Denna uppsats argumenterar för tesen att moraliskt tänkande är en irrationell produkt av evolutionen och att detta underminerar värderealismen. Den argumenterar för att värdeomdömen i praktiken inte bygger på rationella övervägningar utan på känslor och att vi har fått dessa av naturen. Om värdeomdömen bygger på naturliga instinkter som vi har fått av evolutionära skäl är de opålitliga. Denna tankegång leder till skepticism och amoralism verkar vara den mest rationella inställningen till moral eftersom andra inställningar förefaller bygga på irrationella omdömen..

Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga Mary Kays och L?Oréals marknadsföringsstrategier samt undersöka ifall de, av våra informanter, uppfattas i enlighet med företagens värderingar.Metod: Studien är genomförd med kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer vid tre tillfällen med unga kvinnor i åldrarna 21-25 år.Resultat: L?Oréals marknadsföring består av medievalsstrategierna Bombmatta och Kotlers fyra P. Den första visar på hur deras TV-reklam ofta visar en ny produkt meden ny känd person. Den andra strategin visar på hur L?ORÉAL har tänkt när det gälleratt marknadsföra sina produkter, genom att de har tänkt på produkt, plats, pris ochpåverkan.

Corporate social responsibility, CSR väcker intresse bland företag och även många forskare har uppmärksammat begreppet på senare tid. Det finns banker som har börjat ta hänsyn till CSR i låneprocessen. Däremot är den forskning som finns om hur ett företags arbete med CSR beaktas i låneprocessen begränsad, vilket gör det svårt att skapa en förståelse för området. För att kunna skapa en bättre förståelse har det resulterat i frågeställningen: Hur och varför beaktar banker företagens arbete med CSR vid kreditgivning? För att besvara frågeställningen har CSR definierats med sju dimensioner vilka har varit utgångspunkterna för den teoretiska referensramen, samt för den kvalitativa studien.

Ordet ?design? används ofta för att beskriva hur en produkt ser ut, vilket gör att är lätt att förbise andra viktiga parametrar, exempelvis den låter, luktar eller känns. Inom taktliiteten studeras det sistnämna, nämligen hur en produkt känns i handen eller mot huden. Detta är subjektivt, eftersom alla människor har sin egen uppfattning. Därför kan information om detta enbart tas fram experimentellt genom undersökningar och mätningar.

Det kan vara svårt att som konsument bedöma en produkts kvalitet på objektiva grunder. När sådan osäkerhet uppstår fungerar ofta produktens pris som en lättillgänglig och lättföståeligkvalitetsindikator. En lågt prissatt produkt uppfattas då ha låg kvalitet, medan en högt prissatt produkt uppfattas besitta hög kvalitet.Detta är en kvantitativ studie där vi gjort ett experiment med 126 studenter vid Umeå Universitet i syfte att kartlägga relationen mellan pris och uppfattat produktkvalitet. Vi har formulerat ett antal hypoteser grundade i huruvida konsumenter använder sig av pris för attkvalitetsutvärdera en produkt. Vi testar sedan om ett sådant agerande beror på vilket sinne som används vid produktutvärderingen, samt om kön och hur ofta konsumenten använderprodukten i fråga påverkar detta.I det experiment vi genomfört användes tre produktkategorier som alla svarar mot olika sinnen.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att utvärdera utvecklingen av objektannonser i mäklarbranschen genom tiden, vad gäller utformning av annonser och val av mediekanaler. Syftet är även att försöka utläsa om fastighetsmäklaren marknadsför objektet så som marknadsföringsteorin säger att man bör marknadsföra en produkt.Metod: Metoden som används är att samla primärdata genom att göra en jämförelse mellan objektannonser från år 1990 med objektannonser från år 2009. Därefter har primärdata samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer med fastighetsmäklare såväl som med experter som besitter stora kunskaper inom området. Sekundärdata som används är hämtad från litteratur och Internet.  Resultat & Slutsats: Uppsatsens resultat visar att dåtidens fastighetsmäklare inte hade tillräckliga marknadsföringskunskaper för att marknadsföra objektet. Utvecklingen har dock gått framåt och idag besitter de den kunskap som krävs för att marknadsföra ett objekt så som marknadsföringsteorin säger att man bör marknadsföra en produkt.

Examensarbetet är utfört åt företaget Bro Bärgningsbyggen AB, vilka är Sveriges största tillverkare av bärgningsbilar. Målet med arbetet har varit att ta fram förslag på ett skydd, mot andra trafikanter, för bärgningsarbetare som vistas utanför sitt bärgningsfordon. Grundförutsättningen var att det skulle vara en produkt monterad på bärgningsbilen. Förslag på olika lösningar har tagits fram genom ett systematiskt arbete med kända produktutvecklingsmetoder. Utifrån en kundenkät specificerades önskemål och olika lösningsvägar sattes samman.

Examensarbetet är det avslutande momentet på civilingenjörsutbildningen Ergonomisk Design och Produktion, med inriktning industriell design. Projektet genomförs vid Nord West Yachts AB, Orust, som bygger exklusiva motorbåtar från 33 till 56 fot. Utgångspunkten för projektet är att skapa förbättringar kring förarmiljön i den senaste båtmodellen Nord West 420, både i coupén och på flybridge. Företagets önskan med projektet är att vidareutveckla instrumentpanelen samt förarplatsen, vilket ska leda till en attraktivare och säkrare båt genom ett estetiskt och ergonomiskt tänkande. Under projektets gång används metoden systematisk problemlösning.

