Syfte: Uppsatsens bakgrund är Enronkraschen som skedde i USA år 2001. Kraschen har satt igång mycket betydande diskussioner om de bakomliggande anledningarna, om regelverkens användbarhet och om marknadens kapacitet att snabbt reagera på väsentlig information. Händelserna inom den amerikanska revisionen har skapat en internationell diskussion angående såväl ett ökat fokus på internrevisorernas arbete som företagets system för interna kontrollen. För att kunna utöva en effektiv styrning måste företagsledningen ha en internrevision till sin hjälp. Internrevisorns arbetsuppgifter är att se till att de interna kontrollerna på företaget är tillförlitliga och ändamålsenliga.

Problembakgrund: Företagsskandaler som Prosolvia och HQ Bank har bidragit till ett ifrågasättande av revisorns roll i samhället. Revisorns uppgift är att säkerställa att de finansiella rapporterna som presenteras till intressenter speglar en rättvis bild av företaget. Situationer då intressenterna ifrågasätter kvalitén på de finansiella rapporterna och indirekt ifrågasätter revisionskvalitén skulle kunna leda till en obalans i det finansiella systemet. Detta på grund av den information som de finansiella rapporterna är avsedd att ge. I forskningssammanhang har revisionskvalitén undersökts genom olika metoder.

Syftet med denna uppsats är att jämföra tre olika svenska kommuners hantering av extern handel i den fysiska planeringen med fokus på eventuella intressekonflikter mellan kommunens fysiska planerare, kommunens näringslivskontor och beslutsfattande politiker. Kommunerna som granskas i uppsatsen är Ronneby, Kalmar och Alingsås kommun. Uppsatsen ska belysa problematiken med extern handeln och bidra till medvetenhet om marknadskrafternas roll i den fysiska planeringen. Syftet uppnås genom en kvalitativ metod där kommunala dokument har granskats och intervjuer ägt rum med politiker, fysiska planerare och näringslivsrepresentanter från varje kommun. Externhandel har under de senaste decennierna ökat över hela landet och detaljhandeln i externa lägen har varit extremt framgångsrik under den senaste tioårsperioden.

Bakgrund och problembeskrivning: Stena Sfären med dess bolag har en anknytning till Göteborg och den sjöfartsnäring som var en blomstrande bransch under efterkrigstiden. Stena Sfären har haft en mycket god tillväxt de senaste åren. Detta blir extra intressant med tanke på att de bedriver sin verksamhet som konglomerat, vilket enligt den rådande trenden inte anses vara en framgångsrik utformning. Detta väckte vårt intresse för att genomföra en företagsanalys över Stena Sfären utifrån följande problemformulering: Hur ser Stena Sfärens ekonomiska ställning ut idag och vilka bakomliggande faktorer kan finnas till den utveckling som har skett?Syfte: Syftet med denna uppsats är att ge en förståelse för Stena Sfärens uppbyggnad samtidigt som den ämnar beskriva Sfärens ekonomiska utveckling från år 2002 till och med år 2006.

Syftet med denna uppsats är att jämföra tre olika svenska kommuners hantering av extern handel i den fysiska planeringen med fokus på eventuella intressekonflikter mellan kommunens fysiska planerare, kommunens näringslivskontor och beslutsfattande politiker. Kommunerna som granskas i uppsatsen är Ronneby, Kalmar och Alingsås kommun. Uppsatsen ska belysa problematiken med extern handeln och bidra till medvetenhet om marknadskrafternas roll i den fysiska planeringen. Syftet uppnås genom en kvalitativ metod där kommunala dokument har granskats och intervjuer ägt rum med politiker, fysiska planerare och näringslivsrepresentanter från varje kommun. Externhandel har under de senaste decennierna ökat över hela landet och detaljhandeln i externa lägen har varit extremt framgångsrik under den senaste tioårsperioden.

