Ekolod är en teknik som används inom hydrografin för att kartlägga samt visualisera djup och bottentopografi inom marina områden. Tekniken bygger på att det finns skillnader i olika materials förmåga att fortplanta tryckvågor, vilket innebär att reflektioner uppstår i övergången mellan olika medier, som till exempel mellan vatten och sediment. Ekolodet omvandlar elektrisk energi till akustisk energi och en tryckvåg breder ut sig i vattnet till dess att vågfronten träffar ett medium vars akustisk impedans skiljer sig från den för vatten. Vid gränsytan kommer en del av vågen att reflekteras åter mot vattenytan, en del att fortsätta i det nya mediet och en del kommer att spridas okontrollerat på grund av ojämnheter längs botten. Mängden energi som reflekteras åter mot vattenytan är beroende på skillnader i akustisk impedans mellan vattnet och sedimentet, bottens ytråhet samt ekolodets frekvens.Syftet med denna studie är dels att fördjupa sig i ekolod som teknik samt studera hur ekolodssignalen uppträder i gränsskiktet mellan vatten samt olika bottentyper och sediment.

The purpose of this project is to analyze and study the absorption of the substances ivermectin, spinosad and barettin to hydrophobic and hydrophilic surfaces, and to analyze and study if the barnacle larva are effected when they try to settle on the treated surface.Incubation tests with barnacle larva in Petri dishes were performed as well as absorption tests on hydrophobic and hydrophilic surfaces which were tested with ellipsometry. To determine the surface thickness.The barnacles were placed in hydrophobic as well as hydrophilic Petri dishes that had been incubated with ivermectin, spinosad or barettin. After four to six days the larva was counted to analyze the settling. From the results conclusions could be drawn about the adsorption abilities of the substances to the different surfaces.The barnacles were placed in hydrophobic as well as hydrophilic Petri dishes that had been incubated with ivermectin, spinosad or barettin. After four to six days the larva was counted to analyze the settling.

I dagens globaliserade va?rld, samt genom urbaniseringen, har livsmedelsproduktionen i ma?nga fall uppho?rt att ske i na?rhet till konsumenten. Detta har inneburit ba?de ett minskat beroende av egen a?rlig sko?rd, da? denna kan kompenseras av sko?rd fra?n annat ha?ll i va?rlden, men ocksa? till komplexa fra?gor ga?llande bland annat etik och produktion av livsmedel som a?r i linje med den ha?llbara utvecklingen. Na?got som a?r fo?rdelaktigt utifra?n ha?llbarhetssynpunkt a?r en sto?rre konsumtion av fisk, da? denna har en la?gre pa?verkan pa? klimatfo?ra?ndringarna a?n det ro?da ko?ttet.

I uppsatsen undersöks publiceringen av sekretessbelagda uppgifter vid brottsrapportering i Expressen, ur ett medieetiskt perspektiv. Fokus för studien är porträtteringen av de misstänkta gärningsmännen, här Ola Lindholm, Julian Assange och Peter Mangs.Meddelarskyddet som återfinns i Tryckfrihetsförordningen hindrar polismyndigheten från att undersöka brott mot förundersökningssekretessen. Syftet med uppsatsen är att belysa problematiken genom att kartlägga och kritiskt granska rapporteringen av de tre utvalda fallen. Frågeställningarna ämnar ge svar på hur rapporteringen sett ut, samt vilka motiv som ligger till grund för publiceringarna. Teorier som använts som underlag för uppsatsen behandlar pressetik, kommersialisering och nyhetsvärdering.

Studien utfördes i Kosterhavets Nationalpark utanför Strömstad på svenska västkusten. Nationalparken, invigd 2009, som omger öarna Nord- och Sydkoster omfattar nästan 400 kvadratkilometer varav 98 % är marina miljöer. I nationalparken finns en stor del av Västsveriges knubbsälspopulationer, dock har knubbsälpopulationen i nationalparken haft dålig tillväxt sedan sälpesten senast slog till år 2002. Naturvårdsverket har en skötselplan och föreskrifter som gäller i Kosterhavets Nationalpark. Bland annat har de ett sälskydd för vissa områden i parken där det säsongsvis är förbjudet att komma närmare än 100 meter till vissa skär och öar.

