Sök:

Sökresultat:

988 Uppsatser om Markägare - Sida 60 av 66

Gröna skolgÄrdar i centrum. Barns tillgÄng av natur under skoltid i Göteborgs Stad

I denna uppsats har vi studerat tillgÄngen av natur, med skolor i stadsdelsnÀmnd (SDN) Centrum i Göteborg som utgÄngspunkt och Àven förekomsten av naturinslag pÄ skolgÄrdarna. Naturkontakt Àr viktigt för barns vÀlmÄende, sÄvÀl hÀlsa som utveckling av motorik och fantasi. Barn som vistas i natur visar ocksÄ mindre Ängest och oro. TillgÄngen pÄ omrÄden som kan erbjuda naturkontakt och som barn kan vistas pÄ Àr dÀrför av stor vikt. Barns fria rörlighet Àr begrÀnsad, pÄ grund av de fysiska möjligheterna till hög rörlighet och att den fria rörligheten vidare kan begrÀnsas av regler uppsatta av förÀldrar och skola.

Siktanalys

Detta examensarbete har genomförts pÄ uppdrag av RFN i Vidsel, dÀr bl.a. lÄngdistansmissiler testflygs. Syftet Àr att utveckla en metod, en siktanalys, för att kunna berÀkna en flyghöjd som garanterar sikt frÄn en eller flera observationsplatser. Som programsprÄk anvÀndes det matematiska berÀkningsprogrammet Matlab, som Àr ett flexibelt program innehÄllande fördefinierade metoder för en siktanalys. Arbetet har genomförts pÄ en vanlig PC.

Vindkraft och kraftledningars pÄverkan pÄ djurlivet : - en litteraturstudie

Litteraturstudien sammanstÀller tillgÀngliga kunskaper och erfarenheter om vindkraftens och kraftledningars pÄverkan pÄ djurlivet, bÄde vilda och domesticerade djurgrupper. AvgrÀnsningar som gjorts Àr att enbart behandla pÄverkan pÄ betesdjur. Eftersom litteraturen inom omrÄdet Àr mycket begrÀnsad har vi Àven gjort kopplingar till nÀrliggande omrÄden sÄ som störningar frÄn olika typer av buller samt trafik, jakt, friluftsliv och habitatförÀndringar vilka uppstÄr i samband med en etablering. I de fall dÄ faktaunderlag för betesdjur saknats har vi dragit paralleller till andra djurarter och i vissa fall har vi Àven tittat pÄ hur mÀnniskan pÄverkas av effekterna för att kunna fÄ en förstÄelse för hur djuren upplever eller pÄverkas av störningen.Det gÄr inte att utesluta att det kan finnas en pÄverkan pÄ betesdjuren, framförallt pÄ de vilda djurgrupperna. Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras att buller frÄn vindkraftverk kan vara en stressande faktor för djur och lÄngvarig stress kan ge effekter som minskad fertilitet och förhöjd hjÀrtfrekvens.

Anlagda och Äterskapade vÄtmarker i odlingslandskapet : en studie av sambandet mellan funktion, skötsel och finansiering

För att vinna mer Äkermark till jordbruket utdikades stora arealer mark i slutet av 1800- talet och början av 1900-talet. Detta medförde att mÄnga vÄtmarker har försvunnit frÄn vÄrt odlingslandskap, störst andel har gÄtt förlorade i södra Sveriges slÀttlandskap. Dessförinnan betydde vÄtmarkerna mycket för mÀnniskorna. De gav bland annat foder till djuren under vintern. Enligt ett delmÄl i ett av Sveriges 16 miljökvalitetsmÄl, Myllrande vÄtmarker ska det anlÀggas och Äterskapas ett stort antal vÄtmarker i odlingslandskapet framtill Är 2020.

Shared Space framtid i Uppsala : en fallstudie av Islandsbrons östra korsning

För att vinna mer Äkermark till jordbruket utdikades stora arealer mark i slutet av 1800- talet och början av 1900-talet. Detta medförde att mÄnga vÄtmarker har försvunnit frÄn vÄrt odlingslandskap, störst andel har gÄtt förlorade i södra Sveriges slÀttlandskap. Dessförinnan betydde vÄtmarkerna mycket för mÀnniskorna. De gav bland annat foder till djuren under vintern. Enligt ett delmÄl i ett av Sveriges 16 miljökvalitetsmÄl, Myllrande vÄtmarker ska det anlÀggas och Äterskapas ett stort antal vÄtmarker i odlingslandskapet framtill Är 2020.

