SammanfattningSyftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans kunskap samt attityd tillbarn med postoperativ smärta. Metoden som författarna använt sig utav var sökningari databaserna Academic Search Elite, Med Line samt manuellt.Till litteraturstudien användes 14 vetenskapliga förgranskade vetenskapliga artiklar.Med hjälp utav Benner och Wrubels omvårdnads teori tydliggörs sjuksköterskans roll.Resultatet visade att sjuksköterskans kunskap, attityd samt smärtlindring till barn medpostoperativ smärta var undermålig samt bristfällig. Även kommunikationen mellansjuksköterska samt förälder var bristfällig. Smärtskattningsinstrument existerar menendast en liten del av sjuksköterskorna hade kunskap, god attityd eller tid till attanvända dem Författarna anser att föreliggande studie är av betydelse för att skapa endebatt samt föra upp ämnet i ljuset. .

Kvalitet hos översättningar är beroende av korrekt användning av specialiserade termer, som kan göra översättningen lättare att förstå och samtidigt minska tidsåtgång och kostnader för översättningen (Lommel, 2007). Att terminologi används konsekvent är viktigt, och något som bör granskas vid en kvalitetskontroll av exempelvis översatt dokumentation (Esselink, 2000). Det finns idag funktioner för automatisk kontroll av terminologi i flera kommersiella program. Denna studie syftar till att utvärdera sådana funktioner, då ingen tidigare större studie av detta har påträffats.För att få en inblick i hur kvalitetskontroll sker i praktiken genomfördes först två kvalitativa intervjuer med personer involverade i detta på en översättningsbyrå. Resultaten jämfördes med aktuella teorier inom området och visade på stor överensstämmelse med vad exempelvis Bass (2006) förespråkar.Utvärderingarna inleddes med en granskning av täckningsgrad hos en verklig termdatabas jämfört med subjektivt markerade termer i en testkorpus baserad på ett autentiskt översättningsminne.

Sammanfattning Detta examensarbete utreder hur elektronisk fakturering förhåller sig till traditionell fakturering, samt hur traditionell elektronisk fakturering i form av traditionell Electronic Data Interchange (EDI), kan påverkas av märkspråket XML eller eXtensible Markup Language som det står för. Under utrednings gång har vi stött på vissa motgångar. Motgångarna bestod av att ämnet vi valt att belysa, XML i faktureringssystem, var alldeles för nytt för att genom intervjuer kunna bevisa vår hypotes. XML används helt enkelt inte inom elektronisk fakturering på det sätt vi förutsatt. Vi har därför löst problemet genom att jämföra XML med de traditionella EDI metoderna med hjälp av artikel - och litteratur studier, samt förlitat oss på vad de företag vi intervjuat har gett för svar. I vår bakgrundsinformation har vi beskrivit hur XML fungerar och hur dess bakgrund ser ut. Vi har även beskrivit vilka tillämpningar XML kan användas på, samt beskrivit fakturering, både hur den kan ske manuellt dvs.

Inom vården utförs ofta schemaläggning av personal manuellt, vilket kräver mycket tid och resurser. Att planera arbetet för en grupp läkare, med dess ofta mycket komplexa sammansättning vad gäller exempelvis arbetsuppgifter och kompetenser, är ingen lätt uppgift. Detta examensarbete studerar huruvida en automatiserad taktisk bemanningsplanering med en tidshorisont på ett halvår till ett år, skulle kunna underlätta denna uppgift.I rapporten presenteras en måloptimeringsmodell som implementerats i AMPL för att med CPLEX som lösare generera förslag till bemanningsplaner. För att utveckla en matematisk modell som väl representerar de förutsättningar som råder vid bemanningsplanering av läkare har alternativa formuleringar provats och utvärderats. Den mest lovande av modellerna, som baseras på måloptimering, har i en pilotstudie testats på data från Onkologiska kliniken vid Linköpings universitetssjukhus.

Syftet med denna studie var att beskriva vilka kunskaper sjuksköterskor har om äldre över 65 år med depression. Studiens syfte var även att beskriva vad som finns i litteraturen om depression hos äldre över 65 år. Depression hos äldre är vanligt, underdiagnostiserat och inkorrekt behandlad. Den orsakar dåligt välbefinnande och ökar vårdtyngden och dödligheten.Studien är en beskrivande litteraturstudie baserad på arton vetenskapliga artiklar. Litteratursökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed samt manuellt i Högskolans bibliotek.

Arbetsterapeuter tillfrågas ibland att delta i arbetsgrupper vid ny- eller ombyggnation av gruppbostäder. Det finns ingen forskning eller sammanställning om hur det egentligen förhåller sig i den fysiska miljön på gruppbostäder i Sverige. Syftet med uppsatsen var att kartlägga den fysiska tillgängligheten på gruppbostäder i förhållande till tre olika personprofiler med instrumentet Housing Enabler. Studien har en kvantitativ ansats av en deskriptiv karaktär. Mätningar genomfördes på 18 gruppbostäder för vuxna med beslut enligt LSS.

I hälso- och sjukvården i Sverige används ett flertal medicintekniska apparater och IT-system. Ofta läser man av en skärm på den medicintekniska apparaten och noterar informationen på papper för att sedan manuellt mata in dessa uppgifter i IT-systemen. Detta manuella mellanled finns det önskemål och förhoppningar om att slippa. Man vill kunna överföra information automatiskt mellan den medicintekniska apparaten och IT-systemet, med andra ord vill man integrera dem. För att åstadkomma detta måste ett antal grund-läggande förutsättningar uppfyllas.

