Syftet med denna uppsats är att undersöka om de grundläggande förmågorna är relevanta även i en anti-terrorist operation, då förmågorna hittills varit ett begrepp inom mellanstatliga konflikter. För att besvara detta används två frågeställningar:? Är de grundläggande förmågorna relevanta för denna typ av operationer?? Vilken eller vilka av de grundläggande förmågorna låg till grund för framgång/misslyckande i operationen?Studien genomförs som en jämförande fallstudie där fyra operationer av militär och polisiär karaktär analyseras utifrån de grundläggande förmågorna. Data erhålls genom textanalys av historiska skildringar som avhandlar respektive operation.Resultatet av studien visar att de grundläggande förmågorna är relevanta för anti-terrorist operationer och tillämpningen av dem kan bestämma utfallet av operationen. De förmågor som låg till grund för en lyckad eller misslyckad operation är verkan, skydd, und/info och ledning..

Försvarsmakten (FM) och dess verksamhet är i huvudsak indelad i produktion  (Prod) och insats (Ins). Prod producerar, vidmakthåller och färdigställer förband. Under genomförandet av insatser lämnas dessa över till FM insatsdel som leder och genomför insatserna. Ins har, som en del i att hantera krigets utmaningar, valt den ledningsmetod som passar denna verksamhet bäst ? uppdragstaktik.

Den senaste tidens klimatutveckling har påverkat situationen i Arktis. För 10 år sedan hade de arktiska länderna inga uttalade arktiska strategier men klimatutvecklingen har skapat ett behov av dessa strategier. Tidigare otillgängliga områden blir nu tillgängliga vilket enligt vissa bedömare skapar en kapplöpning om Arktis och dess resurser.I takt med en allt mer ansträngd ekonomi för de nordiska länderna ökar viljan att finna militära samarbeten för att få ner kostnader och hitta synergieffekter. Syftet med studien är att belysa vilka olika nationella överväganden och intressen som kan påverka Sverige, Norge och Danmarks syn på Arktis samt hur detta kan påverka ett marint samarbete i området.Studien gör en kvalitativ textanalys av officiella dokument från Sverige, Norge och Danmark för att redogöra för likheter och skillnader i ländernas syn på Arktis. Mål/intresse, säkerhetshot, medel och marinförmåga analyseras varefter tre scenarion åskådliggör marina samarbetsområden i Arktis.Resultatet visar att det till stor del råder strategisk samsyn dock skiljer sig dansk syn på säkerhetshot i Arktis från svensk och norsk syn.

Virtualisering är något som växer fram mer och mer. Genom fördelar såsom användning av den fysiska hårdvarans fulla kapacitet och lägre energiutnyttjande är det en bra investering att flytta fysiska servrar till virtuella sådana. Automatiserade processer som exempelvis administration av virtualiseringsplattformar kan bidra till mindre arbetsbörda och mer utfört arbete. Det är då viktigt att administrationen går snabbt för att spara så mycket tid som möjligt och kunna utföra så många operationer som möjligt.I arbetet jämförs två stora aktörer på virtualiseringsmarknaden, VMware ESXi samt Citrix XenServer. Dessa två virtualiseringsplattformar jämförs sedan prestanda i administrativa operationer.

Manöverkrigföring är ett vedertaget begrepp inom militär teori. Jag har i denna uppsats valt att analysera och jämföra två operationer som baseras på manöverkrigföring.Vid Tysklands invasion av Frankrike 1940, Fall Gelb, utgjorde manöverteorin grunden för operationen. Detta var första gången som manöverkrigföring utnyttjades i stor skala för att slå en jämbördig motståndare. I den USA-ledda FN-koalitionens invasion av Irak 1991, Desert Storm, var manöverkrigföring ännu en gång den operativa huvudteorin i planerna för operationen.Den här uppsatsen är en komparativ fallstudie baserad på kvalitativ textanalys. Båda operationerna beskrivs för att sedan jämföras varvid skillnader och likheter belyses.Resultatet visar att såväl Fall Gelb som Desert Storm genomfördes som operationer baserade på teorin om manöverkrigföring, men att stora skillnader finns mellan dessa operationer. Orsaken till skillnaderna belyses till del och vissa teorier om vad dessa beror på presenteras..

Syftet med uppsatsen är att undersöka om den svenska doktrinen för luftoperationer skaparförutsättningar för samverkan i internationella operationer. Utifrån Michael Codners teorimodellför interoperabilitet, har tesen om att hög grad av överensstämmelse mellan doktrinerskapar förutsättningar för samverkan i internationella operationer formulerats. För att dennates ska gälla krävs det att synen på doktrinbegreppet mellan de jämförda länderna överensstämmer,vilket den inledande jämförelsen av doktrinbegreppet visar.Den svenska doktrinen för luftoperationer jämförs med den norska och den brittiska motsvarighetenoch de urval som analyseras är luftarenans särdrag och luftstridskrafternas karaktärer,ledning samt uppdragstyper i luftoperationer. Resultatet av undersökningen visar att Sverigesdoktrin har låg grad av överensstämmelse i synen på ledning jämfört med Norge ochStorbritannien, vilket kan försvåra samverkan i eller mellan staber. Däremot är det hög gradav överensstämmelse i urvalet uppdragstyper i luftoperationer, och det visar att doktrinenskapar förutsättningar för samverkan för svenska flygförband som deltar i internationellaoperationer..

