SAMMANFATTNINGFörfattare Fahria ErikssonÅtgärdsprogram under luppen Antal sidor: 44 Åtgärdsprogram kan ses som en del av den dokumentation som inom skolan innebär en språklig handling där föreställningar om verkligheten konstrueras. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur åtgärdsprogram upprättas, hur elever och skolsvårigheter beskrivs samt vilka mål och åtgärder som föreslogs i undersökta åtgärdsprogram. Det empiriska materialet bestod av 139 åtgärdspro-gram som analyserades i den ena fasen och 48 åtgärdsprogram som närlästes och analyserades i den andra och tredje fasen. Analysen hade sin metodiska grund i kritisk diskursanalys.Resultatet av hur åtgärdsprogram upprättas visar att det återstår en del arbete med att genomföra de riktlinjer som anges för arbetsgången. Problematiken visar sig främst när det gäller pedagogiska utredningar, närvaro av vårdnadshavare vid upprättandet av åtgärdsprogram, elevens möjligheter till att beskriva sin skolsituation samt i lärares dilemman med att beskriva elevers styrkor och svå-righeter.När det gäller den sociala praktiken visar resultatet att det fortfarande är ett traditionellt specialpe-dagogiskt perspektiv som gör sig gällande på alla plan.

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett globalt hälsoproblem, som spänner över såväl religiösa, geografiska som socioekonomiska gränser. En metod för att hitta dessa kvinnor är att administrera ett så kallat screeningverktyg eller frågeformulär. De tillgängliga verktygen är många och inget anses än vara vedertaget inom svensk hälso- och sjukvård.Syfte Att sammanställa en översikt av olika screeningverktyg som kan hjälpa sjuksköterskan att upptäcka mäns våld mot kvinnor.Metod Litteraturöversikt i form av en beskrivande sammanställning, baserad på tolv vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats.Resultat En sammanställning av sex screeninginstrument (ASI, HITS, PVS, STaT, WAST och WEB) presenteras. Frågeformulärens sensitivitet och specificitet redovisas, exempel på frågor samt styrkor och svagheter i formuläret beskrivs.Slutsats De sex beskrivna screeninginstrumenten har ett gemensamt syfte, att upptäcka våld. De skiljer sig åt i psykometriska egenskaper och är svåra att jämföra med varandra.

Den svenska marinen har av professor Geoffrey Till använts som ett utmärkande exempel på en s.k. post-modern marin i hans kategorisering av världens sjömakter. Främst är det den expeditionära förmåga som Sverige profilerat alltsedan det kalla krigets slut som ligger till grund för denna exemplifiering.Frågan uppstår då huruvida den svenska marinen fortfarande kan ses vara det utmärkande exemplet efter det att fokus nu skiftat tillbaka till en mer nationellt präglad försvarsinriktning. Därutöver ställs frågan om vilka styrkor och svagheter en dylik kategorisering av världens sjömakter kan ha.Utifrån en analys av Tills kategoriseringar som idealtyper, så har dessa i allt väsentligt visat sig vara de förenklande och täckande rubriceringar som idealtypsmodellen syftar till. Därför har det även gått att identifiera tre indikatorer som medger en jämförelse mot den svenska marinen av idag för att utröna dess nuvarande status som post-modern sjömakt.Undersökningen har på så sätt lett till slutsatsen att den svenska marinen alltjämt kan kategoriseras som en post-modern marin, men av andra anledningar än den expeditionära förmågan.

Syftet med studien har varit att undersöka om och i så fall hur det är något som ändras i lärarnas undervisning när elever får diagnosen ADHD. Jag ville veta om eleverna får några andra förutsättningar i och med det att de får en diagnos. Metoden som jag använt för denna studie var att genomföra kvalitativa intervjuer med lärare som haft elever både före och efter deras ADHD diagnos. Resultatet visade att de flesta förändringar var gjorda för eleven redan före det att diagnosen var ställd. Det ansågs viktigt för både föräldrar och för vissa lärare att de efter diagnosen kunde tolka barnets beteende på ett nytt sätt.

