Bakgrund: Venösa bensår är ett kroniskt, smärtsamt tillstånd. Såren är ofta svårläkta och växlar mellan läkning och recidiv. I Sverige beräknas ca 50 000 personer vara drabbade. Behandlingen riktar sig idag främst till själva sårbädden och människan bakom såret och dess upplevda livsvärld förbises. Kunskap och förståelse för hur personer med venösa bensår upplever sin livsvärld kan leda till att riskfaktorer för recidiv identifieras samt att behandlingen och bemötandet förbättras.

Syftet med denna uppsats var att beskriva vårdmötet med patienter med annan etnisk bakgrund än sjuksköterskors och om/hur mötet påverkas av sjuksköterskors kulturkompetens. Materialet som ligger till grund för denna studie utgörs av tio kvalitativa nationella och internationella artiklar och en avhandling som hämtades ur vårdvetenskapliga databaser och via manuell sökning. Textanalysen genomfördes enligt Febe Fribergs metod i form av en beskrivande syntes som bidrag till evidensbaserad vård. I analysprocessen användes för ämnet relevanta sökord. Ur resultatet framkom att det fanns både hinder och möjligheter i det interkulturella mötet och att begreppet kulturkompetens tolkades på olika sätt av sjuksköterskorna.

Bakgrund: På senare tid har arbete fått en stor betydelse för individer och är mer än enbart ett försörjningsmedel. Arbetsterapeuten har en central roll för rehabilitering inom psykiatrin eftersom aktivitetsförmåga är avgörande för att en individ ska klara av ett arbete. Arbetsinriktad rehabilitering utgår ifrån olika modeller med mål att främja individens funktioner som krävs för att arbeta. Det har gjorts få studier som beskrivit individers upplevelser av arbetsinriktad rehabilitering.Syfte: Syftet med studien var att beskriva betydelsen av den arbetsinriktade rehabiliteringen för individer med psykiska funktionshinder utifrån deltagares upplevelser och uppfattningar.Metod: En deskriptiv systematisk litteraturstudie genomfördes med sökning i olika databaser och manuell sökning till ett underlag på 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet presenteras under 11 olika teman av betydelser som deltagarna beskrev: Avlönat arbete, Delaktighet, Hjälpsam arbetsroll, Samhörighet, Normalisering, Personlig utveckling, Nya rutiner, Aktivitet, Hälsa, Betydelsen av stöd, Arbetshinder.Slutsats: Mestadels positiva betydelser av arbetsinriktad rehabilitering kunde ses i resultatet. Betydelse av delaktighet, ökad livskvalité, personlig utveckling och arbetets potential att skapa en strukturerad vardag lyftes fram i resultatet.

Behandling eller terapi ihop med hund kan hjälpa barnet att utveckla och förbättra dess finmotoriska färdigheter. Hunden kan även medverka och underlätta vid utbildning och dessutom öka barnet fysiska, mentala och emotionella status. En hunds utryck av sympati och omtanke kan vara första gången barnet upplever att de blir hörda och känner sig viktiga och på så sätt ger dem tröst. Syftet med denna studie var att skapa en översikt över den vetenskapliga grund som finns för AAT med hund inom fysioterapeutisk behandling av barn inom habilitering och rehabilitering. Studien är en litteraturöversikt.

Enligt rapporter från Arbetsmiljöverket är arbetsrelaterade besvär som inte beror på arbetsplatsolycka vanliga inom trädgårdsnäringen. Orsakerna till besvären är huvudsakligen en följd av påfrestande arbetsställningar, korta upprepade arbetsmoment och tung manuell hantering. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vad trädgårdsmästare bör tänka på vad gäller belastningsergonomi för att minska risken för skador i sitt arbete. Sökningar gjordes i databaserna Medline via PubMed, ScienceDirect och Academic Search Elite med sökorden horticulture, gardening, agriculture, ergonomics, pruning, shoveling, stoop, lifting technique and musculoskeletal injuries.Resultatet visade att när det gäller lyftteknik och arbetsställningar bör man i möjligaste mån undvika att utföra dessa med en framåtböjd överkropp och raka ben. Denna kroppshållning visade sig vara sämre i jämförelse med andra tekniker och kroppspositioner med hänsyn taget till påfrestningsgraden av ländryggen.Även vid grävning finns per automatik ett starkt inslag av att luta sig fram med böjd överkropp med den följden att ryggen utsätts för krafter som kan vara skadliga.

Bröstcancer utgör den främsta cancerdiagnosen hos kvinnor i Sverige. Storbetydelse för uppkomst av bröstcancer har de kvinnliga könshormonerna. Behandlingav bröstcancer sker genom operation, cytostatika, antihormoner och/eller strålning.Behandlingen kan leda till fysisk och psykisk påverkan. Syftet med dennalitteraturstudie är att beskriva hur yngre kvinnors livssituation påverkas avbröstcancer samt hur sjuksköterskan kan möta dessa kvinnors behov. Artiklarna tilllitteraturstudien har sökts fram i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo samtgenom manuell sökning och resultatet kom att omfatta 16 artiklar.

Sammanfattning Denna rapport redovisar ett tillvägagångssätt att inventera, inmäta och kartera föreslagna cykelleder åt Torsby Sportcenter samt framställa ett dokument med adressuppgifter över berörda fastighetsägare. Inventering och inmätning utfördes med en enklare GPS-mottagare. Kartan framställdes i GIS-programmet ArcMap och som bakgrundskarta användes fastighetskartan ur vilken valda lager exporterades. För en del lager slogs vissa klasser ihop till en klass för att få en fungerande kartbild. Samtliga lager gavs egna manér. För att framställa fastighetsägaruppgifterna söktes först berörda fastigheter ut i fastighetskartan.

