Grupp-polarisering är ett fenomen som hävdar att individuella gruppmedlemmar efter diskussion ändrar sina åsikter i den riktning som gruppens åsikt som helhet håller för riktig. I denna studie var syftet att utreda om kontext var en källa till variation av grupp-polariseringen. Med kontext avsågs gruppernas sammansättning. De olika gruppsammansättningar som studerades var grupper vars medlemmar kände varandra sedan tidigare jämfört med grupper med medlemmar som inte kände varandra, samt grupper bestående av medlemmar med samma kön jämfört med grupper med blandade kön.Trots att polariseringseffekterna i studien visade sig vara mindre än förväntat pekade resultaten ändå på två saker. Resultaten visade att polariseringseffekter inte är beroende av huruvida gruppmedlemmarna känner varandra sedan tidigare eller inte, men könssammansättningen av gruppen är av betydelse för grupp-polariseringseffekter.

Vuxenutbildningens utmaning idag är att skapa ändamålsenliga miljöer för individer som kommer från Marginaliserade grupper och som av olika anledningar inte deltagit i formella utbildningar efter den obligatoriska skolan. Eftersom tidigare forskning visat att vuxenutbildning bidragit till att öka klyftan mellan olika samhällsgrupper måste nya pedagogiska modeller till för att undvika snedrekrytering. I Lindesbergs kommun kom Öppna skolan att bli en innovativ lärmiljö för individer med underlägsenhetskänslor gentemot skolan.Det övergripande syftet med studien var att genom en fallstudie skapa förståelse för verksamheten genom att studera måldokument och hur lärare och deltagare talar om den. Tre lärare och fyra deltagare har intervjuats och genom tillämpning av E.L.Dales modell inom olika kompetensområden har utsagorna tolkats och analyserats. Samband mellan lärares handlingar, deltagares lärprocesser och verksamhetsmålen har studerats.Undersökningens resultat visar att undervisningen i Öppna skolan framstår som didaktisk rationell.

Syftet med detta arbete är att ta reda på om det går att använda samma form av kontroll på heterogena grupper, yrkessoldater, som det gjorde förr med homogenagrupper, värnpliktiga. Problemet ligger i hur ledarskapet ska anpassas efter en grupp med heterogen mognad. Metoden jag har använt mig av för att ta reda på hur kontrollen upplevs är att studera en skarpskjutning med yrkessoldater och därefter genomföra en enkät undersökning med de deltagande. Litterturstudier har kombinerats med en enkätstudie.  Vald teori är situationsanpassat ledarskap. Det centrala i teorin är hur ledaren anpassar ledarskapet efter de personer som leds.

Syftet är att undersöka om det finns skillnader i sysselsättningsnivåer mellan olika utrikesfödda grupper på arbetsmarknaden, och om dessa finns, hur de kan förstås och förklaras. Kvantitativ metod, och materialet är taget från Levnadsnivåundersökningen 2000, SCB och Integrationsverket. Det finns betydande skillnader i sysselsättnings-nivåer mellan olika utrikesfödda grupper, och skillnaderna är störst mellan inomeuropeiskt - och utomeuropeiskt födda. Orsaker till dessa skillnader kan till viss del förklaras av vistelsetid i Sverige, utbildningsnivå och av vilka skäl människor invandrar. Det verkar också finnas tecken på att vissa grupper på olika sätt missgynnas på grund av sin etniska härkomst, varför diskriminering också kan utgöra en förklaring till dessa skillnader..

