Bakgrund: Till följd av den demografiska utvecklingen och avvecklingen av platser i kommunernas äldreboende kommer framtidens vård att till stor del bedrivas i hemmet och utföras av närståendevårdare. Att själv vara gammal och vårda någon annan kan vara både fysiskt och psykiskt tärande och kan påverka både hälsa och livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva livskvalitet, självrapporterad hälsa och social situation hos personer i åldern 60-96 år i Blekinge, som ger stöd/hjälp eller vårdar någon närstående, i jämförelse med män och kvinnor som ej stödjer/ hjälper eller vårdar någon närstående. Metod: Uppgifter togs ur den nationella äldrestudien SNAC - The Swedish National study on Aging and Care. I Blekinge fanns totalt insamlade uppgifter från 1402 personer i åldrarna 60- 96 år och av dessa har vi jämfört 89 närståendevårdare med 89 icke närståendevårdare. Resultat: Utifrån resultatet om självrapporterad hälsa kan tydas att cirka 70 procent av gruppen närståendevårdare, och lika många i gruppen icke närståendevårdare, anser sig ha en god, mycket god eller utmärkt hälsa.

I denna undersökning är syftet att ta reda på vad det är pedagogen arbetar med utöver elevundervisningen. Delvis gick undersökningen ut på att ta reda på pedagogens fördelning av planerings-timmar, olika arbetsmoment såsom utvecklingssamtal, utvärdering och föräldrakontakter. Enligt våra intervjupersoner handlar deras arbete utöver elevundervisning mycket om barnuppfostran, barnpsykologi och relationer vilket oftast inte framgår i pedagogens arbete. Metoden som vi har valt att använda oss av är en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat två pedagoger i två olika kommuner. Genom intervju och samtal med pedagoger, fick vi en bild av pedagogens arbete, att det var utvecklingssamtal, utvärdering och föräldrakontakter som pedagogerna arbetar mest med. Resultatet som vi fick fram i vår undersökning är att pedagogerna lägger ner mest tid på att förbereda utvecklingssamtal samt att genomföra dem.

Syftet med detta arbete är att studera styrkor och brister i matematik hos elever med utländsk bakgrund utifrån matematiska kompetenser. Det finns flera rapporter som visar på att denna elevgrupp får sämre resultat på de nationella ämnesproven i matematik årskurs 9 jämfört med genomsnittsresultat i Sverige.För att få en djupare förståelse för elevernas kunskaper har studien en kvalitativ ansats. Nio elever har fått ett antal uppgifter att lösa, följt av en intervju där de har fått tillfälle att förklara och motivera sina lösningar. Uppgifterna var hämtade från det nationella ämnesprov i matematik årskurs 9 och valda utifrån att kunna se på olika matematiska kompetenser som speglas i svenska styrdokument. I intervjuerna fick eleverna också berätta om sin tidigare erfarenhet och kort om sin bakgrund.

Elever får allt fler hjälpmedel som kan användas till fusk och det är enklare att plagiera arbeten i det allt mer tekniska samhället. När man skrev med papper och penna fick man lov att förbereda sig genom att skriva en fusklapp, idag kan man komma åt internet med sin dator eller mobiltelefon direkt man märker att en uppgift är för svår. Den nya tekniken har även inneburit att det blivit lättare att upptäcka vissa typer av fusk. Den underlättar samtidigt på många andra sätt som att det går att se klockslag när en elev lämnat in sin uppgift eller att uppgifter sparas i digital form vilket gör att de går snabbt och enkelt att söka reda på vid ett senare tillfälle.Metoden som använts var kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare på en skola som ligger i framkant inom tekniken. Det som efterfrågats i intervjuerna var i huvudsak på vilket sätt internet, mobiltelefoner, bärbara datorer och annan IT påverkat hur eleverna fuskar och hur lärarna hanterar detta.