Englund, Ellen (2014) "Jag behandlar inte alla lika" ? Intervjuer med dramapedagoger om att arbeta genusmedvetet, Kandidatuppsats i Dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle, Sverige.Syftet var att undersöka vad det kan innebära för några dramapedagoger att arbeta genusmedvetet. Metoden var enskilda intervjuer. Frågeställningarna undersökte dramapedagogernas uppfattningar om genus betydelse, om vad genusmedvetenhet innebär för deras praktik samt om vilka svårigheter och styrkor det finns i att arbeta dramapedagogiskt med genus. Studien eftersökte utsagornas bredd.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur lärare upplever att arbetar med en metod som riktar sig till elever som har läs- och skrivsvårigheter. Mina frågeställningar berör hur lärare upplever att det är att arbeta med Wittingmetodens ominlärning samt hur de upplever att elevernas syn på sig själva som läsare och skrivare påverkas och slutligen hur de upplever att eleverna påverkas av metoden. De teoretiska perspektiv som är utgångspunkterna i arbetet är dels specialpedagogiskt perspektiv som berör hur skolan ser på elevers svårigheter samt vilka åtgärder som lämpar sig och dels ett strukturellt perspektiv gällande vad som är goda arbets- och lärmiljöer för elever som har svårigheter med läsning och skrivning. Jag har varit inspirerad av fenomenografisk ansats och den metod jag har valt att använda mig av är kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med lärare som arbetat med Wittingmetoden för att hjälpa elever åtgärda sina läs- och skrivsvårigheter. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys som har resulterat i teman. Resultatet visar att lärarna har en positiv inställning till Wittingmetodens ominlärning och att eleverna utvecklar en medvetenhet om sina styrkor och svagheter, får en starkare tilltro till sin egen förmåga och därmed även ett ökat självförtroende..

"Empowerment" är ett omskrivet fenomen som utlovar många positiva effekter som motivation, ökat initiativtagande, ansvar, kreativitet, lärande, arbetsoptimism samt självförtroende för att klara sina arbetsuppgifter. "Empowerment" främjar organisationer genom att minska rädsla för förändringar samt underlättar samarbete, under förutsättning att "empowerment" används effektivt. "Empowerment" har dock även enligt litteraturen sidoeffekter. Denna uppsats ämnar ge inblick i hur "empowerment" kan fungera i en organisation. Min frågeställning är hur "empowerment" kan fungera ute i organisationer för att dra lärdom av både vad som är positiv och negativt.

Det har aldrig varit så lätt att uttrycka sin åsikt och samtidigt så svårt att faktiskt göra sin röst hörd som det är idag. För att nå ut med sin åsikt måste man uttrycka sig på rätt sätt och i rätt forum. Den här uppsatsen granskar hur man kan påverka en samhällsdebatt genom strategisk kommunikation och uppnå en förändring som kommer från publiken man riktar sig till. Uppsatsen sammanför retorik med strategisk kommunikation och undersöker specifikt hur organisationen Ruter Dam arbetar för att påverka jämställdhet inom svenskt näringsliv. Analysen åskådliggör hur Ruter Dam arbetar mot ett jämställt näringsliv med utgångspunkt i den retoriska situationen, publiker, core message och stakeholders.

Målet med detta arbete är att belysa fördelarna med en rekommenderad konsumtion av fisk, men även att jämföra vild fisk mot den odlade. Med avseende på detta har vetenskapliga artiklar och ?review? artiklar använts från databasen Scopus. Även hemsidor likt Livsmedelsverket, FAO och WHO har använts. Det finns många hälsofördelar med att konsumera fisk då den bland annat innehåller essentiella fettsyror, vitaminer och mineraler.

Företaget Revitrack, med säte i Luleå, har utvecklat en backkamera med speciella funktioner för säkrare backning med husvagnar och stora släpvagnar. Till denna backkamera har ett kamerahus tagits fram. Kamerahuset skall vara robust då miljön det är monterat i är utsatt. Smuts, regn, snö, is och stenskott från annan trafik kan skada kamerahuset. Montering och inställning av kameran skall vara enkel och intuitiv.

