Syfte: Att mÀta kontrastkÀnsligheten pÄ en multifokal kontaktlins, med tre olika additioner för att se om kontrastkÀnsligheten Àndras med olika additioner.Metod: 19 personer deltog i studien. En Biofinity multifokal CD (center distance) kontaktlins valdes till studien. Testet gjordes med tre olika additioner, en lÄg addition pÄ +1,00 D, en mellanaddition pÄ +1,50 D och en hög addition pÄ +2,00 D och Àven med en kontaktlins utan addition som ocksÄ var Biofinity. MÀtning av hög- och lÄgkontrastvisus 10 % gjordes med samtliga kontaktlinser.Resultat: MedelvÀrdet för högkontrastvisus var -0,15 logMAR för linsen utan addition, och nÄgot högre dvs. sÀmre visus med addition.

Vid genomföranden av markoperationer tillÀmpas de grundlÀggande förmÄgorna, verkan, rörelse, skydd, ledning, underrÀttelser - information samt uthÄllighet. Under slaget vid Isonzo 1917 nÄdde den österrikisk-ungerska och tyska styrkan stora framgÄngar genom nyttjandet av dessa förmÄgor mot sin italienska motstÄndare.I den hÀr uppsatsen Àr Rommels styrkor i fokus under tiden den 25 och 26 oktober 1917. Specifika hÀndelser vid den tidpunkten Àr vÀgspÀrren som tyskarna upprÀttade pÄ SavogonavÀgen samt framryckningen till byn Jevscek och intagandet av denna. En fallstudie av dessa hÀndelser har genomförts. Syftet med uppsatsen Àr att studera hur Rommel nyttjade de grundlÀggande förmÄgorna. Detta har gjorts genom att anvÀnda de sex grundlÀggande förmÄgorna som en teoretisk modell.

Abstract Denna uppsats har till syfte att undersöka vilka förestÀllningar studie- och yrkesvÀgledare har om folkhögskolan och se pÄ hur dessa förestÀllningar pÄverkar vÀgledningen av enskilda individer. Metoden har varit en kvalitativ intervjustudie med Ätta studie- och yrkesvÀgledare. Resultaten visar att det finns tydliga förestÀllningar om att folkhögskolan passar bÀttre för vissa individer Àn för andra. Samtidigt upplevs folkhögskolan vara en positiv skolform för de flesta. De som framförallt ses passa pÄ en folkhögskola Àr de individer som av olika skÀl har misslyckats med den traditionella skolan, kreativa individer och de som vill anvÀnda folkhögskolan som en vÀg in till högskolan.

Varje Är anmÀls det uppskattningsvis 80 000 vattenskador i fastigheter till en kostnad pÄ nÀra fem miljarder kronor för de svenska försÀkringbolagen. Folksam som Àr ett av de största försÀkringsbolagen i Sverige stÄr för cirka 26 % av de svenska villaförsÀkringarna och bestÀller byggreparationer för uppskattningsvis 800 miljoner kronor Ärligen till dessa fastigheter. Som bestÀllare av arbeten pÄ 800 miljoner kronor finns det möjligheter att stÀlla krav pÄ byggbranschen, vilket Àven görs.Det Àr inte bara Folksam som stÀller krav, försÀkringsbolagen sammarbetar ofta för att hjÀlpa till att effektivisera byggbranschen. I nulÀget fokuserar försÀkringsbolagen pÄ hÄllbarhet, de sammarbetar med olika branschorganisationer för att möjliggöra delreparationer i vÄtutrymmen. Detta Àr nÄgot som tidigare inte varit möjligt dÄ det inte funnits anvisningar till hur detta ska genomgöras och materialtillverkare har inte haft monteringsanvisningar för detta, delreparationer kan dÀrför inte utföras pÄ ett fack-mannamÀssigt sÀtt.

SAMMANFATTNINGFörfattare Fahria ErikssonÅtgĂ€rdsprogram under luppen Antal sidor: 44 ÅtgĂ€rdsprogram kan ses som en del av den dokumentation som inom skolan innebĂ€r en sprĂ„klig handling dĂ€r förestĂ€llningar om verkligheten konstrueras. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Ă„tgĂ€rdsprogram upprĂ€ttas, hur elever och skolsvĂ„righeter beskrivs samt vilka mĂ„l och Ă„tgĂ€rder som föreslogs i undersökta Ă„tgĂ€rdsprogram. Det empiriska materialet bestod av 139 Ă„tgĂ€rdspro-gram som analyserades i den ena fasen och 48 Ă„tgĂ€rdsprogram som nĂ€rlĂ€stes och analyserades i den andra och tredje fasen. Analysen hade sin metodiska grund i kritisk diskursanalys.Resultatet av hur Ă„tgĂ€rdsprogram upprĂ€ttas visar att det Ă„terstĂ„r en del arbete med att genomföra de riktlinjer som anges för arbetsgĂ„ngen. Problematiken visar sig frĂ€mst nĂ€r det gĂ€ller pedagogiska utredningar, nĂ€rvaro av vĂ„rdnadshavare vid upprĂ€ttandet av Ă„tgĂ€rdsprogram, elevens möjligheter till att beskriva sin skolsituation samt i lĂ€rares dilemman med att beskriva elevers styrkor och svĂ„-righeter.NĂ€r det gĂ€ller den sociala praktiken visar resultatet att det fortfarande Ă€r ett traditionellt specialpe-dagogiskt perspektiv som gör sig gĂ€llande pĂ„ alla plan.