Denna uppsats handlar om integritetskänslig vårdinformation på fakturor, ett ämne som aktualiserats under mitt arbete på landstingets kansli i Jönköping. När en person får vård i annat län än hemlandstinget så skickas en faktura till hemlandstinget och innan dessa fakturor betalas måste de granskas och attesteras. Hanteringen kring detta upplevdes som tidsödande och ineffektiv, vilket ledde mig in på funderingar kring elektronisk fakturering (e-fakturering). Eftersom fakturorna innehåller integritetskänslig information, som personuppgifter och vissa uppgifter som går att koppla till diagnos och behandling, är det inte bara viktigt att hanteringen blir effektiv utan också att sekretessen kan upprätthållas under hela faktureringsprocessen.I denna undersökning studeras hur hanteringen av integritetskänslig vårdinformation påverkas om fakturahanteringen digitaliseras. Syftet är att göra en jämförelse avseende hantering av sekretess mellan pappersfakturor och digitala e-fakturor.

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur pedagoger arbetar med matematik utomhus utifrån de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Metoderna som använts är webbaserad surveyundersökning som gav oss ett bredare resultat samt uppföljande kvalitativa intervjuer som gav oss djupare resultat. Vi fick tydliga resultat då pedagogerna gav exempel på matematiska områden de arbetar med utomhus. Hur de genomfört olika uppgifter samt motiveringar till varför de använder sig av utomhuspedagogik i matematik..

Studiens övergripande syfte har varit att belysa hur individens hela livssituation och möjligheter samt fysiska, medicinska, psykiska, sociala och existentiella behov beaktas i utredningar gällande rätt till bistånd enligt Socialtjänstlagen (2001:453), samt hur biståndshandläggare resonerar kring denna helhetssyn i hela handläggningsprocessen. Studien har genomförts på en myndighetsenhet för social och medicinsk omsorg i Malmö stad. Vår granskning av 16 utredningar inom äldreomsorgen syftade till att ta reda på hur helhetssynen beaktas i dessa utredningar. Våra resultat visar att uppgifter om till exempel fysisk hälsa, ADL-status, boendesituation och socialt nätverk förekom i samtliga utredningar, medan uppgifter om exempelvis intressen och närmiljö förekom mer sällan. Hur omfat-tande beskrivningarna av uppgifterna är varierar.

Uppsatsen faller inom MDI-området. Syftet med uppsatsen har varit att kombinera en produktmodell med usability-teori för att appliceras på skivaffärer på Internet. Fokus har legat mot utarbetande av s.k. guidelines för formgivning av internetbaserade skivaffärer utifrån användares personliga upplevelser vid utförandet av kritiska uppgifter hos tjänsten. Uppsatsen avslutas med de framarbetade riktlinjerna samt en diskussion om applicerbarheten hos det framtagna analysramverket..

Det finns ca 22 000 frivilliga hemvärnssoldater i hela Sverige för att skydda och stötta samhället vid svåra katastrofer. Dessa hemvärnssoldater övar och utbildar sig för att kunna stötta, bemöta och lösa svåra uppgifter som skogsbränder, översvämningar, epidemier eller eftersök av försvunna personer. Genom ett frilligt engagemang finns hemvärnssoldaterna för samhället. Men vad skall Hemvärnet, Norrbottensgruppen göra för att behålla den engagerade personalen för att fortsätta att stötta samhället? Varför slutar frivillig personal och vad motiverar och värdesätter hemvärnssoldaterna i sitt frivilliga engagemang? Att behålla frivillig personal omfattar många olika faktorer som motiverar en individ i sin befattning.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka och analysera hur specialpedagoger på sex olika gymnasieskolor i en kommun beskriver sin verksamhet. Arbetet ger i litteraturdelen en översikt över gymnasieskolans utveckling och tidigare forskning kring normalitet och avvikelse, olika perspektiv på specialpedagogik och lärande, stödundervisning i gymnasieskolan. Problem i dagens gymnasieskola belyses och även speciallärarens roll förr och specialpedagogens uppgifter idag. Den teoretiska utgångspunkten är utvecklingsekologisk och sociokulturell. Undersökningen är en semistrukturerad intervjumetod utförd i en kommuns sex gymnasieskolor där målgruppen har varit elva specialpedagoger.Resultatet av studien visar att specialpedagogens uppgift i gymnasieskolan är övervägande kompensatorisk med undervisning på individ eller gruppnivå.

