Vi vill med denna uppsats förklara hur små aktörer i en starkt reglerad Marknad skapar konkurrensfördelar och om dessa är konkurrenskraftiga i en avreglerad Marknad. Vi kommer fram till att mindre aktörer i en reglerad alkoholMarknad skapar sina konkurrensfördelar genom att effektivt sammanföra sina starka resurser, i form av know how om produkten och ett kvalitativt nätverk. Denna konkurrensfördel leder till kontinuerlig representation på Systembolaget. Det är genom denna representation företagen uppfyller KSF och därmed blir effektivt organiserade och får den finansiella uppbackningen som möjliggör att tillgodogöra sig de vinster konkurrensfördelen genererar. Möjligheterna att skapa efterfråga ökar i den avreglerade Marknaden då aktörerna fritt kan disponera Marknadsföringsverktyget 4P.

SammanfattningHögfrekvenshandeln är ett mycket uppmärksammat och aktuellt fenomen. Många är skeptiska till högfrekvenshandeln vilket delvis kan bero på hur media har framställt det. Allmänheten känner en viss oro till högfrekvenshandelns och dess samband till Marknadsmissbruk. Handeln sker på en fragmenterad Marknad som gör det svårt med en hundraprocentig insyn på de svenska börserna. Därför vill författarna undersöka om regleringar bör introduceras för att skapa en säker och kontrollerad Marknad i syfte av att undvika framtida krascher.Studiens primärdata har samlats in genom tre semi-strukturerade intervjuer med respondenter som är bekanta med högfrekvenshandel.

Tillväxten av detaljisternas egna märkesvaror, EMV, i detaljhandeln har fått vissa leverantörerna att möta konkurrensen med EMV genom att börja tillverka EMV åt detaljisterna. I uppsatsen studeras fyra leverantörer till ICA och varför de väljer att producera EMV åt detaljisten. Leverantörernas storlek och position på Marknaden, deras eventuella inverkan vid beslutet samt risker med beslutet diskuteras. Slutligen undersöks om företagen påverkas på olika sätt av EMV beroende av deras position på Marknaden. Tidigare studier visar att de finns tre övergripande motiv till varför företag väljer att producera detaljistens EMV; ekonomiska, relationsmässiga och konkurrensmässiga.

Denna uppsats berör den kommande nordiska slutkundsMarknaden för elektricitet med utgångspunkt i de större svenska elhandelsbolagen. Syftet är att undersöka vilka drivkrafter som finns bakom denna Marknad, hur de svenska elhandelsbolagen förbereder sig samt hur en nordisk slutkundsMarknad kan påverka deras internationaliseringsprocess. En kvalitativ studie i form av intervjuer genomförs där fyra större svenska elhandelsbolag ingår: Vattenfall, Fortum, E.ON och Mälarenergi. Dessa undersöks mot bakgrund av teori kopplad till internationalisering. Den teoretiska modell som används innefattar skäl till internationalisering, val av etableringsform samt själva internationaliseringsprocessen i sig.

Stockholms bostadsMarknad fungerar dåligt. Det råder bostadsbrist och i Stockholm kommuns bostadskö står det över 135 000 bostadssökande. Byggandet har kommit igång men det saknas långsiktiga incitament för byggherrarna att bygga hyreshus. Höga byggkostnader och reglerad hyra är några orsaker. Hyresnivån sätts efter det sk bruksvärdessystemet där de kommunala allmännyttiga bolagen blir hyresnormerande.

Problemformulering: Vi lever i ett samhälle som präglas av digitalisering och som i ochmed det är i ständig utveckling. Trender kommer och går påMarknaden vilket innebär många förändringar som företag måsteta i beaktning. Ett företag som stannar upp i sin utveckling ersättssnabbt av ett nytt företag och riskerar att försvinna frånMarknaden.Syfte: Syftet med uppsatsen är att klargöra användandet avMarknadsstrategier för anpassning till olika trender inom modeochlivsstilsbranschen. Som grund för detta avser vi att analyserabetydelsen av olika trender och tredje vågen samt kopplingendäremellan.Metod: Uppsatsen bygger på en induktiv ansats där vi använt oss av enkvalitativmetod vilket innebär att vi använt oss av en ostruktureradintervjuguide när vi intervjuat sex utvalda respondenter.Referensram: Uppsatsen betonar den tredje vågen, trender samtMarknadsstrategier, detta är de områdena som vi finner intressantaoch relevanta att undersöka för att få ett så givande resultat sommöjligt i vår forskningsfråga.Slutsats: Vi tycker oss ha kunnat urskilja att svenska mode- ochlivsstilsföretag inte gör några större åtgärder för att förutspå nyaMarknadstrender. Sverige är en homogen Marknad vilket innebäratt det är svårt för företag att vara trendskapare eftersom enhomogen Marknad oftast väntar med att ta efter en trend tills denär erkänd.