Sveriges allt större internationella åtaganden i kombination med den av riksdagen antagna solidaritetsförklaringen gör att behovet av att kunna genomföra expeditionära operationer ökar. Försvarsmaktens mål är att stärka denna förmåga. Ett sätt att öka verkningsgraden i en multinationell operation är att verka för interoperabilitet. Syftet med uppsatsen är att studera hur uttryck av interoperabilitetskrav återfinns i styrdokument för expeditionära operationer i Försvarsmakten med fokus på Nordic Battlegroup och dess transportförmåga.Studiens resultat är att interoperabilitetskrav existerar i styrdokument för expeditionära operationer men att dessa krav kunde härledas bättre vilket skulle kunna leda till en bättre förståelse för verksamheten vilket gynnar interoperabilitet.Studien föreslår även vissa förbättringar som kan göras avseende begreppet interoperabilitet vilket skulle kunna leda till ytterligare stärkt interoperabilitet..

Då marina enheter numera deltar i internationella missioner, kommer den nya miljön som enheterna opererar i att påverka bland annat deras sensorer.Den här studien avhandlar några av de nu framtagna självsanerande ytbeläggningarna och ger en presentation av hur de fungerar på några marina elektrooptiska sensorers yttersta linser.Studien försöker ge svar på ytbeläggningarnas transmittans och hur effektivt de kan sanera bort oönskade saltlager tillsammans med andra nedsmutsande partiklar från sensorlinserna samt den militära nyttan av att använda självsanerande ytbeläggning..

Uppsatsens syfte är att undersöka på vilket sätt den internationella sjöminröjningsstyrkan skall utvärderasoch valideras mot ställda krav.Inledningsvis beskriver jag den internationella minröjningsstyrkan och dess ingående delar. Jag nedtecknarbakgrunden till varför den har satts upp och förklarar under vilka förhållanden den skall kunna verka samtvilka uppgifter den kan ställas inför. I den här delen beskriver jag också innebörden av begreppenutvärdering och validitet och hur de kan appliceras på militära förband.I nästa del av uppsatsen redovisar jag de, nationella och internationella, mål och krav som är satta förstyrkan. Syftet med den här delen är att komma fram till vilka teoretiska definitioner som ligger till grundför en utvärdering och validering av styrkan.Därefter utreder jag vem som skall utvärdera och validera styrkan. Detta gör jag genom att beskriva vilkaprocesser som är styrande för styrkan samt vilken chef som är ansvarig för vilken process.

Försvarsmakter genomgår en transformerning som en följd av omvärldsutvecklingen. Dessutomhar EU ambitioner att spela en större och aktivare roll. Transformeringen innebär en utvecklingmot att delta i snabba och kortsiktiga operationer. Detta innebär förmåga till expeditionäraoperationer och snabbinsatser vilket ställer många krav, ett av dem är inom logistikens område.En fungerande logistik är en förutsättning.Syftet är att undersöka vilka kriterier som krävs för att genomföra expeditionära operationer ochsnabbinsatser med fokus på logistik.Uppsatsen är en beskrivande studie bestående av en kvalitativ textanalys av begreppenexpeditionära operationer, snabbinsatser och logistik med framtagande av kriterier, samt enkvalitativ textanalys av två fallstudier, brittiska Operation Palliser i maj 2000 och det svenskadeltagandet i Tchad-insatsen 2008, följt av en analys där kriterierna operationaliseras påfallstudierna.Resultatet definierar ett antal kriterier samt anger ett antal slutsatser som måste uppfyllasavseende innehåll och åtgärder för att förmågan till expeditionära operationer, snabbinsatser ochlogistik ska vara möjlig. Slutsatserna är bland annat att kunna lämna sitt område, disponerandetav tiden samt att logistiken måste vara med från början med en gemensam logistik..

Marinediesel Sweden AB i Ängelholm tillverkar och utvecklar båtmotorer och motorbåtsdrev. Jaggjorde mitt exobb på avdelningen MD Engineering som huvudsakligen utvecklar marina drivlinor.Marinediesel Sweden AB var i behov av ett styrprogram till den testbänk de byggt för att kunna testasina motorbåtsdrev. Denna rapport beskriver arbetet jag utfört för att färdigställa och optimera ettstyrprogram till en testrigg för marina drivlinor. I rapporten tar jag upp drevbänkens uppbyggnad, dessfunktion samt de problem jag stött på på vägen. Bland annat beskrivs hur effektförlusten beräknasmed energidifferensen i tillförd och bortförd olja i drevet, samt hur det pålagda vridmomentet, somsimulerar belastningen vid verkliga driftsförhållanden, styrs och beräknas med endast trycket ihydraulcylindrarna..