Människan inhämtar och bearbetar information via sina sinnen för att skapa en bild av omvärlden. Mängden information som människan kan bearbeta är begränsad, speciellt i komplexa miljöer där flera uppgifter ska utföras. Fokus för denna studie är att reducera piloters kognitiva belastning för att underlätta i svåra flygsituationer. Ett stort problem idag är att när en pilot förlorar yttre visuella referenser så kan spatial desorientering uppstå. Ett resultat av det kan vara att helikoptern börjar driva utan att piloten märker något.

Vårt syfte med läromedelsgranskningen i matematik är att synliggöra variationen i lärobokens uppgifter. Vi har utformat ett analysschema som utgår ifrån tolv faktorer som vi anser är viktiga för ett varierat och lustfyllt lärande. Undersökningen omfattar sju läroböcker i skolår 4. Vårt resultat visar att variationen i läroböckerna är bristfällig. Många aspekter, som bör finnas med för att väcka elevernas nyfikenhet och lust att lära, saknas..

Uppsatsens syfte är att redogöra för utformningen av skriftliga salsprov i gymnasieskolans samhällsämnen, samt att undersöka vilken typ av kunskap som proven mäter. Analysen görs genom granskning av sju skriftliga salsprov, alla inom samhälsvetenskapliga ämnen, vilka analyseras utifrån Bloms reviderade taxanomi. Analysen kompletteras av intervjuer med de lärare som konstruerat proven för att ge analysen ytterligare djup.Proven är konstruerade efter ämnenas läroplaner i antingen Lpf94 eller Gy11 varför proven också ställs i förhållande till en analys av kursplanen för Samhällskunskap A och ämnesplanen för Samhällskunskap 1a1.Proven visade sig vara av varierande karaktär och storlek och bestående av en skiftande mängd uppgiftstyper. Av analysen framgår att kursplanen i Lpf94 har en starkare hierarkisk relation till processerna i Blooms reviderade taxonomi, än kursplanen i Gy11. De i proven vanligaste två kunskapsdimensionerna som testas är Faktakunskap och Begreppskunskap.

SAMMANFATTNING/ABSTRACTI dag ses läsande och skrivande som naturliga företeelser i vårt samhälle. Vi har svårt att tänka oss hur det skulle vara att inte kunna läsa och skriva. Genom årens lopp har många läroplaner passerat och diskussionerna om vilken metod som är den bästa för att lära barn läsa och skriva har varit många.Vårt arbete är skrivet ur ett barnperspektiv med syftet att belysa hur några elever uppfattar skolan som miljö för sin skriftspråksutveckling. Till syftet har vi dessutom kopplat följande forskningsfrågor:· Vilken nytta och mening ser eleverna med att lära sig läsa och skriva?· Vad ser eleverna som lustfyllt i skolan?· Vilka likheter och skillnader finns det mellan hur elever, som har lätt respektive svårt att läsa och skriva, ser på skolans läs- och skrivundervisning?· Vad anser eleverna om färdighetsträning respektive funktionellt skrivande?· Hur uppfattar eleverna svårighetsgraden på de uppgifter och utmaningar de möter i skolan?Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat barn vid två olika skolor.

Bedömningsprocessen kan sammanfattas i tre huvudsakliga steg. De två första stegen i bedömningen, identifiering och kommunikation, innebär egentligen inte några problem. Där finns konkreta regler att följa och ingen tolkning eller utvärdering behöver utföras av Skatteverket. Den kritik som riktats mot Skatteverket att bedömningen är godtycklig kan hänföras till det tredje steget. Där bedömer Skatteverket de uppgifter som inkommit i ärendet.