Med utvecklingen inom informationsteknologi och framväxten av världsomfattande öppna digitala nätverk, varav Internet är det mest kända, utvecklas en ny typ av Marknad, en digital Marknad, för produkter och tjänster. Betalningssystem för den digitala Marknaden behöver vara anpassade till den digitala Marknadens speciella förutsättningar vad gäller exempelvis de möjligheter till global handel och den minskning av transaktionskostnader som Marknaden skapar. På grund av den digitala Marknadens karaktär går utvecklingen mot skapandet av elektroniska betalningssystem, som bygger på en användning av så kallade elektroniska värdeenheter. Utvecklingen inom IT möjliggör även en immaterialisering av föremål och handlingar som traditionellt sett är fysiska, iakttagbara objekt. Till exempel utgör e-postmeddelanden immaterialiseringar av fysiska brev.

Syfte: Att avgöra om det går att påvisa ineffektivitet på OMX Large Cap med ett kortsiktigt tradingfilter, baserat på pris och volym. Ett tradingfilter som genererar överavkastning är ett starkt argument mot en effektiv Marknad.Metod: Studien görs på perioden 2002-2006. Pris- och volymfilter kombineras för att försöka skapa överavkastning jämfört med en B&H-portfölj. Det kombinerade filtrets variabler uppdateras varje dag utifrån information från ett antal dagar bakåt i tiden. Antalet dagar bestäms med hjälp av en kalibreringsperiod 1999-2001.Teoretiska Perspektiv: Huvudteorin i studien är Den effektiva Marknads-hypotesen i vilken effektivitet hos en Marknad definieras.

Problem: Förutsättningarna på de central- och östeuropeiska Marknaderna skiljer sig från de västeuropeiska, vilket innebär att dessa Marknader är svåra att angripa. För att möjliggöra ett gränsöverskridande samarbete mellan dessa regioner, måste företaget inte enbart förstå skillnader, utan även identifiera vilken påverkan dessa kommer att ha på utvecklingsmöjligheterna. Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera de motiv ett företag kan ha vid en etablering i Central- och Östeuropa samt att skapa en djupare förståelse för de problem samt svårigheter som kan uppstå under denna process. Metod: Metodmässigt är uppsatsen av abduktiv karaktär då vårt syfte är att jämföra företagets internationalisering med relevanta existerande teorier. Insamling av material har skett genom studier av litteratur och forskning på området samt kvalitativa intervjuer med personer i ledande positioner inom fallföretaget.

Marknaden som handelsplats lever kvar i Sverige än idag. Flera Marknader har stor popularitet och har blivit en mötesplats för många människor. I en av Sveriges största städer finns en sådan Marknad. Marknadsplatsen har under längre tid dragits med nedläggningshot eftersom fastighetsägaren och staden har andra planer för området. Reaktionerna mot en eventuell nedläggning har varit stora och i denna uppsats har det undersökts ett annat alternativ, nämligen om Marknaden kan omlokaliseras. Frågorna som har ställts är ?Vilka aspekter kan bidra till en lyckad omlokalisering?? och ?Hur skulle hyresgästen och brukarna påverkas??. Med brukarna avses de som nyttjar lokalen, det vill säga Marknadens besökare och säljare. För att komma fram till ett resultat har kortare intervjuer hållits med 62 av Marknadens brukare. Längre intervjuer har genomförts med Marknadens ägare, fastighetsägaren och representant från staden. Litteratur och vetenskapliga artiklar har eftersökts i väletablerade databaser utifrån nyckelord i uppsatsens problemformulering. Teorierna som uppsatsens slutsatser grundats på handlar om människors behov, förändringars innebörd, risker med omlokalisering samt relevant lagrum. Slutsatsen är att brukarna kommer att följa med till en ny lokal och deras påverkan kommer att vara minimal om en mötesplats kan uppstå. Många av brukarna bor i närområdet och en ny lokals mest optimala placering är i samma område. Det är viktigt att lokalen är lättillgänglig oavsett färdsätt och att lokalhyran är relativt låg. Bra parkeringsmöjligheter är, enligt säljarna, viktigt. Nyckeln till Marknadens framgång är ett stort och varierat utbud, och det är en förutsättning för framtidens Marknad. Förändringen en omlokalisering innebär, är mildare än om Marknaden tvingas lägga ner. För att förändringen ska kunna genomföras på bästa sätt bör Marknadens ägare liksom flera brukare ändra inställning och arbeta aktivt för förändring. En förändring kan leda till en ännu bättre Marknadsplats, om människor vågar se möjligheterna..