Denna rapport är ett resultat av det examensarbete som är den avslutande delen på utbildningen industriell design vid Luleå tekniska universitet. Examensarbetet har omfattat 2x20 poäng och har genomförts åt Liko AB i Alvik, Luleå, våren 2006. Liko är en av de ledande tillverkarna av personlyftar och lyftselar i världen. Syftet med projektet var att se över och förbättra en redan befintlig produkt, en lyftväst, som Liko tillverkar och säljer. Lyftvästen har inneburit nya möjligheter för rehabilitering av vuxna och habilitering av barn.

Syftet med studien var att undersöka vilka preferenser de födda mellan 1946 och 1965 ha när de köper produkter från apoteket. Detta relaterades till kundernas lojalitet gentemot ett visst apotek. Den nya avreglerade apoteksmarknaden gör dessa frågor än mer aktuella än tidigare. Som teoretisk utgångspunkt har en behovsidentifikationstrappa, utarbetad av Dahlén och Lange använts. Denna trappa delar in kundens köpprocess i fem olika faser som sträcker sig från behovsidentifikation till utvärdering av köpet.

Tillverkning av kemikalier för bl.a. pappers- och massa industri är en väsentlig del av Wibax koncernens verksamhet. En ny produktionsanläggning för framställning av flytande aluminiumsulfat, WiAL, togs i bruk i december 2004. Trots att framställningen av aluminiumsulfat inte är särskilt komplicerad, bör den ändå vara vältrimmad för att vara lönsam för företaget självt och ge en produkt av bästa kvalitet för Wibax kunder. Eftersom anläggning var helt ny saknade den historia och det fanns ett behov av att kartlägga processen och studera hur den uppförde sig.

Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att lyfta fram hur en mindre och självständig skidanläggning kan agera vid en förändrad konkurrenssituation, där en annan aktör har växt och blivit dominant på marknaden. För att undersöka ovanstående har vi valt att göra en fallstudie på Kläppen i Sälenfjällen då det är en mindre och självständig skidanläggning som står utanför den dominanta aktören Skistar. Vi anser att vår studie är betydelsefull för att belysa att fenomenet med en eller ett antal dominanta aktörer sprider sig inom servicebranschen och vad det får för konsekvenser för en mindre och självständig aktör. Slutsatser: Utifrån vår uppsats finner vi att det finns två framträdande strategier hur en mindre och självständig skidanläggning klarar konkurrensen. Dessa två strategier är differentiering, genom exempelvis kvalitet, och samarbete med andra aktörer.

Patienter med olika sjukdomar kan svimma eller tappa medvetandet och behöver akut hjälp. De kan inte veta i förväg att de kommer att behöva hjälp. Det finns trygghetslarm men kommunikationen och tekniken hos sådana larm är mycket begränsad. Denna rapport beskriver ett examensarbete där vi utvecklade en prototyp till en produkt, GSM personlarm. Prototypen övervakar kontinuerligt patientens puls och om pulsen överstiger eller understiget värdet som anges av en läkare skickas ett SMS-meddelande till en larmmottagare som kan skaffa hjälp.

Grunden med kalkylering är att skapa en logisk modell som avspeglar ett företags relevanta kostnadsmekanismer. På 1980-talet växte ABC-kalkylen fram pga. företagens nya sätt att arbeta på t.ex. genom användning av ny teknik, kundanpassning, kvalitetssatsning och produktdifferentiering. Hur omkostnaderna ska kalkyleras rättvist enligt ABC-metoden har varit en omdebatterad fråga ända sedan kalkylmetoden uppstod.Idén med uppsatsen uppkom i januari 2007 under en diskussion med det svenska stålföretaget Uddeholm Tooling AB där vi kom fram till att det vore intressant att undersöka fördelningen av företagets omkostnader.Syftet med uppsatsen är att undersöka om omkostnaderna kan fördelas på respektive produkt och se om Uddeholm Tooling AB:s tumregel är den mest lämpliga metoden för företaget.

I samband med att en produkt eller en produktflora implementeras i ett produktkonfigurationssystem hos ett företag uppstår många gånger ett behov av att reda ut relationer för varianter inom produkten eller inom produktfloran. För att skapa en översikt av informationen och inkluderande varianter finns det ett antal olika tekniker. En av dessa tekniker kallas Produktvariantmaster, vilket är en layoutteknik som är utvecklad vid tekniska universitetet i Köpenhamn (Technical University of Denmark). Metoden kan liknas vid ett mer etablerat klassdiagram dock med den elementära skillnaden att modellen delas in i tre olika vyer, där de olika intressenternas specifika intresseområden presenteras. Tidigare har denna metod använts i fall där antalet varianter hos produktfloran har varit överskådligt.Idag saknas en produktanalysteknik som kan agera stöd vid programmering av ett produktkonfigurationssystem hos Fläkt Woods i Jönköping, ett företag som tillverkar luftbehandlingsaggregat.