Sammanfattning Denna rapport redovisar ett tillvägagångssätt att inventera, inmäta och kartera föreslagna cykelleder åt Torsby Sportcenter samt framställa ett dokument med adressuppgifter över berörda fastighetsägare. Inventering och inmätning utfördes med en enklare GPS-mottagare. Kartan framställdes i GIS-programmet ArcMap och som bakgrundskarta användes fastighetskartan ur vilken valda lager exporterades. För en del lager slogs vissa klasser ihop till en klass för att få en fungerande kartbild. Samtliga lager gavs egna manér. För att framställa fastighetsägaruppgifterna söktes först berörda fastigheter ut i fastighetskartan.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att arbeta inom palliativ vård utifrån de fyra hörnstenarna samt beskriva vilka copingstrategier sjuksköterskan använder i den palliativa vården.Vidare var syftet att granska litteraturstudiens ingående artiklars kvalité med avseende på den metodologiska aspekten urval. Litteraturstudien var av en deskriptiv design som sammanställts av 13 kvalitativa artiklar sökta i databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuell sökning. Huvudresultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att en god kommunikation var betydelsefull i arbetet utifrån de fyra hörnstenarna; symtomkontroll, teamarbete, kommunikation och relation samt stöd till närstående i den palliativa vården. Arbetet utifrån hörnstenarna upplevdes fungera bra i flera avseenden, dock uppstod svårigheter i vården vilket sjuksköterskorna hanterade genom användning av en emotionsfokuserad, meningskapande och/eller problemfokuserad coping. Av samtliga artiklar tillämpade tre ett strategiskt urval, en ett bekvämlighetsurval och en ett teoretiskt urval.

En stor del av den svenska befolkningen har svårigheter att läsa en hel del texter på svenska, t ex myndighetstexter, nyheter men även skönlitteratur. Detta innebär att många inte har samma tillgång till information via det skrivna mediet som övrig allmänhet erbjuds. Komplicerade texter har visat sig besitta en avancerad syntax som försämrar läsbarheten. Manuell bearbetning av texter vid syntaxförenkling är en tidskrävande process och ett automatiserat tillvägagångssätt är önskvärt. I syfte att undersöka huruvida ett verktyg som automatiserar förenklingsprocessen är möjlig med dagens teknik togs verktyget CogFLUX fram.

Idag har cirka 300 000 människor i Sverige diagnosen hjärtsvikt och många fler lever troligen med sjukdomen utan att veta om det. De vanligaste orsakerna till hjärtsvikt kan bland annat vara hypertoni, diabetes, klaffsjukdom, ischemi av myokardiet. Som en del av behandlingen ingår livsstilsförändringar där patienten får lära sig symtomövervakning. Fysisk aktivitet under kontrollerade former har potential att förbättra den fysiska kapaciteten hos individer med hjärtsvikt, såväl som förbättring av livskvaliteten. Sjuksköterskan ansvarsområden innefattar att främja hälsa, förebygga sjukdom, återuppbygga hälsa och lindra lidande.

Bakgrund: Regeringen gav år 2009 högskoleverket i uppdrag att utforma ett förslag om hur kiropraktor- och naprapatutbildningarna kan utformas som högskoleutbildningar. Förslaget som presenterades innebar att kiropraktor- och naprapatutbildningarna skulle bedrivas som vidareutbildningar efter en grundutbildning till sjukgymnast. Förslaget är omdiskuterat och har väckt många åsikter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka kiropraktorers, naprapaters och sjukgymnasters inställning till en gemensam grundutbildning som sjukgymnast med efterföljande vidareutbildning i kiropraktik, naprapati och ortopedisk manuell terapi. Metod: Studien hade en kvantitativ ansats med en deskriptiv metod.

