Syftet med denna uppsats var att granska vad 4:19 Jordabalken sade om hur långt köparens undersöknigsplikt sträckte sig. För att nå fram till ett resultat utgick jag ifrån ett antal frågeställningar. Dessa var hur lagstiftningen såg ut idag och om den var rimlig? Vilka var de centrala begreppen i paragrafen? Vilka var fördelarna respektive nackdelarna med lagstiftningen? Var 4:19 Jordabalken tillräcklig eller krävdes det en lagändring för att bättre skydda parterna vid en fastighetsöverlåtelse? Undersökningen genomfördes med hjälp av en genomgående litteraturstudie utifrån lagtext via förarbeten samt doktrin. Annat material som jag granskade var rättsfall från Högsta domstolen samt rättsfall från Hovrätten.

Uppsatsens syfte är att pröva doktrin JP 3-24 mot en teoretisk grund samt hur underrättelseproblematik kopplat till upprorsbekämpning i Afghanistan relaterar till doktrinen. I syftet ingår också att koppla problematiken till svensk relevans då Sverige lutar sig mycket på amerikanska erfarenheter i underrättelsearbetet.  Arbetet utgår från en bred teorigrund som operationaliseras i ett analysverktyg där fyra dimensioner ur ett befolkningscentrerat perspektiv genomlyser empirin. Empirin är ett subjektivt urval med exempel från Afghanistan mellan 2006-2012.Resultatet visar att trots en teoretiskt och doktrinellt stabil bas så fokuserar fortfarande många amerikanska förband felaktigt avseende underrättelsearbetet. Relationen mellan teori-doktrin-praktik påvisar en tydlig korrelation i att om doktrinen följs maximeras sannolikheten för seger i upprorsbekämpning.

I tolkningen av vad en doktrin är, så finns både ett inriktande syfte och en slags ensning av det förhållningssätt som gäller och förväntas av Försvarsmaktens personal. Det innebär att man skulle kunna förvänta sig en tydlig viktning mot det internationella fokus som faktiskt klart kan sägas gälla efter försvarsbeslutet 2004. Frågan blir då om de tre svenska arenadoktrinerna är tillräckligt tydliga i att poängtera detta. Denna uppsats försöker därför analysera doktrinerna och utröna om det egentligen finns något fokus avseende nationella och internationella insatser och om det i så fall finns någon skönjbar förklaring till detta i doktrintexterna. Undersökningen består av en kvantitativ textanalys samt en kvalitativ undersökning av doktrinerna för luft-, mark- och marina operationer, som tillsammans angriper texterna baserat på två definierade indikatorer av fokuseringarna.Analysen i uppsatsen ger vid handen att doktrinen för marina operationer visar en märkbart större fokusering vid internationella insatser än vad de andra gör.

Uppsatsen utreder var gränsen går mellan tillåten och otillåten påverkan på värdepapperskurser. Det har visat sig att det är svårt att dra denna gräns ex ante. Kursmanipulation kan ske genom helt ordinära åtgärder. Det blir då syftet med en åtgärd som får avgöra om den är otillåten. Uppsatsen behandlar gällande reglering, förarbeten, rättspraxis och doktrin på området..

Sveriges Försvarsmakt har innan 2000-talet inte haft något formellt fastställt dokument som beskriver hur verksamheten skall utövas såväl i krig som i fred.  I och med 2002-års utgåva av militärstrategisk doktrin fastställdes att grunden för Försvarsmaktens agerande skall vara manövertänkande. 2004 drabbades Kosovo av upplopp runt om i provinsen, varav den svenska bataljonen SWEBAT, var inblandade i strider kring byn Caglavica. Vid tillfället var flera svenska chefer upp till brigadnivå, involverade i beslutsprocesserna som skedde under incidenten.Huvudsyftet med denna uppsats är att söka svar på huruvida den svenska officerskåren faktiskt tillämpar våra doktriner under insats. Frågeställningen är framtagen att utröna i hur stor utsträckning manövertänkande existerade och nyttjades på de olika ledningsnivåerna vid kravallerna i Caglavica 2004, likväl i hur stor grad det inte nyttjades.Med utgångspunkt i militärstrategisk doktrin har ett antal indikatorer på manövertänkande valts ut för att appliceras på framtagen fallstudie, vilken grundas på FHS rapport Caglavica 17 mars 2004.Resultatet av uppsatsen visar på ett assimilerat manövertänkande inom den svenska officerskåren under insats i Kosovo..

