Denna uppsats har baserats på den Nya Keynesianska Phillipskurvan (NKPC) som utvecklades av Gali och Gertler (1999). Det huvudsakliga syftet var att skatta den svenska Phillipskurvan och sedan hitta de relevanta faktorer som påverkar inflationen. Den ursprungliga NKPC relaterar inflation till Marginalkostnad och framtida inflationsförväntningar. Den enda skillnaden mellan Galis och Gertlers och Bengt Assarssons specifikation av Phillipskurvan, är att han använder en Translog kostnadsfunktion som ett alternativ till Cobb-Douglas kostnadsfunktionen för att mäta Marginalkostnaden. På grund av detta har inflationsnivån i ekonomin inte bara påverkas av förändringen i löner som i fallet med Cobb-Douglas kostnadsfunktion.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur väl Hotellingmodellen förutsäger prisutvecklingen, efterfrågan och den optimala utvinningen av järnmalm under tidsperioden 1970-2000. I uppsatsen görs en jämförelse mellan modellen och den faktiska utvecklingen. Den teoretiska referensramen i uppsatsen är den så kallade Hotellingmodellen för en monopolmarknad. Enligt denna bestäms priset av en ändlig resurs av två komponenter, Marginalkostnaden, som är konstant och marginal user cost som stiger med den årliga diskonteringsräntan. Uppsatsen är baserad på data från LKAB:s årsredovisning 1970 och data för pris per ton och produktion i ton av järnmalm på LKAB 1970-2000.

Denna uppsats har som syfte att statistiskt undersöka vilka variabler som har mest inflytande på prisbildningen på marknaden för begravningstjänster utifrån två spelteoretiska konkurrensmodeller där företagen konkurrerar i kvantitet.Sammanfattningsvis kan priset på en begravningstjänst i en kommun till viss del beskrivas utifrån modeller för kvantitetskonkurrens där priset delvis drivs av invånarnas betalningsvilja (medelförvärvs¬inkomst) dels av om marknadsledaren (Fonus) är etablerad i kommunen. I de fall marknadsledaren är etablerad i kommunen tycks priset på en begravningstjänst stiga upp till marknadsledarens prisnivå. Variabler vars inflytande inte statistiskt kunnat säkerställas på grund av ett alltför litet urval av empirisk data är de från antalet begravningsbyråer (konkurrenter) och antalet invånare per kvadratkilometer (Marginalkostnad) i kommunen. Detta presenterade resultat gäller inte för storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö..

I samband med konkurser och uppköp på biografmarknaden har frågan hur en aktörs ökade marknadskoncentration påverkar marknaden ställts. Ett visst missnöje hos konsumenterna har lett oss till uppsatsens syfte; att utreda problematiken närmare och analysera biografmarknaden och hur resultaten på biografmarknaden påverkas av den struktur och det beteende som finns på marknaden.Uppsatsens tillvägagångssätt är att genom att studera bl.a. litteratur, artiklar och originalkällor i form av Konkurrensverkets stämningsansökan angående SF Bio AB:s uppköp av Sandrew Metronome AB ha en utgångspunkt att behandla vårt problem och applicera relevanta teorier med SCP-modellen som utgångspunkt.Resultaten visar att konkurrensen på biografmarknaden i första hand sker med förmågan att bli tilldelad populära filmer som står för en majoritet av publik och intäkter. Förutsättningarna för biografbranschen har över tiden förändrats med uppkomst av substitut och förändrade filmhyreavtal. Filmhyreavtalens utformning, som drivits igenom av distributörer och utgör en procentuell andel av biljettpriserna, har för biografmarknaden fått till konsekvens en sjunkande Marginalkostnad vid ökande kvantiteter för biografaktörerna.

I uppsatsen undersöktes om en viss kvantitativ testmetod kan beskriva svenska bensinmarknadsstrukturen 1995-1999 i enlighet med Konkurrensverkets nyligen utfärdade stämningsansökan mot de största bensinbolagen för prissamarbete, där Statoil och OK-Q8 utpekades som prisledare. Vidare testades metodens känslighet för variabelvärdesförändringar. Testmetoden är härledd från Stackelberg kvantitetsledarskap och denna oligopolteoris conjectural variation, men kan även indikera andra marknadsstrukturer. Utifrån variablerna efterfrågeelasticitet, marknadsandel, pris och Marginalkostnad framgår hur ett bensinbolag förväntar sig att övriga bensinbolag reagerar när företaget ändrar optimalt kvantitetsbeslut. Resultat utifrån valda variabelutgångsvärden angav OK-Q8 som statistiskt säkerställd prisledare.

Bensinpriset i Sverige har den senaste tiden stigit kraftigt och åsikterna går isär om huruvida detta ska uppfattas som positivt eller negativt för samhället.Denna studie kartlägger de samhällsekonomiska effekterna av ett högre bensinpris och studerar skillnaden i resultat mellan en oljeprisbaserad bensinprisökning och en bensinprisökning som grundar sig på en högre bensinskatt.I en cost-benefit kalkyl har effekter av ett högre bensinpris identifierats och värderats. Resultatet visar att en oljeprisbaserad bensinprishöjning är att uppfatta som negativ för samhället. Även en skattebaserad bensinprishöjning är dock negativ för samhället. En oljeprisbaserad bensinprishöjning åsamkar emellertid samhället en betydligt större nettoförlust än en skattebaserad bensinprishöjning.En Marginalkostnadsberäkning har utförts som ett alternativt beräkningssätt av det samhällsekonomiska resultatet av de två olika bensinprishöjningarna. Marginalkostnadsberäkningen uppskattar den samhälleliga Marginalkostnaden av en liter bensin till cirka 9,31 kr och att Marginalkostnaden ligger under prisnivån bekräftar slutsatsen att ett högre bensinpris är negativt för samhället, då det, vid en bensinskattehöjning, leder till en situation där bensinpriset hamnar längre från det pris som är optimalt för samhället.

Bakgrund: De senaste åren har alltmer musik börjat distribueras digitalt via Internet. Detta har framförallt skett via fildelningsnätverk men under de senaste två åren har allt fler legala tjänster växt fram. Prisnivån hos dessa tjänster är väldigt enhetlig och återförsäljarna har små marginaler på sin försäljning. Teorier påstår att Internet ger möjligheten att skära bort delar i distributionskedjan och det kan leda till lägre priser. Internet ger också ökade möjligheter att ändra priser på daglig basis.

En bil står i genomsnitt parkerad 95 procent av dygnets timmar och använder under denna tid oftast flera parkeringar. Det ses som en självklarhet för bilisten att finna en ledig parkering relativt lätt och centralt. Befolkningstillväxten i städerna och det allt större bilinnehavet skapar en ökad efterfråga på central parkering. I städerna råder hög konkurrens om de alltmer begränsade centrala markområdena. Kostnaden för att tillgodose centralt belägna parkeringar utifrån dagens norm blir allt mer kännbar och den ökade bilismen bidrar dessutom till negativa externa effekter såsom trängsel, utsläpp och buller.