Electronic Data Interchange (EDI) ingår i det mer omfattande begreppet elektronisk handel. EDI innebär elektroniskt utbyte av strukturerad information och genom att använda sig av EDI kan företag kombinera överföring och lagring av information, vilket innebär att manuella arbetsuppgifter kan reduceras. Vid elektroniska affärer mellan företag anses EDI vara det medel som har störst potential att sänka företagens kostnader samt leda till ökad kundservice. Den ökade mängden information i samhället ställer krav på snabb, kostnadseffektiv och automatisk informationsöverföring mellan handelspartner. Det finns ett antal hinder som bromsar utvecklingen för elektronisk handel.

DNA-spår har idag stor vikt i de flesta sorters brottsutredningar och kan i många fall vara helt avgörande för utgången i ett brottmål. I Sverige är det Biologienheten på Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL) som gör de flesta spårsökningar och spårsäkringar av material tagna från brottsplatser. Materialen som kommer in till SKL:s Biologienhet måste hanteras med stor försiktighet, eftersom dagens analysmetoder för DNA är otroligt känsliga. Ett spår kan lätt bli kontaminerat med irrelevant DNA från personer, lokaler, utrustning och andra material, och en kontamination kan leda till högst oönskade effekter.För att kunna övervaka bakgrundsnivåer av DNA i laboratorielokalerna för grova brottsutredningar på SKL syftade detta projekt till att utforma ett förslag till rutiner för provtagning och klassificering av provresultat. Genom kontakt med andra länders motsvarighet till SKL och genom diskussioner med flera medarbetare på SKL, togs ett provtagningsprotokoll fram.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter upplever information inför gynekologiska ingrepp och undersökningar. Metoden som användes för att belysa syftet var beskrivande litteraturstudie. Data insamlades via två databaser, Medline och Cinahl. Andra sökstrategier var manuell sökning i valda källor. 15 vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet, dessa kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att sammanställa aktuell forskning och därmed beskriva patienters uppfattningar och upplevelser av vårdmiljön. Artikelsökningen genomfördes i databasen MedLine (via PubMed) och kompletterades med manuell sökning i valda källors litteraturlistor. Elva artiklar som motsvarade studiens syfte granskades och resultatet sammanställdes enligt Katie Erikssons syn på miljö. Under den andliga miljön sorterades kategorin naturen utanför. Under den psykosociala miljön sorterades kategorierna estetiken ? avspeglar vården, välkomnande miljöer, vårdmiljöns betydelse för en bevarad integritet, hemlika miljöer samt sjuksköterskan ? en del av vårdmiljön.

Bakgrund: På senare tid har arbete fått en stor betydelse för individer och är mer än enbart ett försörjningsmedel. Arbetsterapeuten har en central roll för rehabilitering inom psykiatrin eftersom aktivitetsförmåga är avgörande för att en individ ska klara av ett arbete. Arbetsinriktad rehabilitering utgår ifrån olika modeller med mål att främja individens funktioner som krävs för att arbeta. Det har gjorts få studier som beskrivit individers upplevelser av arbetsinriktad rehabilitering.Syfte: Syftet med studien var att beskriva betydelsen av den arbetsinriktade rehabiliteringen för individer med psykiska funktionshinder utifrån deltagares upplevelser och uppfattningar.Metod: En deskriptiv systematisk litteraturstudie genomfördes med sökning i olika databaser och manuell sökning till ett underlag på 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet presenteras under 11 olika teman av betydelser som deltagarna beskrev: Avlönat arbete, Delaktighet, Hjälpsam arbetsroll, Samhörighet, Normalisering, Personlig utveckling, Nya rutiner, Aktivitet, Hälsa, Betydelsen av stöd, Arbetshinder.Slutsats: Mestadels positiva betydelser av arbetsinriktad rehabilitering kunde ses i resultatet. Betydelse av delaktighet, ökad livskvalité, personlig utveckling och arbetets potential att skapa en strukturerad vardag lyftes fram i resultatet.