För ett tillverkande företag som har etablerat en verksamhet på en utländsk Marknad kan en expansion på Marknaden vara ett realistiskt alternativ. Den lokale ledaren har stor betydelse för att genomföra en sådan ambition. Men expansion på en utländsk Marknad försvåras ofta av olika konkurrenshinder. För att övervinna sådana hinder kan företaget utveckla sin lokalakonkurrensstrategi och kunskap om den lokala Marknaden. Denna studie ökar förståelsen av expansion på utländska Marknader genom att utveckla och tillämpa ett perspektiv som integrerar teori om konkurrensstrategi och Marknadskunskap.

Den här rapporten har undersökt hur den grekiska Marknaden ser ut för ett företag som vill etablera sig och sin produkt på nämnda Marknad. Rapportens Investeringskalkyl visar att om den grekiska befolkningen väljer att byta ut sitt befintliga uppvärmningssystem som består av olja och ersätter den med luftvärmepumpen Thermia Atec så kan de spara så mycket som upp till ?2421.5 årligen. Med en engångskostnad för installation och maskin på ?10 000  är investeringen räknad med en räntesats på 20 % insparad på cirka 10 år.

 Företag tenderar idag att växa ur sina egna Marknader. Detta gäller även de svenska modeföretagen. För att kunna expandera och bygga en image kring märket strävar många modemärken efter att komma till den japanska Marknaden. Japan beskrivs som en komplex Marknad där både vår kultur och affärssynsätt skiljer sig markant. Sverige ligger i framkant när det gäller den kvinnliga kulturen medan Japan är vår motsats då den beskrivs som väldigt mansdominerad. Trots den till synes moderna och välutvecklade Marknaden är Japan ett mycket konservativt land i många avseenden. De kulturella skillnaderna och oliktänkandet vid affärer gör att det kan uppstå problem vid samarbeten så som återförsäljning. Syftet med arbetet är att fastställa och finna svar på de problem som kan uppkomma vid export till Japan.

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka de i Luleå registrerade IT-företag som gick i konkurs som en följd av den internationella IT-kraschen i början av 2000-talet. Den teori som använts är den av Kindleberger framlagda teorin kring ekonomiska bubblor och krascher. Kindleberger menar att ekonomiska bubblor är en naturlig del av det ekonomiska system vi har idag, och har så varit under en lång tid. En ekonomisk bubbla kan karakteriseras genom att den växer fram under ett stadium av mani där aktörerna på Marknaden agerar irrationellt och priser har ett orealistiskt värde, detta stadium följs av en panik då aktörerna inser att situationen inte är hållbar. Slutligen kraschar Marknaden då alla vill sälja det som de inköpt under det maniska stadiet.

Innan företag ska penetrera en Marknad är det viktigt att de har tillräckligt med information om vilka möjligheter och hot Marknaden står inför samt vilka behov företagen på Marknaden har. Denna magisteruppsats syftar till att utreda framtidsutsikterna inom branscherna solenergi och vågkraft samt identifiera OEM-företagens behov inom dessa branscher. Det verktyg vi har använt för att utreda branschernas framtidsutsikter är delar av SWOT-modellen, där fokus har lagts på externa faktorer som påverkar en Marknad. För att identifiera OEM-företagens behov har vi använt teorier kring OEM-Marknaden och OEM-företags köpkriterier samt ABB:s egen erfarenhet och kunskap om denna Marknad.För att ge en informationsrik och heltäckande bild har vi genomfört intervjuer med Energimyndigheten och OEM-företag inom branscherna solenergi och vågkraft, då de besitter kunskap om vilka möjligheter och hot branscherna står inför. Vidare har intervjuer genomförts med OEM-företagen för att få information om vilka behov företag inom dessa branscher har.Med anledning av ett ökat intresse och medvetenhet kring klimat-förändringarna har politiska målsättningar satts upp och åtgärder vidtagits för att hejda klimatförändringarna och öka användningen av förnyelsebara energikällor.