Erasteel Kloster AB Söderfors have been commissioned by the county administrative board in Uppsala län to make an inventory of possible contaminations in theirs industrial- and landfill areas on the basis of the Swedish Environmental Protection Agency?s; ?Method of Surveying Contaminated Sites-phase 1? (MIFO-fas 1). The inventory starts with maps and archive studies, place visits and interviews, and finally a risk classification is done. A risk classification is a compilation of four categories; pollutant toxicity, contamination level, possible spreading condition of the pollutant, sensitivity and protection value of the environment. In this paper five partial areas (Holmen- and Jörsöområdet, Järnsvampsområdet, Ingsådeponin, Östra verken and Myrområdet) have been described from a historical point of view. Only parts of four areas have been risk classified (Holmen- and Jörsöområdet, Järnsvampsområdet, Ingsådeponin and Östra verken), due to that the other areas isn?t own by Erasteel Kloster AB. Holmen- and Jörsöområdet Holmen- and Jörsöområdet have during the entire activity time been carried out as the production core in the company.

Fotokatalys är en reaktion som kan användas vid rening av avloppsvatten vilket är viktigt då avloppsvatten är en källa till smittspridning, till exempel kan bakterien E. coli spridas genom otillräckligt renat vatten. Titandioxid i kombination med UV- strålning skapar en fotokatalytisk reaktion i vatten som bryter ner mikroorganismer med hjälp av de fria radikaler som bildas. Syftet med projektet är att med hjälp av tre appliceringsmetoder fästa titandioxid på en termoplastisk textil. Härigenom skapas en vattenrenande textil.

Föroreningar till följd av mänskliga aktiviteter har pågått under åtskilliga år, i vissa fall började det­­ för flera hundra år sedan. Till en början var det synliga föroreningar som uppmärksammades, t.ex. fibrer och färgade avloppsvatten, men på 1960-talet blev man medveten om att även osynliga föroreningar i form av kemikalier kunde orsaka omfattande negativa miljöeffekter. I och med detta ställdes högre krav på att industrierna och kommunerna renade sina utsläpp, vilket medförde en betydande förbättring av den yttre miljön. Men än idag kvarstår stora problem med förorenade bottensediment.

I svenska vatten återfinns ett stort antal fartygsvrak. De allra flesta fartyg som sjunkit under de senaste hundra åren har haft olja som drivmedel, och ett inte obetydligt antal har dessutom haft farlig last ombord. Till den senare kategorin hör bland annat de krigsfartyg som sänkts under något av världskrigen, och som förutom olja kan ha såväl ammunition, stridsgas som andra farliga ämnen ombord. Trots detta har sjunkna och strandade fartyg endast i mycket liten utsträckning varit föremål för lagstiftning i Sverige. Avsikten med min uppsats har varit att genom en heltäckande rättsutredning ta reda på vem som skall anses bära ansvaret för att olja eller andra substanser inte läcker ut från fartygsvraken och förorenar den marina miljön, alternativt vem som skall bära kostnaden för nödvändiga saneringsåtgärder då en sådan olycka redan har skett. I detta syfte studeras regler inom såväl miljö- som sjörätt, men även regler från flera andra rättsområden tas upp till diskussion.

Syftet med denna uppsats var att beräkna värmeflödet på Gotland, samt göra en uppskattning av tillgången till jordvärmeenergi i Sverige och möjligheterna till dess användning som del av energiförsörjningen. Uppskattningarna baseras på de värmeflöden och värmeproduktionsvärden samt på de geologiska förutsättningarna i Sverige. Förnyelsebara energikällor blir allt viktigare för den framtida energiförsörjningen. På längre sikt och med förbättrad teknik kan t.ex. jordvärme bli en värdefull energikälla.