Bakgrund: Varje år får närmare 8000 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer. Den vanligaste behandlingsmetoden är det kirurgiska ingreppet mastektomi som innebär antingen avlägsnande av hela bröstet eller att endast en del av körtelvävnaden tas bort. Bröst har sedan urminnes tider förknippats med kvinnlighet och att genomgå en mastektomi upplevs ofta av kvinnor som ett trauma. Mastektomi är inte bara ett enkelt ingrepp utan det medför fysiska och psykiska konsekvenser som påverkar kvinnors vardagsliv. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst efter mastektomi.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att arbeta inom palliativ vård utifrån de fyra hörnstenarna samt beskriva vilka copingstrategier sjuksköterskan använder i den palliativa vården.Vidare var syftet att granska litteraturstudiens ingående artiklars kvalité med avseende på den metodologiska aspekten urval. Litteraturstudien var av en deskriptiv design som sammanställts av 13 kvalitativa artiklar sökta i databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuell sökning. Huvudresultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att en god kommunikation var betydelsefull i arbetet utifrån de fyra hörnstenarna; symtomkontroll, teamarbete, kommunikation och relation samt stöd till närstående i den palliativa vården. Arbetet utifrån hörnstenarna upplevdes fungera bra i flera avseenden, dock uppstod svårigheter i vården vilket sjuksköterskorna hanterade genom användning av en emotionsfokuserad, meningskapande och/eller problemfokuserad coping. Av samtliga artiklar tillämpade tre ett strategiskt urval, en ett bekvämlighetsurval och en ett teoretiskt urval.

En stor del av den svenska befolkningen har svårigheter att läsa en hel del texter på svenska, t ex myndighetstexter, nyheter men även skönlitteratur. Detta innebär att många inte har samma tillgång till information via det skrivna mediet som övrig allmänhet erbjuds. Komplicerade texter har visat sig besitta en avancerad syntax som försämrar läsbarheten. Manuell bearbetning av texter vid syntaxförenkling är en tidskrävande process och ett automatiserat tillvägagångssätt är önskvärt. I syfte att undersöka huruvida ett verktyg som automatiserar förenklingsprocessen är möjlig med dagens teknik togs verktyget CogFLUX fram.

Idag har cirka 300 000 människor i Sverige diagnosen hjärtsvikt och många fler lever troligen med sjukdomen utan att veta om det. De vanligaste orsakerna till hjärtsvikt kan bland annat vara hypertoni, diabetes, klaffsjukdom, ischemi av myokardiet. Som en del av behandlingen ingår livsstilsförändringar där patienten får lära sig symtomövervakning. Fysisk aktivitet under kontrollerade former har potential att förbättra den fysiska kapaciteten hos individer med hjärtsvikt, såväl som förbättring av livskvaliteten. Sjuksköterskan ansvarsområden innefattar att främja hälsa, förebygga sjukdom, återuppbygga hälsa och lindra lidande.

I föreliggande arbete undersöker jag begreppet negativ terapeutis reaktion. Undersökningen tar sin utgångspunkt i Karl Abrahams artikel från 1919, En speciell form av neurotiskt motstånd mot den analytiska metoden, och fortsätter med en granskning av Sigmund Freuds beskrivning av begreppet i Jaget och Detet 1923. Jag följer sedan begreppets utveckling i arbeten av Joan Riviere (1936), Melanie Klein (1957), Herbert Rosenfeld (1971), Ludvig Igra (1988) och Horacio Etchegoyen (1991).Negativ terapeutisk reaktion är en form av motstånd som visar sig i den terapeutiska processen. Den är ett tekniskt begrepp och inget diagnoskriterium. Den tillhör jaget och är att betrakta som en jag-strategi som är omedveten till sin natur. Den är att betrakta som ett uttryck för destruktiva krafter, som ett derivat av dödsdriften.De bakomliggande faktorerna kan vara av skilda slag, men det finns gemensamma överensstämmande områden.

Electronic Data Interchange (EDI) ingår i det mer omfattande begreppet elektronisk handel. EDI innebär elektroniskt utbyte av strukturerad information och genom att använda sig av EDI kan företag kombinera överföring och lagring av information, vilket innebär att manuella arbetsuppgifter kan reduceras. Vid elektroniska affärer mellan företag anses EDI vara det medel som har störst potential att sänka företagens kostnader samt leda till ökad kundservice. Den ökade mängden information i samhället ställer krav på snabb, kostnadseffektiv och automatisk informationsöverföring mellan handelspartner. Det finns ett antal hinder som bromsar utvecklingen för elektronisk handel.

DNA-spår har idag stor vikt i de flesta sorters brottsutredningar och kan i många fall vara helt avgörande för utgången i ett brottmål. I Sverige är det Biologienheten på Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL) som gör de flesta spårsökningar och spårsäkringar av material tagna från brottsplatser. Materialen som kommer in till SKL:s Biologienhet måste hanteras med stor försiktighet, eftersom dagens analysmetoder för DNA är otroligt känsliga. Ett spår kan lätt bli kontaminerat med irrelevant DNA från personer, lokaler, utrustning och andra material, och en kontamination kan leda till högst oönskade effekter.För att kunna övervaka bakgrundsnivåer av DNA i laboratorielokalerna för grova brottsutredningar på SKL syftade detta projekt till att utforma ett förslag till rutiner för provtagning och klassificering av provresultat. Genom kontakt med andra länders motsvarighet till SKL och genom diskussioner med flera medarbetare på SKL, togs ett provtagningsprotokoll fram.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter upplever information inför gynekologiska ingrepp och undersökningar. Metoden som användes för att belysa syftet var beskrivande litteraturstudie. Data insamlades via två databaser, Medline och Cinahl. Andra sökstrategier var manuell sökning i valda källor. 15 vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet, dessa kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes.