I Sverige har hushållsnära tjänster varit föremål för intensiva mediediskussioner. På nittiotalet rasade den s.k. ?pigdebatten? och inför valet 2006 väckte förslaget om ett nytt skatteavdrag starka reaktioner. Acceptansen för att köpa privat hemstädning har varit låg, men mycket tyder på en förändring.

Syftet med denna studie är att få en tydligare bild av hur det är att arbeta i arbetslag med olika yrkesroller. Studien ger en översikt av lärares och fritidspedagogers historia samt om deras yrken, samarbete, arbetslag och tidigare forskning på området. Jag valde att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer. Jag intervjuade åtta pedagoger varav tre var fritidspedagoger och fem var lärare, från tre olika skolor samt genomförde tre arbetslagsobservationer, en observation per skola. Mitt resultat visar att det inte är någon större skillnad mellan lärares och fritidspedagogers yrkesroller i arbetslaget.

Sammanfattning Vår uppsats handlar om hur män som arbetar i förskolan upplever sitt eget inflytande i verksamheten ur ett minoritetsperspektiv. I uppsatsen redovisas kvalitativa intervjuer med åtta män i åldrarna 24?59 år. I intervjuerna har vi utgått från männens egen upp-fattning och förförståelse vad gäller deras inflytande och påverkan i förskole- verksamheten. Studien visar att männen i allmänhet trivs bra, både på sin arbetsplats och i sitt yrkesval.

Sammanfattning;Avsikten med detta examinationsarbete är undersöka om ledarskapsutbildningen Future Executive Women (FEW) med manligt mentorskap är en fungerande metod för att öka möjligheten för kvinnliga chefer inom det skånska näringslivet att avancera i karriären. För att få svar på våra frågeställningar, har vi genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med sex av deltagare från utbildningen FEW. De teoriområdena som ligger till grund för examinationsuppgiften, är Kön och organisation, Ledarskap och Ledarskapsutveckling. I början av arbetet antog vi att denna typ av utbildning skulle ge deltagarna någon form av konkreta verktyg för att bryta den mansdominans som råder inom det skånska näringslivet. Nu i efterhand har vi förstått att utbildningen i ett kort tidsperspektiv inte lyckades med det i någon större utsträckning.

Syftet med studien var att få en insikt i vad det är som gör att kvinnor söker sig till yrket last-bilsförare, och hur de ser på yrket. För att närma mig syftet har jag under arbetets gång använt mig av deltagande observationer, fokusgruppintervjuer och enkäter som skickats ut till kvinn-liga lastbilsförare. Dessa tre olika sätt att få information på användes för att ge en övergripande bild på kvinnornas syn på yrket, och vägen in i yrket. Sammanlagt har jag varit i kontakt med 35 lastbilsförare, 18 kvinnor och 17 män. Som teoretisk referensram använde jag mig av teorier baserade på genus och könsmärkningsprocess från framför allt Hirdman, Westberg ? Wohl-gemuth.

I dagens stressade samhälle finns det behov av stressreducerande verktyg och mindfulness är på frammarsch inom människovårdande yrken. Detta väckte vårt intresse för att undersöka om mindfulness kan vara ett verktyg för oss som blivande socionomer att ta med sig ut i arbetslivet. Vårt syfte och våra frågeställningar har varit om förhållningssättet mindfulness kan vara till hjälp i stressreducerande syfte för personal som arbetar med människor och om förhållningssättet kan ha betydelse i det professionella mötet. Vi har utifrån ett fenomenologiskt perspektiv utfört fem kvalitativa forskningsintervjuer med personal inom socialt/terapeutiskt arbete. Intervjupersonerna har berättat om hur mindfulness, vars ursprung är från österländsk filosofi, har blivit en del av deras livsvärld.

Studien vill belysa hur de undersökta ungdomarna ser på sina möjligheter att ta sig ur arbetslösheten. Gentemot teorier, publicerad litteratur och forskning har studiens syfte varit att synliggöra vad respondenterna anser sig själva kunna göra för att ta sig ur arbetslösheten, vilket stöd den anser sig behöva och hur de tänker kring sin framtid i förhållande till arbete och studier. En kvalitativ undersökningsmetod har genomförts, det har utförts intervjuer med fem arbetslösa ungdomar. I studien framkom att respondenternas tilltro till den egna förmågan påverkar deras agerande och bedömningar av sina möjligheter gällande studier och yrken. Resultatet visar att utbildning ses som en väg ur arbetslösheten och att ungdomarna utöver det se få saker de kan göra för att påverka sin situation.

I de flesta yrken anses ergonomi vara en självklarhet för att skapaen väl anpassad arbetsmiljö och minska riskerna för arbetsskadorhos anställda. Som yrkestatuerare utsetts man ständigt av fysiskapåfrestningar, som onaturliga sittpositioner och tunga ohändigamaskiner. Tatueringsmaskinerna de använder i genomsnitt 4-5 timmarom dagen är dåligt balanserade och vibrerar. Vibrationerna som uppstårfortplantar sig ut i hela maskinen och i slutet ut i musklerna på tatueraren.En konsekvens av detta kan vara att man får karpaltunnelsyndrom.I samarbete med Mats Jadeskär, som bygger egna maskiner undervarumärket ?Dize tecniques? och är väldigt kunnig inom området, ska enny tatueringsmaskin tas fram.