Bakgrund MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett globalt hÀlsoproblem, som spÀnner över sÄvÀl religiösa, geografiska som socioekonomiska grÀnser. En metod för att hitta dessa kvinnor Àr att administrera ett sÄ kallat screeningverktyg eller frÄgeformulÀr. De tillgÀngliga verktygen Àr mÄnga och inget anses Àn vara vedertaget inom svensk hÀlso- och sjukvÄrd.Syfte Att sammanstÀlla en översikt av olika screeningverktyg som kan hjÀlpa sjuksköterskan att upptÀcka mÀns vÄld mot kvinnor.Metod Litteraturöversikt i form av en beskrivande sammanstÀllning, baserad pÄ tolv vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats.Resultat En sammanstÀllning av sex screeninginstrument (ASI, HITS, PVS, STaT, WAST och WEB) presenteras. FrÄgeformulÀrens sensitivitet och specificitet redovisas, exempel pÄ frÄgor samt styrkor och svagheter i formulÀret beskrivs.Slutsats De sex beskrivna screeninginstrumenten har ett gemensamt syfte, att upptÀcka vÄld. De skiljer sig Ät i psykometriska egenskaper och Àr svÄra att jÀmföra med varandra.

Den svenska marinen har av professor Geoffrey Till anvÀnts som ett utmÀrkande exempel pÄ en s.k. post-modern marin i hans kategorisering av vÀrldens sjömakter. FrÀmst Àr det den expeditionÀra förmÄga som Sverige profilerat alltsedan det kalla krigets slut som ligger till grund för denna exemplifiering.FrÄgan uppstÄr dÄ huruvida den svenska marinen fortfarande kan ses vara det utmÀrkande exemplet efter det att fokus nu skiftat tillbaka till en mer nationellt prÀglad försvarsinriktning. DÀrutöver stÀlls frÄgan om vilka styrkor och svagheter en dylik kategorisering av vÀrldens sjömakter kan ha.UtifrÄn en analys av Tills kategoriseringar som idealtyper, sÄ har dessa i allt vÀsentligt visat sig vara de förenklande och tÀckande rubriceringar som idealtypsmodellen syftar till. DÀrför har det Àven gÄtt att identifiera tre indikatorer som medger en jÀmförelse mot den svenska marinen av idag för att utröna dess nuvarande status som post-modern sjömakt.Undersökningen har pÄ sÄ sÀtt lett till slutsatsen att den svenska marinen alltjÀmt kan kategoriseras som en post-modern marin, men av andra anledningar Àn den expeditionÀra förmÄgan.

Syftet med studien har varit att undersöka om och i sÄ fall hur det Àr nÄgot som Àndras i lÀrarnas undervisning nÀr elever fÄr diagnosen ADHD. Jag ville veta om eleverna fÄr nÄgra andra förutsÀttningar i och med det att de fÄr en diagnos. Metoden som jag anvÀnt för denna studie var att genomföra kvalitativa intervjuer med lÀrare som haft elever bÄde före och efter deras ADHD diagnos. Resultatet visade att de flesta förÀndringar var gjorda för eleven redan före det att diagnosen var stÀlld. Det ansÄgs viktigt för bÄde förÀldrar och för vissa lÀrare att de efter diagnosen kunde tolka barnets beteende pÄ ett nytt sÀtt.

Englund, Ellen (2014) "Jag behandlar inte alla lika" ? Intervjuer med dramapedagoger om att arbeta genusmedvetet, Kandidatuppsats i Dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i GÀvle, Sverige.Syftet var att undersöka vad det kan innebÀra för nÄgra dramapedagoger att arbeta genusmedvetet. Metoden var enskilda intervjuer. FrÄgestÀllningarna undersökte dramapedagogernas uppfattningar om genus betydelse, om vad genusmedvetenhet innebÀr för deras praktik samt om vilka svÄrigheter och styrkor det finns i att arbeta dramapedagogiskt med genus. Studien eftersökte utsagornas bredd.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka hur lÀrare upplever att arbetar med en metod som riktar sig till elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Mina frÄgestÀllningar berör hur lÀrare upplever att det Àr att arbeta med Wittingmetodens ominlÀrning samt hur de upplever att elevernas syn pÄ sig sjÀlva som lÀsare och skrivare pÄverkas och slutligen hur de upplever att eleverna pÄverkas av metoden. De teoretiska perspektiv som Àr utgÄngspunkterna i arbetet Àr dels specialpedagogiskt perspektiv som berör hur skolan ser pÄ elevers svÄrigheter samt vilka ÄtgÀrder som lÀmpar sig och dels ett strukturellt perspektiv gÀllande vad som Àr goda arbets- och lÀrmiljöer för elever som har svÄrigheter med lÀsning och skrivning. Jag har varit inspirerad av fenomenografisk ansats och den metod jag har valt att anvÀnda mig av Àr kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med lÀrare som arbetat med Wittingmetoden för att hjÀlpa elever ÄtgÀrda sina lÀs- och skrivsvÄrigheter. Intervjuerna har sedan analyserats med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys som har resulterat i teman. Resultatet visar att lÀrarna har en positiv instÀllning till Wittingmetodens ominlÀrning och att eleverna utvecklar en medvetenhet om sina styrkor och svagheter, fÄr en starkare tilltro till sin egen förmÄga och dÀrmed Àven ett ökat sjÀlvförtroende..