Syftet med denna uppsats har varit att svara på frågan: Hur påverkar den flödesbaseradelogistiken logistikledningen vid en internationell operation utförd av FM? Genom att kvalitativtanalysera teorin bakom flödesbaserad logistik (Supply Chain Management), ochFörsvarsmaktens logistikledningssystem vid internationella operationer via de tre begreppenorganisation, teknik och individ besvaras detta. Uppsatsen tar stöd av manöverteorin, ochspeciellt dess komponent uppdragstaktik, för att verifiera analysens operativa relevans.En specifik studie av det ovanstående i en NBF-miljö har också genomförts.Det empiriska underlaget baseras helt på skrivet material, och främst läroböcker avseenderespektive begrepp. De svar som analysen har givit är sammanfattningsvis;? Industriaktörerna i logistikkedjan kan ta ett större ansvar för försörjningen avutlandsbaserade förband.? Förvarsmakten bör anskaffa systemstöd som medger kommunikation med samtligaaktörer i logistikkedjan.? De civila aktörernas behov och möjligheter till kommunikation måste beaktas vidanskaffning av ett NBF-system..

Uppsatsen behandlar deskriptivt hur ämnesområdet mänskliga rättigheter behandlas vid internationellafredsfrämjande operationer och det legala ramverk som är styrande. Av särskilt intresse är desvårigheter som det internationella samfundet, FN, har med kontrollen av efterlevnaden att stateragerar i enlighet med de principer som anslagits i den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter.Då alltfler nationer deltager i fredsoperationer är det viktigt att konventioner och andra styranderegelverk, som folk- och sedvanerätten, utformas på sådant sätt att de kan nå bred förankring samtstyra utvecklingen för skyddet av de mänskliga rättigheterna i en positiv riktning.Syftet med uppsatsen är att bringa kunskap om var Sverige står i dagsläget avseende synen påmänskliga rättigheter och hur vi utbildar och övar vår personal inför fredsfrämjande operationer för attsäkerställa att våra soldater/sjömän och civila agerar på ett riktigt sätt i enlighet med FN:s grundläggandeanda och värderingar.I detta perspektiv är det viktigt att samtlig personal som skall deltaga i en multinationell fredsoperationär väl fötrogna med vilka rättigheter och skyldigheter de har enligt internationell rätt att ingripa, enskiltom så är nödvändigt, för möjliggörande att skydd av de mänskliga rättigheterna ges såväl inom denegna fredsstyrkan som till tredje part och de inblandade i konflikten som man är satt att lösa..

Denna uppsats undersöker en av Försvarsmaktens senaste utvecklade förmågor, Psykologiska operationer (Psyops). Tankar och förmågor som har med psykologiska operationer att göra har alltid existerat i militära organisationer men konceptet Psyops är en nyare benämning på ämnet.Syftet med uppsatsen är att utreda om de finns användningsområden i en reguljär konflikt inom det egna rikets gränser, för det svenska Psyopsförbandet.Metoden som författaren har använt sig av är en kvalitativ deskriptiv metod samt en argumentationsanalys där Psyops vara eller icke vara inom det svenska invasionsförsvaret undersöks. Inledningsvis kommer en beskrivning över valt teoretiskt ramverk, de grundläggande förmågorna, samt en beskrivning över vad Psyops innebär. Efter det kommer en analysdel där de grundläggande förmågorna används som ett analysverktyg för att resultera i slutsatser om tänkbara användningsområden för Psyops i en nationell kontext. Dessa slutsatser presenteras i resultatkapitlet.Slutsatserna som dras är att det finns användningsområden för Psyops i en reguljär konflikt inom det egna riket.

Ovissheten är en del i det Clausewitz benämner som krigets atmosfär, populär kallat krigets dimma. Det finns de som hävdar att ovisshet är något som kan avhjälpas med bättre sensorer samtidigt som det finns de som hävdar att ovissheten genomsyrar alla militära operationer. I det här arbetet skall ovissheten i ett specifikt fall belysas i syfte att möjiggöra en diskussion om hur ovissheten kan te sig i militära operationer.  Arbetet sker genom en fallstudie av delar av den japanska invasionen av Malaysia 1941. Undersökningen bygger på en kvalitativ studie av två officerares olika syn på samma händelser.  Fokus ligger vid att belysa ovisshet i deras föreställningar före och under invasionen.Studien resulterade i att ovissheten konkretiserades och indelades i de olika former som observerades under arbetet. Ovissheten visar sig vara ett vitt begrepp med många ursprung och olika påverkan.  Avslutningsvis förs en diskussion rörande hur ovissheten kan hanteras för att om möjligt lindra de negativa effekter som ovissheten annars kan föra med sig. .