Andelen individer med eftergymnasial utbildning ökar på arbetsmarknaden samtidigt som antalet arbetstillfällen inom vissa akademiska yrken inte ökar i samma takt. Denna studie syftade till att undersöka om förekomsten av oro bland högskolestudenter inför eventuell arbetslöshet hade något samband med självkänsla och kontrollupplevelse. Studien avsåg även att undersöka huruvida tidpunkt för avslutad utbildning och utbildningsinriktning hade någon betydelse för studenternas nivå av oro. En enkätundersökning med 101 deltagare mellan 19 och 59 år genomfördes. Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad i orosnivån mellan studenter när det gällde hur lång tid de hade kvar på sin utbildning.

Syftet är att undersöka om eleverna endast deltar i Idrott och Hälsa A för att få betyg eller för att få färdigheter och kunskaper för att skapa ett livslångt lärande och om det är någon skillnad mellan eleverna på de praktiska och de teoretiska programmen. Vi gjorde en enkätundersökning bland 83 gymnasieelever, från alla årskurserna som läste kursen. Majoriteten av eleverna deltar inte bara för betyget utan de deltar även i ämnet för intresset, att det är roligt och ett viktigt ämne. Kompisars inverkan på elevernas deltagande var av minst betydelse. Eleverna tillgodogör sig kunskaper och färdigheter från Idrott och Hälsa A undervisningen som de har nytta av i framtiden, om de inte redan besitter dessa.

Uppsatsen analyserar huruvida rekryterings- och befordringsförfaranden som tillämpas inom ett logistik- och postföretag har betydelse för könsfördelningen på olika befattningsnivåer. Studiens frågeställningar är: Vilka rekryteringsförfaranden tillämpas inom organisationen? Kan rekryteringsförfaranden förklara hur en könsfördelning skapas och återskapas, i så fall på vilket sätt? De teoretiska utgångspunkterna behandlar i huvudsak utbuds- och efterfrågerelaterade förklaringar, samt olika rekryteringspraxis.Avsikten var att genom en jämförande fallstudie, mellan kontor med jämn respektive ojämn könsfördelning, analysera huruvida rekryterings- och befordringsförfarande kan förklara en ojämn könsfördelning.  Empirin inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med fyra enhetschefer och två regionchefer. Följaktligen analyserades materialet genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten tyder på att användning av informella informationskanaler, exempelvis rekommendationer, kan leda till skapande av en ojämn könsfördelning.

Organisationer är beroende av ledare och medarbetare. I yrken som berör andra människor har kommunikation och bemötande stor betydelse och kräver vissa egenskaper hos personalen. Där möten med andra sker uppstår ibland konflikter. Studien omfattar både en kvalitativ och en kvantitativ del. Syftet med studien var att studera ledare och medarbetares upplevelse och hantering samt konsekvenser som kan uppstå i samband med konflikter.  En intervjustudie med tre ledare och en enkätstudie med 59 medarbetare genomfördes i tre organisationer som har sin verksamhet inom LSS.

För många är arbetet den mest centrala delen ilivet där de flesta av dygnets vakna timmar spenderas. Studiens syfte var attundersöka yrkesstolthet och identifikation med arbetet. Enligt KASAM- teorin, känslaav sammanhang, är meningsfullhet en viktig komponent för individens yrkesstolthet.Åtta individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta deltagare iåldrarna 40 till 65 år med varierande yrken. Ett heterogent urval användes föratt få en så stor variation som möjligt. Resultaten visade att den viktigastekomponenten för yrkesstolthet var upplevelsen av att få göra gott i mötet medandra människor samt att arbetet känns meningsfullt.

För många är arbetet den mest centrala delen ilivet där de flesta av dygnets vakna timmar spenderas. Studiens syfte var attundersöka yrkesstolthet och identifikation med arbetet. Enligt KASAM- teorin, känslaav sammanhang, är meningsfullhet en viktig komponent för individens yrkesstolthet.Åtta individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta deltagare iåldrarna 40 till 65 år med varierande yrken. Ett heterogent urval användes föratt få en så stor variation som möjligt. Resultaten visade att den viktigastekomponenten för yrkesstolthet var upplevelsen av att få göra gott i mötet medandra människor samt att arbetet känns meningsfullt.

Titel: Vad säger kvinnan i båten? En studie om kvinnor, livsstil ochmedieanvändning.Författare: Johanna Pihl & Hanna WekellKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation,Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2010Handledare: Marie GrusellUppdragsgivare: Ampersand AB. Kontaktperson: VD Tatiana Butovitsch TemmAntal ord: 18000Syfte: Syftet med studien är att se om det går att utröna karaktärer ihur medieanvändning ser ut bland kvinnor, som har eller har haft fritidsbåt.Metod: En kvalitativ studie med utgångspunkt i den medieetnografiska forskningen.Material: Materialet utgörs av transkriberingarna från djupintervjuer med sju stycken kvinnor.Huvudresultat: Studien visar att det går att utröna karaktärer bland kvinnor som har eller har haft fritidsbåt. Vi ser likheter och olikheter i vad som betonas som viktigt vad gäller livsstil, detta går i sin tur att koppla till deras medieanvändning. Ur detta går det att utrönakaraktärer.