Efter murens fall ändrades den amerikanska maritima fokusering från att verka på öppet hav till att verka mer i de litorala områdena runt om i världen. Denna inriktning har föranlett införande av nya system vilket i sig föranlett en debatt främst inom den amerikanska flottan huruvida detta är relevant.Syftet med uppsatsen är att analysera hur fokusering på det litorala området uppstod och vilka konsekvenser detta medförde genom att studera hur fokuseringen formulerades i strategiska dokument och koncept.                Resultatet visar på en strategisk strävan till hegemoni inom den amerikanska marinen. Detta har inte fullt lyckats då det spåras en antagonism kopplad till kampen om resurser och skillnader i identiteter. Uppsatsen visar på att inställningen till att verka i den litorala miljön skiljer sig åt mellan flottan och marinkåren där flottan uppfattar att verka litoralt är farligt och kommer att ge förluster medan marinkåren identifierar farorna men uppfattar miljön som sitt naturliga verkansområde..

Försvarsmaktens omställning från ett nationellt invasionsförsvar till ett flexibelt insatsförsvar har för flygvapnets stridsflygdivisioner, likt som för många andra förband, inneburit stora förändringar i hur verksamheten genomförs. Ett tidigare relativt jämnt flöde av verksamhet och resurser har nu bytts ut mot årsvisa cykler med variationer i resurstilldelning divisionerna emellan. Syftet med detta arbete är att först undersöka hur dessa cykler påverkar piloternas uppfattning av sin arbetssituation. Därefter diskutera hur denna uppfattning påverkar flygvapnets krigföringsförmåga. En undersökning har genomförts på flygvapnets fyra stridsflygdivisioner.

Den här uppsatsen söker svar på i vilken utsträckning som marina stridskrafter kan bidra till att avskräcka en irreguljär motståndare. Genom det bristfälliga forskningsläget på detta område gör uppsatsen en ansats till att skapa ett analysverktyg på taktisk nivå inom den marina kontexten och dess roll i avskräckning mot en irreguljär motståndare. Under det kalla kriget, men även efteråt, har många teoretiker försökt sig på att beskriva och förstå avskräckningens komplexitet med olika teorier. Även om historien inte alltid belönar detta som en framgångsrik metod för att påverka en motståndare med, är det ändå när det lyckas en väsenskilt mycket bättre och humanare metod än krig. Ur teorierna kring avskräckning har ett antal framgångsfaktorer identifierats.

Idag är det för en stark stat i västvärlden inte svårt att vinna ett konventionellt krig. Dock har man svårt med konflikter där en stat möter en icke-stat, till exempel USA i Afghanistan idag, trots att gerillan nästan uteslutande är sämre rustad och tränad jämfört med sin motståndare. Sverige är ett förhållandevis litet land och frågan finns om vi skulle klara en eventuell invasion. Det har tidigare existerat en debatt om gerillakrig är något för de svenska stridskrafterna och det torde vara aktuellt än idag. Principer för hur striden ska föras benämns i Sverige taktiska grundprinciper.

Uppsatsens problemställning utgår från en eventuell brist i utbildning eller kunskap om gällande doktriner för svenska förband i utlandstjänst. Uppsatsen har ansatsen att visa på en ögonblicksbild av hur ett svenskt förband tolkar begreppet legitimitet och hur det arbetar med att stödja detta i genomförandet av verksamheten. Jämförande underlag och även analysverktyg utgår från ett brett urval inom forskning om upprorsbekämpning och även amerikanska doktriner samt reglementen.Uppsatsen utgår från att begreppet legitimitet har stor betydelse för teorier kring upprorsbekämpning och även för den använda amerikanska doktrinen. Begreppet legitimitet har definierats med hjälp av tre frågeställningar, Legitimitet för vem, Vem ska uppfatta vad som legitimt? samt Vem genererar legitimiteten åt vad? Resultatet visar på att det svenska förbandet i det undersökta exemplet har en bred syn på begreppet legitimitet och kopplar det till såväl sig själva som statsmakten i värdlandet och detta både mot befolkningen i hemlandet och också i operationsområdet.

Den svenska marinen har av professor Geoffrey Till använts som ett utmärkande exempel på en s.k. post-modern marin i hans kategorisering av världens sjömakter. Främst är det den expeditionära förmåga som Sverige profilerat alltsedan det kalla krigets slut som ligger till grund för denna exemplifiering.Frågan uppstår då huruvida den svenska marinen fortfarande kan ses vara det utmärkande exemplet efter det att fokus nu skiftat tillbaka till en mer nationellt präglad försvarsinriktning. Därutöver ställs frågan om vilka styrkor och svagheter en dylik kategorisering av världens sjömakter kan ha.Utifrån en analys av Tills kategoriseringar som idealtyper, så har dessa i allt väsentligt visat sig vara de förenklande och täckande rubriceringar som idealtypsmodellen syftar till. Därför har det även gått att identifiera tre indikatorer som medger en jämförelse mot den svenska marinen av idag för att utröna dess nuvarande status som post-modern sjömakt.Undersökningen har på så sätt lett till slutsatsen att den svenska marinen alltjämt kan kategoriseras som en post-modern marin, men av andra anledningar än den expeditionära förmågan.