Ska människor ses som individer eller ska dem ses som grupper? Denna fråga har varit omtvistad gällande rättigheter och är skiljelinjen mellan liberal och kommunitär teori. När det gäller minoriteters rättigheter har de ofta fallit mellan dessa två tankegångar och det har visat sig att ingendera har lyckats respektera dessa människors rätt på ett tillfredsställande sätt. Ursprungsbefolkningar har därför fått leva förtryckta, förföljda, diskriminerade, marginaliserade och har upplevt allt ifrån deportationer till regelrätta massaker. Som ett försök till att skapa rättvisa förhållanden har FN etablerat organet ILO, som i sin tur utvecklat en konvention för ursprungsbefolkningars rättigheter nämligen ILO 169.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur manlighet gestaltas i två läroböcker i historia, en från Sverige och en från Danmark. Utifrån R W Connells teori kring maskuliniteter har jag arbetat med kritisk diskursanalys för att ta reda på hur böckerna framställer män. Vissa grupper av män omnämns inte alls medans andra grupper ges mycket utrymme, fördelningen är ungefär densamma i den svenska och i den danska boken. Män med mycket politisk, social eller kulturell makt tenderar att beskrivas mer ingående, gärna som starka eller mäktiga. Detta visar på vikten av att kritiskt granska läromedel för att inte reproducera strukturer som missgynnar exempelvis vissa grupper av män..

I den här studien undersöker vi hur Sveriges två största dagstidningar, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, har rapporterat om nya, okända sjukdomar i ett inledande skede. Vi har valt att granska rapporteringen om HIV/Aids och svininfluensan under en vecka från och med att sjukdomen först uppmärksammas i svensk dagspress. Syftet är att jämföra rapporteringen av svininfluensan och HIV/Aids för att se hur tidsandan och de olika sjukdomsbilderna har påverkat rapporteringen.För att undersöka rapporteringen har vi använt oss av en kvantitativ undersökning av totalt 104 texter: 63 texter om svininfluensan publicerade mellan 26 april och 2 maj 2009 och 41 texter om HIV/Aids publicerade mellan 29 juli och 4 augusti under året 1987. I vår undersökning har vi utgått från tidigare forskning, där vi bland annat bygger vidare på ett forskningsarbete som gjordes om svininfluensan i svenska medier vid Göteborgs universitet 2009/2010.Resultaten från vår undersökning visar bland annat att det skrivs mer om svininfluensan än om HIV/Aids under den undersökta perioden. Dessutom använder sig tidningarna av olika texttyper i rapporteringen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka i vilken utsträckning och sammanhang som fem läromedel i religionskunskap behandlar kvinnorna i kapitlen om buddhism. Undersökningen ämnar också presentera bakomliggande faktorer till det ämnesinnehåll och plats kvinnor ges i buddhismkapitlet med utgångspunkt tidigare forskning. Materialet har analyserats utifrån en kvantitativ bildanalys och en kvalitativ innehållsanalys.                                 Resultatet av denna studie visar att läroboksförfattarna ägnar minimal uppmärksamhet åt kvinnorna när det gäller bild och textinnehåll. Resultatet visar också på läroboksförfattarna brist på kunskap att uppmärksamma kvinnliga perspektiv i buddhism vilket medfört att läromedlen är genusmässigt bristfälliga..

Syftet med denna studie var att undersöka hur Västerås, Surahammar och Fagersta arbetade utifrån sina handlingsplaner mot hedersrelaterat förtryck. Frågeställningarna som styrde studien var, vilka utgångspunkter används som förklaringsmodell till hedersrelaterat våld, hur fortgår arbetet med tillämpningen av handlingsplanerna samt vad anser intervjupersonerna själva om effekterna av arbetet med handlingsplanerna och eventuella svårigheter? Detta undersöktes med hjälp utav en semistrukturerad intervjuguide. Två personer i respektive kommun intervjuades. Samtliga intervjupersoner arbetade strategiskt med frågan.