Skogen i parken : utvecklingsstrategier för Alnarpslunden

Syftet med detta arbete Àr att kunna ge Alnarpsfakulteten och Akademiska Hus ett genomtÀnkt förslag som visar hur Alnarpslunden kan styras och formas framöver utifrÄn olika övervÀganden. Hur ska vi tackla situationen med almarnas snabba retrÀtt frÄn Alnarpslunden? Arbetet bygger dels pÄ ett antal Alnarpsexperters tankar om lunden och dess framtid och dels pÄ mina egna studier av lundinriktad litteratur, Àldre Alnarpsbeskrivningar och av Alnarpslundens nuvarande uppbyggnad, status och framtidspotential. Arbetet bestÄr av tre delar: Del 1 NÄgra huvuddrag ur Alnarpslundens historia Första delen delar i sin tur in Alnarpslundens historia i fyra skeden frÄn islossning till nutid. Skede 1 FrÄn inlandsis till bosÀttning Marken koloniseras av trÀd och vÀxter för att tusentals Är senare glesas ut av bÄde mÀnniskan och stora grÀsÀtare. Skede 2 FrÄn den första gÄrdsetableringen till tiden som svensk kungsgÄrd SÄ smÄningom ingick troligen den nuvarande lunden i ett halvöppet skogs- och beteslandskap. Tack vare att Alnarps skog har legat pÄ mÀktiga mÀns Àgor har den skonats frÄn systematisk skövling. Skogens uppgift var att försörja de nÀrbelÀgna byarna med ved och virke. Skede 3 FrÄn Lantbruksinstitutet till Lantbruksuniversitet I och med Alnarps landtbruksinstituts grundande urholkades skogen till en omkringliggande och skyddande krans till parken som kom att anlÀggas hÀr. Skede 4 Alnarp som ?landskapslaboratorium? De sista 30 Ären har ytan trÀdbeklÀdd mark pÄ Alnarp vuxit och lunden kan ses som en viktig komponent med lÄng trÀd- skogs- och örtkontinuitet till Alnarps landskapslaboratorium. Del 2 Alnarpslunden idag Del tvÄ beskriver lundens anvÀndning ur olika perspektiv bÄde inom och utom SLUs verksamhet.

Renkavlens biologi - möjligheter till kontroll

Renkavle har under lĂ„ng tid varit ett stort problem för lantbrukare i stora delar av norra Europa och har etablerat sig pĂ„ större arealer Ă€ven i Sverige. Genom sin bio-logi Ă€r renkavle mycket vĂ€l anpassad till odling av höstsĂ„dd spannmĂ„l, speciellt i kombination med reducerad jordbearbetning. Det finns en ökande trend av bĂ„de höstsĂ„dd spannmĂ„l och reducerad jordbearbetning som talar för att problemen med renkavle kommer att öka framöver. Även den pĂ„gĂ„ende klimatförĂ€ndringen mot ett varmare klimat i Sverige förbĂ€ttrar förutsĂ€ttningarna för att renkavle ska etablera sig lĂ€ngre norrut. Renkavle Ă€r ett ogrĂ€s som krĂ€ver en mycket hög grad av kontroll för att inte öka kommande Ă„r eftersom fröproduktionen hos renkavle kan vara mycket stor.

Funktionsintegrering i Externhandelsmiljö

Arbetet Àr en teoristyrd fallstudie pÄ Amiralen och Slottsbackens handelsomrÄden, med syfte att undersöka möjligheten att skapa en trevligare visuell externhandelsmiljö med hjÀlp av förtÀtning och funktionsintegrering. För att göra detta jÀmför och förenas handelsperspektiv pÄ platsen med kÀnda stadsbyggnadsbegrepp. Arbetes teori grundar sig pÄ Jane Jacobs syn pÄ staden som centrum för mÄngfald, Joel Garreaus teoretiserande av externhandelscentrumen utifrÄn begreppet Edge Cities, samt en syn pÄ den tÀta staden som en hÄllbar stad. För att skapa den mÄngfaldiga staden krÀvs en inplantering av olika funktioner med olika tidsscheman, sÄ att gaturummet stÀndigt befolkas av en varierande sammansÀttning mÀnniskor. Vid sidan av detta föresprÄkas smÄ kvarter, en tÀt stad med hög koncentration av mÀnniskor och en bebyggelse med blandad bebyggelse frÄn olika tidsÄldrar.