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att klargöra problematiken kring uttagsbeskattningsreglernas utformning och tillämpning, samt att i viss mån analysera situationer där problem kan uppstå i samband med uttagsbeskattning. Upphovet till uppsatsen är de många frågetecken som finns rörande uttagsbeskattning och den stora osäkerhet som området medför. En stor del av rättsområdet har bestämts genom praxis och det är inte alltid helt enkelt att kunna förutse vilka konsekvenser en överlåtelse till underpris får. En sådan osäkerhet är inte positiv och bör undvikas.Uttagsbeskattning är ett ämne som berörts en hel del i doktrin, dock till störst del i artiklar. Det finns inget heltäckande arbete på området och på grund av den stora mängd praxis och de många omstruktureringar som bestämmelserna genomgått de sista 20 åren gör att osäkerheten är stor.Uppsatsen är skriven utifrån författarens tolkning av både lagtext, praxis och doktrin.

Försvarsmakten genomgår, sedan snart tio år tillbaka, en transformering mot ett insatsförsvar med ökad försvarsförmåga. Behovet av luftburen taktisk transport har i denna transformering blivit alltmer betydelsefullt, främst vid internationella insatser. Författaren ställer sig dock frågan hur den taktiska luftburna transporten är tänkt att användas vid nationella insatser. Syftet med uppsatsen är således att utifrån Försvarsmaktens doktriner, Militärstrategisk doktrin och Doktrin för luftoperationer, undersöka om den resurs som det taktiska transportflyget utgör i det framtida användbara försvaret vid nationella insatser är att anse som kritisk.För att svara på syftet analyseras hur det användbara försvaret är tänkt att nyttjas vid nationella insatser, vilka målsättningar som finns för det taktiska transportflyget samt hur denna förmåga ser ut i dagsläget. Författaren använder sig sedan av de teorier som hämtats från doktrinerna för att analysera hur taktisk luftburen transport kan kopplas samman med den nya insatsorganisationen.

Denna magisteruppsats, skriven för Stockholms universitets magisterkurs i historia som ett led iFörsvarshögskolans chefsprogram, har som syfte att beskriva och diskutera svensk luftoperativkrigsplanering 1958-1966 utifrån ett doktrinbegrepp. Någon uttalad luftoperativ doktrin fanns intevid denna tid varför denna får rekonstrueras utifrån en metod där ett antal faktorer beskrivs.Exempel på dessa är högre säkerhetspolitiska och militärstrategiska nivåer, lägre taktiska nivåer,upplevd hotbild, ledning, flygvapnets krigsplanläggning, samverkan med andra försvarsgrenar ochutveckling av nya vapensystem. Källmaterialet består i huvudsak av flygstabens hemliga arkivfrån samma år, vilket inte har studerats tidigare utifrån ett liknande syfte. Vidare problematiserasdoktrinutvecklingen genom att den även diskuteras utifrån olika perspektiv vars värde för ökadförståelse prövas.De konkreta frågeställningarna lyder:- Hur kan flygvapnets luftoperativa doktrinutveckling 1958-1966 beskrivas?- I vilken mån kan denna doktrinutveckling förstås utifrån rationalistiskt respektiveorganisatoriskt synsätt?Utifrån det överordnade säkerhetspolitiska ställningstagandet om alliansfrihet följde ett relativtstarkt försvar och den så kallade svenska linjen.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka en av de eviga militärteoretiska frågorna, teknikens inverkan på taktiken och vice versa. För att begränsa omfattningen och öka möjligheterna att erhålla mer specifika slutsatser har uppsatsen avgränsats till en maritim kontext. Uppsatsens problemformulering lyder:Utifrån den givna litteraturen, diskutera om teknik och resurser bättre förklarar framgång i marina operationer än taktiskt och operativt uppträdande.Framgång i den maritima arenan har definierats som en styrkas förmåga att etablera eller bestrida herravälde till sjöss. Undersökningen har syftat till att utröna om begreppsparen teknik och resurser eller taktik och operativt uppträdande är mest framkomlig väg när herravälde skall etableras eller bestridas. Empirin för uppsatsen består av ett antal sjömaktsteoretiker som använts under utbildningen vid Försvarshögskolans chefsprogram.Slutsatsen för uppsatsen är inledningsvis att samma förmågor avgör graden av framgång för en sjöstyrka att etablera som att bestrida ett herravälde till sjöss.