"Empowerment" Àr ett omskrivet fenomen som utlovar mÄnga positiva effekter som motivation, ökat initiativtagande, ansvar, kreativitet, lÀrande, arbetsoptimism samt sjÀlvförtroende för att klara sina arbetsuppgifter. "Empowerment" frÀmjar organisationer genom att minska rÀdsla för förÀndringar samt underlÀttar samarbete, under förutsÀttning att "empowerment" anvÀnds effektivt. "Empowerment" har dock Àven enligt litteraturen sidoeffekter. Denna uppsats Àmnar ge inblick i hur "empowerment" kan fungera i en organisation. Min frÄgestÀllning Àr hur "empowerment" kan fungera ute i organisationer för att dra lÀrdom av bÄde vad som Àr positiv och negativt.

Det har aldrig varit sÄ lÀtt att uttrycka sin Äsikt och samtidigt sÄ svÄrt att faktiskt göra sin röst hörd som det Àr idag. För att nÄ ut med sin Äsikt mÄste man uttrycka sig pÄ rÀtt sÀtt och i rÀtt forum. Den hÀr uppsatsen granskar hur man kan pÄverka en samhÀllsdebatt genom strategisk kommunikation och uppnÄ en förÀndring som kommer frÄn publiken man riktar sig till. Uppsatsen sammanför retorik med strategisk kommunikation och undersöker specifikt hur organisationen Ruter Dam arbetar för att pÄverka jÀmstÀlldhet inom svenskt nÀringsliv. Analysen ÄskÄdliggör hur Ruter Dam arbetar mot ett jÀmstÀllt nÀringsliv med utgÄngspunkt i den retoriska situationen, publiker, core message och stakeholders.

Ekonomibyggnader Àr en förutsÀttning för lantbruksproduktionen och underhÄll bör sÄledes vara en central angelÀgenhet i ett lantbruksföretag. I perioder med sÀmre ekonomi, dÄ företa-gare mÄste se över sina kostnader, Àr det möjligt att underhÄll och investeringar fÄr stÄ till-baka. Om underhÄllet pÄ mjölkgÄrdens stallbyggnader och byggnadsinventarier negligeras kan det leda till att omfattande reparationer eller nyinvesteringar krÀvs för att kunna fortsÀtta produktionen. SÄdana ÄtgÀrder Àr vanligtvis dyrare Àn förebyggande underhÄll samtidigt som en förutsÀttning för att vara rationell som mjölkproducent Àr att hÄlla kostnaderna nere. Ge-nom att hÄlla kostnaderna nere idag och skjuta pÄ underhÄllet kan de framtida kostnaderna öka vilket mjölkföretag eventuellt inte klarar av med marginalerna i mjölkbranschen. Syftet med denna studie Àr att undersöka vad som pÄverkar mjölkföretagarens beslut att un-derhÄlla ladugÄrd och ladugÄrdsinventarier samt öka förstÄelsen för den ekonomiska betydel-sen som underhÄll medför i ett mjölkföretag.

MĂ„let med detta arbete Ă€r att belysa fördelarna med en rekommenderad konsumtion av fisk, men Ă€ven att jĂ€mföra vild fisk mot den odlade. Med avseende pĂ„ detta har vetenskapliga artiklar och ?review? artiklar anvĂ€nts frĂ„n databasen Scopus. Även hemsidor likt Livsmedelsverket, FAO och WHO har anvĂ€nts. Det finns mĂ„nga hĂ€lsofördelar med att konsumera fisk dĂ„ den bland annat innehĂ„ller essentiella fettsyror, vitaminer och mineraler.

Företaget Revitrack, med sÀte i LuleÄ, har utvecklat en backkamera med speciella funktioner för sÀkrare backning med husvagnar och stora slÀpvagnar. Till denna backkamera har ett kamerahus tagits fram. Kamerahuset skall vara robust dÄ miljön det Àr monterat i Àr utsatt. Smuts, regn, snö, is och stenskott frÄn annan trafik kan skada kamerahuset. Montering och instÀllning av kameran skall vara enkel och intuitiv.