Arbetet behandlar nivågruppering i matematik i grundskolan, en grupperingsform som är vanlig framförallt i matematik. Forskning ger inga tydliga svar på om nivågruppering är bra eller dåligt för elevernas prestationer. Klart är dock att positiva resultat kan uppnås förutsatt att undervisningen anpassas efter elevernas kunskaper och erfarenheter. Men det finns också ett flertal dokumenterade svårigheter och risker. Uppsatsen innehåller både forskning och debatt kring nivågruppering samt en egen intervjustudie.Syftet med uppsatsen är att besvara de tre frågeställningarna: Vad har lärare för erfarenheter av och attityder till nivågruppering? Hur ser lärare på kunskapsmässig heterogena grupper? samt Hur beskriver lärarna att undervisningen bedrivs i de olika nivågrupperna?Materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sex matematiklärare för år 7 till år 9 på en skola i Östra Götaland.

Avsikten med denna studie var att ta reda på pedagogers åsikter kring åldersindelade grupper i förskolan. Det som har undersökts är vilka för- och nackdelar det finns med denna gruppsammansättning och av vilken anledning studiens pedagoger har denna indelning. Datainsamlingarna består av intervjuer med fyra verksamma pedagoger som arbetar på förskolor med åldersindelade barngrupper. Resultatet visar att det finns både för- och nackdelar med åldersindelade grupper, men att det till största delen är fördelar och mestadels praktiska sådana. Anledningen till att pedagogerna i studien har åldersindelat är för att verksamheten lättare kan anpassas efter ålder, likaså miljön och de aktiviteter de har med barnen.

För att undersöka om medstyrande grupper går att införa i busstrafiken, hur en sådan organisation i så fall skulle kunna se ut och vilka konsekvenser det skulle få på bland annat ekonomi, engagemang, arbetstrivsel och sjukfrånvaro analyserades organisationen och arbetsförhållandena på Luleå lokaltrafik AB (LLT) hösten 2002. Informationen samlades främst in med ostrukturerade intervjuer med personal från alla avdelningar. Resultaten visade att förarna antingen har oregelbundna arbetstider eller långa arbetsdagar och att det finns en kraftig segregation mellan de kollektivanställda och tjänstemännen. Det framkom också att företaget präglas av ett strängt Taylorismiskt synsätt. Utredningen uppdagade också problem med det nya linjenätet som ska införas inom kort.

Denna uppsats syftar till att visa på hur spädbarnsdödligheten skiljde sig åt mellan olika socio-ekonomiska grupper i stadsmiljö. Ämnet är tidigare studerat men det har inte hittats något tydligt mönster. Därför görs studien för att bredda forskningsläget och bidra till att förstå hur den sanitära förbättrigen påverkade spädbarnsdödligheten. Syftet uppnås genom en studie av Örebro mellan 1870-1895 där spädbarnens dödsorsaker jämförs med deras socio-ekonomiska ställning. Resultaten visar på en jämförelsevis liten skillnad mellan olika socio-ekonomiska grupper, framförallt under den senare tidsperioden..

Distriktssköterskor arbetar enligt en humanistisk värdegrund där alla patienter har lika värde. Distriktssköterskorna möter i sitt arbete individer från olika samhällsklasser, kulturer och åldrar. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av att möta patienter från utsatta grupper. Studien har en kvalitativ ansats. Datainsamling skedde med tre fokusgruppintervjuer, med totalt tolv deltagare och tematisk innehållsanalys användes som analysmetod.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att belysa hur invandrarelever uppfattar undervisning i mindre grupper i förhållande till undervisning i normalstor klass samt hur de uppfattar att deras eget lärande förändras vid undervisning i mindre grupper. För att få svar på dessa frågor valde vi en kvalitativ metod med tre olika informationsinsamlingsmetoder: enkäter, intervjuer samt observationer. Detta kallas för metodtriangulering och var ett sätt för oss att få en säkrare bild av uppfattningarna. Den undersökta elevgruppen bestod av sexton elever av tretton olika nationaliteter/minoriteter. Resultatet tyder på att eleverna uppfattar att gruppens storlek är avgörande för elevernas eget lärande samt att deras egen syn på sitt lärande förändras..