Den här uppsatsen problemställning är att tillväxttakten av nya företag i regioner som får högt statligt stöd är jämförbar med regioner som får lågt statligt stöd, samtidigt som den ekonomiska tillväxttakten är lägre i de regioner som erhåller högt statligt stöd än i de regioner som får lite statligt stöd. Istället borde det vara så att i regioner som erhåller högt statligt stöd bildas fler företag än i regioner som får lågt stöd, och att den ekonomiska tillväxten åtminstone ligger i paritet med de regioner som erhåller lågt statligt stöd. Därför är uppsatsens syfte att undersöka om det går att skapa ett gynnsamt företagsklimat med offentliga politiska instrument, när det resultatet av de hittills gjorda statliga satsningarna är så lågt. För att kunna besvara denna frågeställning, är det av vikt att veta vilka faktorer som styr bildningen av nya företag. Skälet är att det kan finnas liknande faktorer som styr både bildandet av företag, och förutsättningarna för att få redan existerande företag att växa.

Att göra böcker i digitala format är inte längre någon nyhet då det har förekommit länge. Den svenska marknaden har dock inte förflyttat fokus från den traditionella fysiska boken till de digitala formaten ännu. Den nya tekniken har potential att förändra marknaden och göra den mer kommersiell med fler alternativ till den traditionella boken och flera amerikanska storföretag har utvecklat affärsmodeller som utnyttjar detta. Den amerikanska försäljningen av e-böcker har under år 2012 gått om försäljningen för inbundna böcker. I Sverige var marknaden för e-böcker i början av 2012 inte större än 1,5 procent av bokmarknaden.För de svenska författare och bokförlag som vill utforska kommersiella strategier för utgivning av e-böcker står främst nordamerikanska och några få svenska företag till buds med olika alternativ för utgivningen.

Sarbanes-Oxley Act of 2002 kom som en direkt följd av en serie företagsskandaler såsom Enron och Worldcom i USA och är en mycket stor händelse inom redovisningsvärlden. Felaktigheter och bedrägerier i bolagens finansiella rapporter anses vara ett stort hot mot kapitalmarknaden och därmed hela marknadsekonomin. Börsnoterade bolag i USA tvings nu följa en ny lagstiftning som ställer mycket hårdare krav avseende uppriktighet och dokumentation i den finansiella rapporteringen. Många amerikanska företag äger dotterbolag utomlands och det finns många utländska företag som är börsnoterade i USA. På så vis blir SOX:s effekter gränsöverskridande.

För företag som verkar på den dynamiska och konkurrenskraftiga modemarknaden är den storautmaningen att skapa en hållbar konkurrensfördel för att på ett lönsamt sätt vinna kampen omkunden. Ett viktigt verktyg är en effektiv och flexibel inköpsprocess. Utformningen avinköpsprocessen avgör förmågan att möta den krävande modekundens efterfrågan. Vår studie avseratt undersöka hur inköpsprocessen bör organiseras hos en produktutvecklande modedetaljist för attvara effektiv och kunna möta marknadens förändringar. För att påvisa ämnets praktiska relevans ochförtydliga problematiken används ett fallföretag där kvalitativa empiriska undersökningar har utförts.En inköpsprocess består av olika aktiviteter som tillsammans påverkar processens utfall.

I detta examensarbete utreds i vilken mån det finns möjlighet för en myndighet att vid offentlig upphandling beakta sociala hänsyn i form av kollektivavtalsrelaterade villkor. Gällande rätt härleds dels ur regelverkets rättspolitiska kontext, och dels mer konkret ur den allmänna rättsutvecklingen vad gäller möjligheten att ta icke-ekonomiska hänsyn vid offentlig upphandling. Uppsatsen utgår från ett svenskt perspektiv, men eftersom EU-rätten är central för ämnet ligger stort fokus också på denna rättsnivå. Förhoppningen är att eventuella skillnader mellan svensk rätt och EU-rätt ska framträda, och avslutningsvis redogörs också för vilka framtida tendenser och möjligheter som finns. Upphandlingsregelverkets bakomliggande syfte är flerdimensionellt.