Sammandrag Information flödar genom samtidens organisationer och behöver systematiskt kontrolleras. Genom att implementera Enterprise Resource Planning Systems, även kallat ERP-system, kan företag enklare samla upp, strukturera och utnyttja all denna flödande information i ett och samma informationssystem. Majoriteten av alla företag misslyckas dock att fullständigt integrera ERP-systemet med sina vardagliga rutiner. Tidigare forskning tyder på att den utbildning slutanvändarna får och ett kontinuerligt ifrågasättande av organisationens värderingar, även kallat double-loop learning (DLL), påverkar organisationens möjlighet till en fullständig integration. Genom en kvalitativ flerfallsstudie på olika företag inom detaljhandeln, alla användare av samma ERP-system, har denna studie undersökt vilken roll utbildningsfasen spelar för att DLL ska uppstå vid en ERP-implementation.

Nutida organisationer och företag har svårt att undvika användningen avinformationsteknologin (IT). Den stora utmaningen är att lyckas med införandet av etttredjepartssystem i form av ett IT-projekt med ett positivt resultat. Trots att detta anses viktigtstår många organisationer och företag i behov och saknar konkreta förslag för att lyckas vidett införande av ett informationssystem. Därför vill vi åstadkomma med framgångsfaktorervid införande av ett tredjepartssystem i en stor verksamhet.Vi har deltagit och varit aktiva i en fallstudie hos Västfastigheter, därför har uppsatsen etttolkande synsätt. Datainsamling och empirisk data har även kompletterats med intervjuer samtett studiebesök hos en organisation.

Organisationer och personer runt om i världen blir alltmer beroende av olika former av IT-stöd. För att effektivisera arbetet skaffa sig organisationen nya system eller försöker förbättra det redan befintligt systemet. En användare kan reagera på olika sätt vid införandet av ett nytt system beroende på olika faktorer hos systemet eller personen. Jag studerade ett komplett Care-system som används inom äldreomsorgen. Ett Care-system kan bestå av en webbapplikation inklusive digitala och mobila verktyg.

The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; Stützle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.

Dagens organisationer är alltmera beroende av aktuell och relevant information vid rätttillfälle. Därför är det ytterst viktigt att kunna utbyta information mellan heterogenainformationssystem. Problemet uppstår när data ska tolkas av användare. Olikadefinitioner på begrepp och termer kan leda till misstolkning av data och därefter felaktiginformation. Syftet med studien är att kunna visa de svårigheter som finns för att kunnauppnå den semantiska interoperabiliteten genom att visa illustrerande exempel frånsvenska sjukvården.

Telekombranschen står idag inför en rad olika utmaningar. Bland annat erbjuds varor och tjänster som är komplexa och de informationssystem som används är ofta eller inte alls anpassade efter de egna säljprocesserna. Samtidigt har produkterna som telekombranschen erbjuder fått minskad betydelse då aktörernas produkter är mycket lika varandra. Till följd av detta har servicekvaliteten fått en ökad betydelse samtidigt som denna påverkar verksamhetens effektivitet.Syftet med den här uppsatsen har varit att genom en fallstudie hos ett telekombolag identifiera faktorer och områden som effektiviserar verksamheten utan att servicekvaliteten försämras. Vi har utgått från två frågeställningar där vi valt att undersöka hur tjänsteverksamheter kan effektiviseras utan att det kompromissas på servicekvaliteten.

Det har genom åren förts en diskussion om RAD och andra snabba utvecklingsmetoder. Det här arbetet handlar det om att utveckla IS med hjälp av RAD-verktyg. Utveckling kommer att göras av olika personer med varierande IT-erfarenheter. Genom att låta personerna vara med i observationen finns det en möjlighet att se vilka som klarar av att utveckla ett IS liknande scenariot som används i studien.Ett scenario har utvecklats och verifierats med hjälp av en IT-forskare på Högskolan i Skövde, att det är ett rimligt scenario. Vidare har det i sin tur används som underlag till intervjuer för att verifiera ifall det är ett troligt och rimligt scenario som har en verklighetsanknytning.

Bakgrund och problemdiskussion:Kritiken mot den traditionella ekonomistyrningen tog sin fart i början av 1980-talet. Idagtalas det allt mer om ett externt fokus. Flertalet författare argumenterar för vikten av attvara ett marknadsorienterat företag som förstår sin omgivning och anpassar sinekonomistyrning därefter. Författarna har samlat dessa vikiga externa faktorer underbegreppet marknadsbetingelser. Det omfattar faktorer inom omvärld, kund och konkurrent.Utifrån denna diskussion har nedanstående problemformulering vuxit fram:? Vilken är relationen mellan marknadsbetingelser och ekonomistyrningensutformning och användning?Syfte:Syftet med studien är att kartlägga och identifiera företagens marknadsbetingelser inomområdena kund, konkurrent och omvärld för att därefter förklara dess koppling i form avutformning och användning till ekonomistyrningen.Avgränsningar: Studiens utgångspunkt har avgränsats till företag inom spelbranschen.Författarna har lovat att inte uppge namnet på studerade företag enligt deras egnaönskemål.Metod: Författarna har haft en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer förinsamling av empirisk data.

