Sökresultat:
252 Uppsatser om Marina miljöföroreningar - Sida 14 av 17
ATT BLI ST?RD I S?MNEN En sammanst?llning av faktorer som p?verkar patienters s?mn inom slutenv?rden samt hur omv?rdnads?tg?rder kan optimera en god s?mnkvalitet.
Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever
ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r
att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande
och f?rebyggande ?tg?rder.
Sjuksk?terska p? lika villkor - Hur j?mst?llt ?r det inom sjukv?rden?
I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.
Balansen mellan m?jligheter och utmaningar ? En litteraturstudie om intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende p? IVA
Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka
och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en
central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och
n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men
involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning.
Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande
f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden.
Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i
v?rden p? IVA.
Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.
Vilka faktorer f?rklarar kapitalstrukturen och hur deras p?verkan f?r?ndrats under Covid-19? En kvantitativ studie av 214 bolag listade p? Stockholmsb?rsen
Studien visar att flera faktorer har en signifikant p?verkan p? kapitalstrukturen f?r de unders?kta f?retagen, b?de f?re och under Covid-19 pandemin. Analysen identifierade att l?nsamhet, f?retagsstorlek, tillv?xt, tillg?ngsstruktur, likviditet och risk alla spelade en viktig roll i hur f?retag strukturerade sin finansiering. L?nsamhet visade ett negativt samband med skulds?ttning, vilket indikerar att l?nsamma f?retag f?redrar att anv?nda interna medel i st?llet f?r att ?ka sina skulder.
Examenskonsert
In this essay I analyze the performative aspects relating to Marina Abramovi?'s The Artist Is Present, which took place in spring 2010 at MoMA in New York, from the context of the artist and work, institution and documentation. In this performance work, for the duration of the exhibition, Abramovi? sits completely still opposite another chair where anyone from the audience may sit. The art arises through this participation.
?Allein Gott in der H?h sei Ehr?: Om konstn?rliga utmaningar i Johann Sebastian Bachs koralf?rspel vid Pehr Schi?rlins orgel i Gammalkils kyrka
I Gammalkils kyrka p? ?stg?tasl?tten finns en orgel byggd 1806 av orgelbyggm?stare Pehr
Schi?rlin. Instrumentet st?r efter n?stan 220 ?r kvar i n?ra originalskick. Att p? orgeln i dess
ursprungliga milj? spela musik som redan existerade vid tiden f?r instrumentets tillkomst och
dess m?nniskor som verkade d?, ger fog f?r att tala om instrumentet som en tidsspegel.
Den ofrivilliga tystnaden. En kvalitativ studie om tal?ngslan och hur f?rskolebarn i tal?ngslan kan inkluderas och st?djas i att utveckla sin kommunikation
Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra.
Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av
s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm?
grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av
tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv?
kommunikationsrelaterade tillst?nd.
Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare,
specialpedagoger och psykologer.
HÀlsoeffekter vid fiskkonsumtion : en jÀmförelse mellan vild och odlad fisk
MĂ„let med detta arbete Ă€r att belysa fördelarna med en rekommenderad konsumtion av fisk, men Ă€ven att jĂ€mföra vild fisk mot den odlade. Med avseende pĂ„ detta har vetenskapliga artiklar och ?review? artiklar anvĂ€nts frĂ„n databasen Scopus. Ăven hemsidor likt Livsmedelsverket, FAO och WHO har anvĂ€nts. Det finns mĂ„nga hĂ€lsofördelar med att konsumera fisk dĂ„ den bland annat innehĂ„ller essentiella fettsyror, vitaminer och mineraler.
Robotsystem 15:s pÄverkan pÄ den svenska ytstridstaktiken
Sveriges ytstridskrafter hade lĂ€nge en förmĂ„ga att hĂ€vda sig mot fiendens stridskrafter ute till havs pĂ„ 1950- och 60-talen. Nedrustningsprogrammet av försvaret pĂ„ 1960-talet innebar att teknikutvecklingen bromsade upp och flottans större fartyg kryssare, fregatter och jagare skulle bytas ut till en lĂ€tt flotta med smĂ„ snabba enheter. Detta resulterade i att flottans taktik anpassades till ett tillbakadraget upptrĂ€dande lĂ€ngs med kustbandet och inom skĂ€rgĂ„rden. Svenska officerare bevittnade pĂ„ nĂ€r Sovjetunionen rustade upp och utvecklade nya vapen och fartyg med robotar av högsta kvalitĂ© i ĂstersjöomrĂ„det. Detta hot medförde att officerarna i flottan ville satsa pĂ„ ett lĂ„ngrĂ€ckviddigt vapen för att bli mer jĂ€mbördig mot fiendens styrka ute till havs.Resultatet blev en svenskutvecklad sjömĂ„lsrobot, Robotsystem 15 (RBS 15), som infördes i marinen i början av 1980-talet.
?DEN SOM ALDRIG DANSAR FEL, ?R DEN SOM ALDRIG DANSAR? En kvalitativ intervjustudie om ?ldre personers upplevelser av gammaldans utifr?n ett h?lsoperspektiv
Bakgrund: Att ?ldras ?r en naturlig process som kan leda till f?r?ndringar i meningsfulla
aktiviteter, vilket kan p?verka ?ldre personers h?lsa och delaktighet. Arbetsterapeuter m?ter
?ldre personer i sin vardag f?r att delvis uppr?tth?lla h?lsan genom aktivitetsbaserade insatser,
samt fr?mja sj?lvst?ndighet och deltagande i aktiviteter. Tidigare studier har visat att
aktiviteten dans, som meningsfull aktivitet, har bidragit till ett aktivt och h?lsosamt liv, samt
skapa en k?nsla av samh?righet hos ?ldre personer.