Termofil efterrötning av avloppsslam : En pilotstudie

Termofil efterro?tning av avloppsslam ? En pilotstudieMagnus PhilipsonGenom naturva?rdsverkets fo?rslag till ny slamfo?rordning a?r sannolikheten stor att det inom en snar framtid kommer att info?ras krav pa? hygienisering av det avloppsslam som produceras vid Sveriges reningsverk. Idag a?r hygienisering ett frivilligt a?tagande som i praktiken mest tilla?mpas i de fall da?r avloppsslam a?r avsett att sprids pa? produktiv mark inom ramen fo?r slamcertifieringssystemet REVAQ. I Naturva?rdsverkets fo?rslag till ny slamfo?rordning fo?resla?s termofil ro?tning vid 55 °C med en garanterad exponeringstid pa? 6 timmar vara en godka?nd hygieniseringmetod.

Egenskaper som pÄverkar hÀnsynsarealer och drivningsförhÄllanden pÄ föryngringsavverkningstrakter : en studie över framtida förÀndringar inom Sveaskog

I föreliggande arbete presenteras hur olika egenskaper som pÄverkar hÀnsynsarealer och drivningsförhÄllanden vid föryngringsavverkning förvÀntas variera över tiden och för olika delar av Sveaskogs skogsinnehav. Egenskaper som studerats Àr grÀnsstrÀcka mot andra Àgoslag, bÀrighet, ytstruktur, lutning, fuktighet, avstÄnd till vÀg, avdelningsstorlek, avdelningsform (areal/omkrets), antal polygoner per avdelning samt inslag av smÄimpediment GrÀnsstrÀckan mot andra Àgoslag studerades mot myrimpediment, bergimpediment, vatten, vattendrag, betesmark och Äkermark. BerÀkningar gjordes pÄ fyra olika omrÄden. I grova drag kan omrÄdena sÀgas motsvara Norrbottens lÀn, VÀsterbottens lÀn, Bergslagen samt Götaland. I de tvÄ nordligaste omrÄdena studerades hur förhÄllande berÀknas vara idag samt om lO, 30 och 50 Är, och i de tvÄ sydligaste omrÄdena studerades hur förhÄllandena berÀknas vara idag samt om lO, 20 och 40 Är.

Bedömning och behandling av CCA-förorenad jord: kemisk stabilisering inför deponering och miljömÀssig bedömning av ÄteranvÀndbarhet enligt tre Europeiska system

I de svenska nationella miljömÄlen fastslÄs att samtliga förorenade omrÄden som utgör ett miljöproblem skall vara sanerade innan 2050. Detta medför att det kommer att finnas stora mÀngder förorenade massor som skall hanteras. I den europeiska avfallshierarkin fastslÄs att ÄteranvÀndning om möjligt skall prioriteras före deponering. Om avfallet ÀndÄ gÄr till deponi skall det enligt förordningen om deponering av avfall genomgÄ nÄgon form av behandling för att minska dess farlighet.I arbetet har försök pÄ tre olika CCA-förorenade jordar med varierande sammansÀttning och föroreningsgrad genomförts. Försöken Àr genomförda pÄ en lerig organisk jord, en sandig organisk jord och en sandig jord.

Att vara eller inte vara med pÄ idrottsundervisningen, det Àr frÄgan! : En jÀmförande studie av elever som lÀser Àmnet idrott och hÀlsa i ordinarie undervisning mot de som lÀser Àmnet i mindre grupp.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarStudiens huvudsyfte har varit att öka kunskapen kring de elever som vÀljer att inte delta pÄ idrottsundervisningen. Vidare har syftet varit att försöka utlÀsa skillnader och likheter mellan de elever pÄ en gymnasieskola som lÀser idrott och hÀlsa i ordinarie grupp och elever pÄ samma skola som valt att lÀsa Àmnet i mindre grupp.UtifrÄn syftet har följande frÄgestÀllningar formulerats:? Hur beskriver gymnasieeleverna i de olika grupperna sina erfarenheter och upplevelser av idrottsundervisningen, motion pÄ fritiden, utbildning och upplevd hÀlsa?? Vilka skÀl kan enligt lÀraren till den mindre gruppen finnas till att elever inte deltar i den ordinarie idrottsundervisningen i den undersökta skolan och vad kan göras annorlunda?MetodDe metoder som valdes utifrÄn studiens syfte var sÄvÀl av kvantitativt som kvalitativt slag.Med en kombination av metoderna sÄg vi det som en möjlighet att belysa fler aspekter av problemomrÄdet. En enkÀtstudie har genomförts med 90 gymnasieelever i södra Stockholm.Urvalet bestod av tvÄ grupper. 60 elever som deltar i den ordinarie idrottsundervisningen, och 30 som gÄr i gruppen som benÀmns med namnet idrott och hÀlsa i mindre grupp.