IntroduktionInterpersonella konflikter är vanligt på arbetsplatser, vilket har en negativ påverkan på arbetsklimat och trivsel. Även patienternas omvårdnad kan beröras av konflikter i personalgruppen. Chefen är den som förväntas ingripa för att lösa sådana problem, men för chefer är konflikthantering ett område som upplevs svårt, som tar mycket tid och där man saknar kunskap.SyfteAtt undersöka vilka konflikthanteringsstrategier vårdenhetschefer använder vid interpersonella kon-flikter, och vad som påverkar valet av konflikthanteringsstrategi.MetodStudien är en litteraturstudie i vilken 7 vetenskapliga studier/artiklar ingår. Ingående artiklar hämtades från databaserna PubMed, CINAHL och Scopus, samt med manuell sökning i tidskrifterna Journal of Nursing Management och Journal of Advanced Nursing. Artiklarna var publicerade mellan 1991 och 2008.ResultatStudierna visade att vårdenhetschefer ofta använder konflikthanteringsstrategier som endast ger kort-variga lösningar, och som inte är effektiva.

Bakgrund: Venösa bensår är ett kroniskt, smärtsamt tillstånd. Såren är ofta svårläkta och växlar mellan läkning och recidiv. I Sverige beräknas ca 50 000 personer vara drabbade. Behandlingen riktar sig idag främst till själva sårbädden och människan bakom såret och dess upplevda livsvärld förbises. Kunskap och förståelse för hur personer med venösa bensår upplever sin livsvärld kan leda till att riskfaktorer för recidiv identifieras samt att behandlingen och bemötandet förbättras.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur hälso-och sjukvårdspersonalens bemötande påverkar närstående till personer som vårdas palliativt samt beskriva närståendes behov av stöd under vårdtiden. Vidare var syftet att granska inkluderade artiklars design. Litteraturstudien var av beskrivande design och inkluderade 13 artiklar som söktes fram i databaserna PubMed och Academic Search Elite samt genom manuell sökning. Huvudresultatet visade att närstående var närvarande dygnet runt vilket begränsade deras frihet samt att bidragande stöd kunde lindra vårdtyngden och underlätta för närstående. Stödet från hälso- och sjukvårdpersonal beskrevs både som svagt och tillfredställande.

Bakgrund: På senare tid har arbete fått en stor betydelse för individer och är mer än enbart ett försörjningsmedel. Arbetsterapeuten har en central roll för rehabilitering inom psykiatrin eftersom aktivitetsförmåga är avgörande för att en individ ska klara av ett arbete. Arbetsinriktad rehabilitering utgår ifrån olika modeller med mål att främja individens funktioner som krävs för att arbeta. Det har gjorts få studier som beskrivit individers upplevelser av arbetsinriktad rehabilitering.Syfte: Syftet med studien var att beskriva betydelsen av den arbetsinriktade rehabiliteringen för individer med psykiska funktionshinder utifrån deltagares upplevelser och uppfattningar.Metod: En deskriptiv systematisk litteraturstudie genomfördes med sökning i olika databaser och manuell sökning till ett underlag på 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet presenteras under 11 olika teman av betydelser som deltagarna beskrev: Avlönat arbete, Delaktighet, Hjälpsam arbetsroll, Samhörighet, Normalisering, Personlig utveckling, Nya rutiner, Aktivitet, Hälsa, Betydelsen av stöd, Arbetshinder.Slutsats: Mestadels positiva betydelser av arbetsinriktad rehabilitering kunde ses i resultatet. Betydelse av delaktighet, ökad livskvalité, personlig utveckling och arbetets potential att skapa en strukturerad vardag lyftes fram i resultatet.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en vanlig sjukdom och sjuksköterskan möter dessa patienter i olika samanhang. Då det finns ett starkt samband mellan KOL och rökning upplever många personer med KOL skuld, skam och stigmatisering. Personer med KOL har omfattande kontakt med vården. Att denna kontakt inte förstärker upplevelserna av skuld, skam och stigmatisering är därför av stor vikt. För att kunna möta behoven hos personer med KOL behöver sjuksköterskan förstå innebörden av dessa känslor.