfört med de amerikanska US GAAP, även om vissa mindre skillnader kvarstår. Tidigare forskning har visat att europeiska företag gör lägre nedskrivningar av goodwill, samt att trenden är att andelen goodwill ökar i Europa medan den ligger på en mer stabil nivå i USA (Markovic & Senay Oguz, 2011). Sverige är tydligt exempel på ett europeiskt land där andelen goodwill har ökat kraftigt sedan 2005 samtidigt som nedskrivningarna varit blygsamma (Marton, Runesson & Catasus, 2011).

Syfte: Att undersöka om det föreligger något samband mellan elevers grundläggande taluppfattning, vad gäller enkla subtraktionsoperationer och senare uppnådda matematikframgångar och att dessutom undersöka hur åtta elever erfar sitt arbete med subtraktionsoperationer, vilka strategier de använder sig av och hur deras inre mentala tallinje ser ut. Teori: Studien har en fenomenografisk ansats med en utvidgad kvantitativ teoriram. Inom fenomenografin beskriver man lärande utifrån termen erfarande och menar då att elever har förmåga att urskilja och erfara olika aspekter i omvärlden på olika sätt (Marton, Dalgren, Svensson, Säljö; 1999). I studien är begrepp och procedurer inom subtraktion de fenomen som studeras. Begrepp som tidigare lärts in har en viktig roll när nya begrepp erfars.

Många av dagens ungdomar har svårt att komma in på arbetsmarknaden som en följd av att de saknar tidigare arbetslivserfarenhet eller eftergymnasial utbildning. Detta kan vara en förklaring till att allt fler väljer att studera vidare på universitet eller högskola. På programmet med inriktning mot personal- och arbetslivsfrågor vid Uppsala universitet har man låtit avsätta 30 procent av platserna för sökande med minst fyra års tidigare arbetslivserfarenhet. Detta innebär att en del av studenterna på programmet har arbetat i minst fyra år före studierna, medan andra påbörjat studierna direkt efter, eller i nära anslutning till gymnasiestudierna.Det huvudsakliga syftet med denna föreliggande studie var att undersöka vilken betydelse arbetslivserfarenhet har för universitetsstudenters lärande. Vidare avsåg den studera eventuella samband mellan studenternas arbetslivserfarenhet och deras syn på sitt eget lärande, samt mellan deras arbetslivserfarenhet och val av inlärningsstrategi, det vill säga ett yt- eller djupinriktat lärande.

I mitt yrke som lärare ingår det bland annat att driva skolutveckling. Med skolutveckling kanmenas att man förändrar sitt arbete utifrån de erfarenheter man gör i sin vardag i skolan.Genom att ifrågasätta sitt yrke hamnar man i en utvecklingsprocess vilken innebär att manutvärderar det man gör, förändrar det man gjorde om det inte var bra, utvärderar igen ochförändrar åter och så håller det på. Jag har under de senaste fyra åren haft möjligheten attutbilda mig inom aktionslärande och aktionsforskning vilket handlar just om dettaprocessinriktade sätt. Inom ramen av kursen ingår det att skriva en uppsats och jag valde mittarbetslag som arena för att se hur jag genom en aktion kunde påverka mina kollegor till ettökat lärande om sig själva i sina roller som lärare. Syftet med uppsatsen är att dokumenteraden lärandeprocess som blivit när vi mer medvetet tar tag i något vi vill förändra ochfrågeställningen jag har utgått från har varit: Hur utveckla lärares lärande i arbetslagetgenom observation och reflektion över varandras undervisning?För att beskriva aktionen på ett kortfattat sätt kan man säga att kollegorna i arbetslagettillsammans har läst en bok om olika ledarstilar i klassrummet, därefter observerat varandra iklassrummet, sedan har observatör och observerad samtalat om det som hände i klassrummetoch slutligen diskuterades det observerade på arbetslagsmöten.

Bakgrund och problem: EU har sedan år 2005 beslutat att alla noterade företag inom unionen ska tillämpa IASBs regelverk i koncernredovisning för att öka jämförbarheten i de finansiella rapporterna. IASB syftar till att harmonisera den internationella redovisningen men flera forskare bland annat D?Arcy (2006) menar att ett gemensamt regelverk inte är tillräckligt eftersom det är många faktorer som påverkar ett lands redovisning, bland annat den kulturella, politiska och ekonomiska miljön (Ball, Kothari & Ashok, 2000). La Porta et. al (1998) har gjort en omfattande klassificering av länders historiska ursprung med beaktande för vilken rättstradition ett land härstammar ifrån, samt vilket skydd som ges till investerarna.