Den mÄngfunktionella skogen ? förutsÀttningar och möjligheter

Denna uppsats utgĂ„r frĂ„n författarens intresse för en hĂ„llbar landsbygdsplanering. Ämnet har avgrĂ€nsats till skogslandskapet, dĂ„ detta utgör en betydande del av den svenska landsbygden. Syftet Ă€r att jag som författare bĂ€ttre ska förstĂ„ vad som Ă€r skogens vĂ€rden och funktioner och hur en mĂ„ngfunktionell skog kan uppnĂ„s i led mot en hĂ„llbar utveckling. MĂ„let har varit att genom studie av litteratur och texter undersöka skogslandskapets vĂ€rden, metoder för mĂ„ngbruk och hur detta kan relateras till landskapsarkitektens yrke. Skogen har varit en del av kulturen i Sverige allt sedan invandringen av bĂ„de mĂ€nniskor och skog succesivt tog fart efter inlandsisens avsmĂ€ltning. Med jordbrukets etablering inleddes en omfattande pĂ„verkan pĂ„ skogen, som dock skiljde sig Ă„t betydligt mellan olika delar av landet.

Biogas ett alternativt fordonsbrÀnsle : Nyckelfaktorer för utveckling och ökat anvÀndande

Dagens samhÀlle Àr beroende av olja i olika former, och det rÄder stor osÀkerhet om hur lÀnge oljan kommer att rÀcka i den takt som den förbrukas idag. 1997 utarbetades Kyoto-överenskommelsen för att minska utslÀppen av koldioxid. Under Är 2003 kom EU: s biodrivmedelsdirektiv 2003/30, som sÀtter upp riktlinjer för ett ökat anvÀndande av alternativa brÀnslen.Mitt syfte har varit att ÄskÄdliggöra biogasens framtida potential för som ett alternativtbrÀnsle till bensin och diesel, samt att undersöka vad som krÀvs och vad som görs för att öka biogasproduktionen för att fÄ ett utökat anvÀndande för att uppnÄ mÄlen med EU: s biodrivmedelsdirektiv 2003/30. Uppsatsen har byggts pÄ intervjuer med representanter frÄn SvenskBiogas, Energimyndigheten, Svenskt Gastekniskt Center och JTI (Institutet för jordbruks- och miljöteknik). Vidare har Àven biodrivmedelsdirektivet legat till grund i uppsatsen, samt vetenskapliga artiklar och ett antal forskningsrapporter som har anvÀnts för att underbygga resultaten i uppsatsen.Resultatet i uppsatsen visade att den teoretiska framtida potentialen för biogasdrivna fordon, kommer att ligga nÄgonstans mellan 10-17 TWh/Är.

Inventering av förorenade omrÄden enligt MIFO-fas 1 : Erasteel Kloster AB, Söderfors

Erasteel Kloster AB Söderfors have been commissioned by the county administrative board in Uppsala lĂ€n to make an inventory of possible contaminations in theirs industrial- and landfill areas on the basis of the Swedish Environmental Protection Agency?s; ?Method of Surveying Contaminated Sites-phase 1? (MIFO-fas 1). The inventory starts with maps and archive studies, place visits and interviews, and finally a risk classification is done. A risk classification is a compilation of four categories; pollutant toxicity, contamination level, possible spreading condition of the pollutant, sensitivity and protection value of the environment. In this paper five partial areas (Holmen- and JörsöomrĂ„det, JĂ€rnsvampsomrĂ„det, IngsĂ„deponin, Östra verken and MyromrĂ„det) have been described from a historical point of view. Only parts of four areas have been risk classified (Holmen- and JörsöomrĂ„det, JĂ€rnsvampsomrĂ„det, IngsĂ„deponin and Östra verken), due to that the other areas isn?t own by Erasteel Kloster AB. Holmen- and JörsöomrĂ„det Holmen- and JörsöomrĂ„det have during the entire activity time been carried out as the production core in the company.

<- FöregÄende sida 60 NÀsta sida ->