Uppsatsen redovisar resultatet av en kartläggning och datamodellering av definitioner för de meddelanden som sänds mellan olika stödjande informationssystem på Kvarnsvedens pappersbruk. Därtill redovisas även en analys av systemarkitekturens påverkan på problem vid felsökning av meddelandetrafiken mellan olika system. Målet var att ta fram en datamodell för en metadatabas innehållande definitioner för samtliga meddelanden som sänds mellan informationssystemen på Kvarnsveden. Tanken med databasen är att den ska kunna kopplas till ett system för felsökning av meddelandetrafiken mellan informationssystemen. För att nå målet samlades dokumentation om meddelanden in och en datamodellering med stöd av tredje normalformen genomfördes.

Vad kan man idag begära av ett informationssystem?Det står klart att informationssystem ska stödja och ersätta arbetsuppgifter inom företag för att öka effektiviteten eller minska kostnaderna. Men vilka arbetsuppgifter ska ett system klara av att göra lika bra som en människa och hur ska det lyckas göra lika bra bedömningar om vad som bör göras när man möter en svår uppgift, där det kanske verkligen behövs ett bra IT-stöd för att enklare ska klara av situationen?Bakgrunden till vårt arbete grundades på en tidigare undersökning en av oss gjort på sågverket där man hade problem med lagerstyrningen. Det rekommenderades då att Bodafors skulle implementera truckdatorer och en grafisk truckmodul för effektivare lagerhantering med hjälp av RFID.

För att effektivisera användningen av GIS (Geografiska Informationssystem) kan distribuerade geografiska informationssystem nyttjas. En sådan distribution åstadkoms ofta genom att en GIS-applikation med enkel funktionalitet publiceras åtkomlig för användare anslutna till ett nätverk, intranät eller Internet. Då fler och fler får tillgång till GIS ökar behovet av att kunna konvertera mellan olika format och mellan olika koordinatsystem. Även här finns krav på effektiviserad och förenklad användning. För att bibehålla datakvaliteten krävs att de verktyg som används, genomför korrekta transformationer och konverteringar samt att de är användarvänliga.

Utvecklingen av informationssystem utförs vanligen med hjälp av en systemutvecklingsmodell där kravhanteringsaktivitetens (Requirements Engineering ? RE-processen) syfte är att samla in och bearbeta kundens alla krav på systemet. Den slutliga produkten av RE-processen är en kravspecifikation där alla kraven gällande exempelvis systemets funktionalitet, syfte etc skall specificeras.Det är inte alltid självklart vilken information som en kravspecifikation bör innehålla då detta dokument kan för både kunden och leverantören ses som ett kvitto på vad som skall utvecklas och hur det skall gå till. Dokumentet skall nämligen fungera som ett underlag för de så kallade implementations- och designaktiviteterna i systemutvecklingsarbetet samt fungera som ett underlag för diskussion och kontrakt mellan leverantör och kund gällande utvecklingen av informationssystemet. Kravspecifikationen bör därför innehålla komplett och förståelig information så att detta dokument uppfyller sina syften.

Idag byter många företag ut sina gamla informationssystem mot nya, standardiserade affärssystem. Detta görs för att man ser stora framgångs- och konkurrensfaktorer i att ha ett standardiserat system, att anpassa ett affärssystem mot verksamheten blir dessutom väldigt kostsamt. På Saab Aerosystems införde man under 2006 just ett standardiserat affärssystem, IFS Applications 2004, där man tidigare hade använt sig utav 59 olika system.Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar man såg på Saab Aerosystems i och med införandet av det nya affärssystemet. Det utfördes en fallstudie där det samlades in empiri från ett antal kvalitativa intervjuer för att kunna jämföras mot den teoretiska referensram och på så sett kunna besvara frågeställningarna; vilka möjligheter uppstod i samband med införandet av det nya affärssystemet? Hur tog dessa tillvara på? Vilka utmaningar uppstod i samband med införandet av det nya affärssystemet? Hur hanterades dessa? Många av utmaningarna respektive möjligheterna kan ses som nära relaterade, i denna studie presenterar vi hur olika aktörer inom verksamheten upplevt dessa, samt hur de relaterar till existerande teori på området.Resultat visar att följande kategorier: förändring, anpassning av och gentemot affärssystemet, strategi, utbildning och hjälpresurser utgjorde stora utmaningar.

Utvecklingen av informationssystem har de senaste åren gått framåt med stora steg. Trots detta utvecklas massvis med informationssystem som inte fungerar i verksamheten där de ska användas. Detta tillsammans med ökningen av användandet har gjort att kraven på systemens utformning har stigit. Många författare anser att lösningen på detta är att engagera användarna i större omfattning än vad som görs i dagens utvecklingsmetoder. En av de mest använda metoderna för systemutveckling idag är Rational Unified Process (RUP).

New Public Management (NPM) vågen, som bygger på ett marknadsorienterat synsätt, bidrog på 1990-talet till att privata aktörer välkomnades inom offentlig sektor. Lagen om valfrihet (LOV), trädde i kraft 2009, och många kommuner har infört LOV sedan dess. Det är valfritt för kommuner att införa valfrihetssystemet som LOV reglerar, dock finns förslag av föregående regering om ett lagtillägg att alla kommuner skall införa LOV.Det finns motstånd bland befolkningen mot vinster inom vård och omsorg, och debatt pågår kring privatisering. Det finns en pågående diskussion kring att valfrihetssystemet gynnar friskare personer som mer aktivt kan göra ett val.I vård och omsorg menar man ofta god kvalitet när man använder ordet kvalitet, och åtskilliga mätningar görs inom området.Har LOV bidragit till utveckling av svensk äldreomsorg, och har processerna påskyndats? Resultatet i denna studie visar inte på stora eller systematiska skillnader i upplevd kvalitet hos de som har valt privat eller offentlig hemtjänst.