Corrotech AB är ett flerbranschföretag inom metallindustrin där kundkretsen består av företag och privatpersoner huvudsakligen i Finland men även i Sverige och de övriga nordiska ländernaCorrotech avser att öka försprånget gentemot sina konkurrenter genom att effektivisera vapen - och säkerhetsskåpstillverkningen, speciellt monteringen av skåpen. En effektivisering skulle innebära ökad konkurrenskraft och därigenom höja försäljningen. För att kunna tillgodose dessa krav måste den nuvarande lösningen ses över och förbättras.Monteringen utförs idagsläget manuellt av en till två arbetare periodvis under året. Det är ett krävande arbete som innebär tunga lyft och påfrestningar för arbetaren. En satsning på robotiserad montering har under längre tid diskuterats på företaget men inga noggrannare utredningar har genomförts.

Efter angiografiska ingrepp ska kärlet förslutas och det kan göras på olika sätt. Det finns olika förslutningsmetoder såsom att komprimera manuellt eller lägga in en Angioseal. Syftet med studien var att studera skillnader mellan två vaskulära förslutningsmetoder, Angioseal och manuell kompression. Denna studie innehåller 11 vetenskapliga artiklar som vi hittat genom sökningar i vetenskapliga databaser. Vårt resultat visade att det inte fanns några stora skillnader när det gällde komplikationer mellan Angioseal och manuell kompression.

Bakgrund: Övergrepp och andra missförhållanden på vårdboenden där vård-personal är delaktig förekommer internationellt likväl som i Sverige. Detta trots att sjuksköterskan tillsammans med övrig vårdpersonal är anställd för att ge trygghet och en god omvårdnad till de äldre vårdtagarna. Syfte: Att utifrån vårdpersonalens perspektiv belysa missförhållanden och övergrepp mot äldre inom äldrevården där enskild vårdpersonal är delaktig. Metod: En litteraturstudie som behandlade både kvalitativa och kvantitativa studier. Totalt inkluderades tio vetenskapliga artiklar som kvalitetsbedömdes.

Denna rapport presenterar ett examensarbete som handlar om en konceptstudie för en monteringscell. Examensarbetet har genomförts av Oskar Edström, student inom maskinteknik på Umeå Universitet, under våren 2013.Syftet med arbetet har varit att utveckla en lösning för hur en bussning, som används i Volvos lastvagnar, skall monteras ihop automatiskt i en produktionscell. Arbetet har genomförts i samarbete med uppdragsgivaren HT-Svarv i KalixFör att definiera befintliga problem med dagens konstruktion har förstudier, med kartläggning av företagets behov, genomförts. HT-Svarv vill ändra hur bussningen monteras ihop. Detta för att få kortare operationstid under processen och minska behovet av personal vid montering.

Denna rapport presenterar ett examensarbete som handlar om en konceptstudie för en monteringscell. Examensarbetet har genomförts av Oskar Edström, student inom maskinteknik på Umeå Universitet, under våren 2013.Syftet med arbetet har varit att utveckla en lösning för hur en bussning, som används i Volvos lastvagnar, skall monteras ihop automatiskt i en produktionscell. Arbetet har genomförts i samarbete med uppdragsgivaren HT-Svarv i KalixFör att definiera befintliga problem med dagens konstruktion har förstudier, med kartläggning av företagets behov, genomförts. HT-Svarv vill ändra hur bussningen monteras ihop. Detta för att få kortare operationstid under processen och minska behovet av personal vid montering.

Som dom flesta underhållsbolag jobbar även TAM (Täby Air Maintenance) med arbetsordrar. Dessa för att visa vilka arbeten som skall utföras, var de skall utföras och hur de skall utföras. Uppgiften som tilldelades var att effektivisera TAM:s (Täby Air Maintenance) arbetsordersystem på flygplansmodellen SAAB 340. Deras nuvarande tillvägagångssätt är att arbetsordern först läggs in manuellt i Microsoft Excel för att sedan redigeras och anpassas för den specifika kunden. Arbetsorden delas upp i olika sektioner av flygplanet, detta görs för att underlätta teknikernas och mekanikernas arbete när de bestämmer hur arbetet skall fördelas.

Problembeskrivning: Allt fler människor åker till olika resmål med målet att lära sig något. Det finns ett problem i den nya trenden då företagen måste vara medvetna om den kritiska hanteringen av balansen mellan nytta och nöje i utformningen av tjänsten. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag inom utbildningsturism frambringar värdeskapande upplevelser. Frågeställningar: På vilket sätt medverkar kunderna i upplevelsen? Hur skapas tjänsternas värde? Hur förhåller sig företagen till nytta och nöje i sitt tjänstekoncept? Metod: Vi använder oss av metoderna kvalitativ intervjuer och textanalys i form av en innehållsanalys.

Utveckling av olika typer av påbyggnadskod till programvaror blir allt vanligare. Dessa som går under samlingsnamnet plugins skiljer sig från vanliga applikationer då de har en annan struktur samt speciella beroenden till applikationsspecifika moduler. Problem uppstår när denna typ av utveckling inte stöds av de vanliga utvecklingsmiljöer som finns ute på företagen och delar som borde vara automatiserade måste utföras manuellt. Syftet med studien är att undersöka hur utvecklingsmiljön för Java på Sandvik IT Services kan anpassas för att stödja plugin-utveckling för IBM Lotus Notes. I denna studie undersöks skillnaden mellan plugin-utveckling och den vanliga Java-utvecklingen på företaget samt hur detta påverkar verktygen i utvecklingsmiljön.