Blockchain-teknik som ett verktyg f?r f?retags h?llbarhetskommunikation
Bakgrund och problembeskrivning: Nutida leverant?rskedjor som str?cker sig ?ver flera
l?nder och industrier, har blivit alltmer komplexa och kr?ver integrering av ekologiska och
sociala ?verv?ganden. En viktig aspekt vid den integreringen ?r transparent kommunikation
av h?llbarhetsinsatser och prestanda, vilket ?r avg?rande f?r f?retags ?verlevnad.
Teknologiska innovationer som blockchain-tekniken utforskas som potentiella l?sningar f?r
att f?rb?ttra sp?rbarhet och transparens i leverant?rskedjor, vilket kan m?ta intressenternas
krav samt gynna f?retaget och samh?llet i stort.
Syfte: Studien unders?ker implementeringen av blockchain-tekniken i ett livsmedelsf?retags
leverant?rskedja med fokus p? sp?rbarhet och transparens f?r h?llbarhetskommunikation.
Genom att identifiera och utv?rdera dess potential syftar studien till att ge insikter om
blockchain-teknikens roll i h?llbarhetskommunikation mellan olika akt?rer, inklusive
konsumenter, i leverant?rskedjan.
Metod: Uppsatsens forskningsdesign och metod ?r av kvalitativ karakt?r. I denna studie har
empirisk data samlats in fr?n ?rsrapporter, webbsidor och pressreleaser.
Upplevelsen av att f? en ADHD-diagnos i vuxen ?lder
Bakgrund: ADHD k?nnetecknas av bristande uppm?rksamhet och/eller ?veraktivitet, vilket kan leda till en rad sv?righeter och funktionsneds?ttningar i vardagen. Traditionellt har ADHD ansetts vara en diagnos som fr?mst drabbar unga pojkar, men idag f?r allt fler b?de kvinnor och m?n diagnosen i vuxen ?lder. Symtom och sv?righeter vid ADHD kan effektivt hanteras med adekvat behandling.
13 Ghosts : En filmanalys av 13 Ghosts (1960) och Thir13en Ghosts (2001)
Syftet och frÄgestÀllningarna med uppsatsen Àr att fastsÀlla vilka de betydelsebÀrande skillnaderna Àr i filmerna 13 Ghosts (1960) och Thir13en Ghosts (2001) gÀllande hur kvinnor framstÀlls i aspekterna vÄld, scener med övernaturligt innehÄll samt sexualitet. Syftet Àr Àven att ta reda pÄ hur övernaturlighet och vÄldsscener skiljer sig frÄn varandra mellan filmerna utan att vÀga in ett genusperspektiv, samt vad det finns för stora skillnader i hur kvinnor framstÀlls i förhÄllande till mÀnnen med betoning pÄ remaken.Teorier hÀmtas frÄn Karen Boyle och Göran Bolins teorier om vÄld i film och feministisk filmteoretisk forskning med namn som Marianne Kleberg, Elisabeth Cowie, Laura Mulvey och Shohini Chaudhuri, dÀr sexualitet och objektifiering av kvinnokroppen stÄr i centrum. Vidare behandlas teorier av Emely D. Edwards, Carrol F. Fry, Marina Warner samt Tom Ruffles angÄende populÀrkultur och andlighet.Metoden som anvÀnds i denna studie Àr en semiotisk analys, dÀr Roland Barthes beteckningar denotation, konnotation och myt agerat grundpelare.Resultat pÄvisar att filmerna skiljer sig till stor del inom alla aspekter och att kvinnor i remaken oftare Àr mer stereotypa i sina framstÀllningar.
Malware och injicering i Windows för inbyggda system
Scania Àr en av vÀrldens största tillverkare av lastbilar, bussar och marina motorer och examensarbetet har utförts i syfte att utveckla en ny remmÀtrigg för att bÀttre kunna verifiera slitage, livslÀngd och töjning efter olika testcykler pÄ Poly-V remmar. Riggen skall utföra mÀtningar enligt standard SAE-J1459 och klara att mÀta remlÀngder mellan 1000-3300 mm. DÀrtill mÄste konstruktionen vara utformad enligt gÀllande sÀkerhetsföreskrifter och ergonomiska aspekter beaktas.MÀtningar av Poly-V remmar sker efter principen att remmen spÀnns in mellan tvÄ remskivor med en kraft pÄ 100 N per ribba.Vid examensarbetets start fanns en Àldre mÀtrigg att tillgÄ, vilken inte lÀngre Àr i bruk p.g.a. att den inte uppfyller alla krav för mÀtprocessen. Den har dock anvÀnts i syfte för att identifiera ergonomi- och sÀkerhetsrisker.
Design och Kalibrering av mÀtrigg för Poly-V remmar
Scania Àr en av vÀrldens största tillverkare av lastbilar, bussar och marina motorer och examensarbetet har utförts i syfte att utveckla en ny remmÀtrigg för att bÀttre kunna verifiera slitage, livslÀngd och töjning efter olika testcykler pÄ Poly-V remmar. Riggen skall utföra mÀtningar enligt standard SAE-J1459 och klara att mÀta remlÀngder mellan 1000-3300 mm. DÀrtill mÄste konstruktionen vara utformad enligt gÀllande sÀkerhetsföreskrifter och ergonomiska aspekter beaktas.MÀtningar av Poly-V remmar sker efter principen att remmen spÀnns in mellan tvÄ remskivor med en kraft pÄ 100 N per ribba.Vid examensarbetets start fanns en Àldre mÀtrigg att tillgÄ, vilken inte lÀngre Àr i bruk p.g.a. att den inte uppfyller alla krav för mÀtprocessen. Den har dock anvÀnts i syfte för att identifiera ergonomi- och sÀkerhetsrisker.