Sveriges ytstridskrafter hade länge en förmåga att hävda sig mot fiendens stridskrafter ute till havs på 1950- och 60-talen. Nedrustningsprogrammet av försvaret på 1960-talet innebar att teknikutvecklingen bromsade upp och flottans större fartyg kryssare, fregatter och jagare skulle bytas ut till en lätt flotta med små snabba enheter. Detta resulterade i att flottans taktik anpassades till ett tillbakadraget uppträdande längs med kustbandet och inom skärgården. Svenska officerare bevittnade på när Sovjetunionen rustade upp och utvecklade nya vapen och fartyg med robotar av högsta kvalité i Östersjöområdet. Detta hot medförde att officerarna i flottan ville satsa på ett långräckviddigt vapen för att bli mer jämbördig mot fiendens styrka ute till havs.Resultatet blev en svenskutvecklad sjömålsrobot, Robotsystem 15 (RBS 15), som infördes i marinen i början av 1980-talet.

Bakgrunden till uppsatsen är att alltfler teknikbaserade självservice tjänster dyker upp på marknaden, dels för att öka ekonomi men också för att öka service för kunden. Risker med ökad teknologi är att den blir ett självändamål och att kundens uppfattningar och upplevelser kommer i andra hand, med konsekvenser för det ursprungliga syftet att öka konkurrenskraft. En av dessa teknikbaserade tjänster är självscanning. Tidigare uppsatser har fokuserat ekonomi och kundens förväntningar men saknar en fördjupad förståelse och en modell för vad som är fruktbart att mäta och var det är viktigt att mäta.Syftet med vår uppsats är att generera en kartläggningsmodell som ska kunna tillämpas vid utveckling av tjänsteprocesser, samt identifiera förbättringsförslag i en kartläggning av tjänsteprocessen självscanning.Våra huvudsakliga frågeställningar är:· Var och vad kan man mäta i en tjänsteprocess?· Vilka problem och styrkor har tjänsteprocessen självscanning?För att få svar på våra frågeställningar genomfördes en litteraturstudie, för att få kunskap om vad tidigare undersökningar och teorier visat när det gäller vad som är relevant att mäta.

Dr. Robert A. Pape publicerar 1996 boken Bombing to Win. Kvantitativa studier av 33 konflikter där luftstridskrafter använts har genomförts. Detta för att söka ett samband mellan lyckade respektive misslyckade slutresultat.

Många företag möter idag problem med att hållbarheten kring någon specifik affärsmodell är oklar eftersom förändringar på marknaden (nya innovationer, konkurrenter, förordningar, etc.) kan göra befintliga affärsmodeller föråldrade eller mindre lönsamma. Företag behöver där sträva efter att förändra deras affärsmodeller snabbare, oftare och mer långtgående än tidigare samtidigt som att företag inte skall underskatta arbetet med att bedriva affärsmodellsförnyelse. I affärsmodellen är dessutom värdeerbjudandet den mest centrala komponenten och anledningen till varför kunder vänder sig till ett företag varvid det ständigt behöver anpassas för att möta omvärldens möjligheter och hot.Syftet med denna studie är att använda affärsmodeller som ett verktyg till att förnya ett företags värdeerbjudande, utifrån dess styrkor och svagheter, med avsikt att möta externa möjligheter och hot. Allt detta med långsiktig lönsamhet och uthålliga konkurrensfördelar i åtanke.Slutsatserna pekar på att företaget skall: (1) arbeta med att standardisera processerna kring det nuvarande värdeerbjudandet, (2) konsolidera vissa framgångsfaktorer som långsiktigheten samt incitamenten, (3) öka flexibiliteten genom att ändra sättet att finansiera värdeerbjudandet och (4) utveckla nya koncept så som undersöka huruvida det möjligt att utöka värdekedjan genom ett förvärv..

Enligt många psykoterapiforskare förklarar arbetsalliansen en stor del av variansen i behandlingsutfallet. Tidigare kvantitativ forskning anger att variationer av terapeutens egenskaper, personliga drag och interventionsteknik stärker eller hindrar arbetsalliansen. Denna undersöknings syfte var att explorativt undersöka terapipatienters egna uppfattningar av alliansförknippade faktorer. Nio patienter i pågående psykoterapi intervjuades med Critical Incidents Technique. Tematisk analys resulterade i tre huvudkategorier av allianskopplade faktorer: Inom Stärkande faktorer betonades terapeutens strukturansvar, villkorslösa värme och respekt, auktoritet, förmåga till känslohantering och medvetandegörande.