Titel: Användarvillkor på användarnas villkor?Författare: Erla AnderssonUppdragsgivare: Nowa KommunikationKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap (15 hp) vid institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG) på Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2013Handledare: Marie GrusellAntal ord: 17 049 (exklusive referenser och bilagor)Syfte: Att undersöka ungdomars inställning till den personliga integriteten på sociala medier.Metod: Kvalitativ fokusgrupp samt kvalitativa samtalsintervjuer med respondenter.Material: Studien baseras på sex stycken samtalsintervjuer med ungdomar i åldrarna 19-24 iGöteborgsområdet samt en fokusgrupp som utgjorde grunden för de påföljande intervjuerna.Huvudresultat: Studien visar att ungdomar har olika attityder till den personliga integriteten påsociala medier i olika sammanhang. Överlag anser målgruppen att de själva utgör de grundläggandeförutsättningarna för hur deras personliga integritet hanteras på sociala medier. Det ligger ianvändarnas egna intresse och ansvar att besluta över vilken personlig information som de vill delamed sig av samt till vem informationen ska delas. Störst försiktighet visas när det gäller publiceringav bilder och arbetsplats eller skola.

BAKGRUND: Studierna visar att våldet har ökat med åren. Riskfaktorer och riskbeteenden har identifierats och orsakerna kan vara flera till att patienten upplever ohälsa. Forskningen inom detta fält har hittills fokuserat på bakomliggande orsaker till patientens aggressiva beteende och bedrivits under många år. Ökade kunskaper om sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med aggressivt beteende inom psykiatrisk vård kan bidra till att utveckla omvårdnad anpassad till situationen, i syfte att främja hälsa.SYFTE: Studiens syfte är att utforska sjuksköterskans omvårdnad och upplevelse av att vårda patienter med aggressivt beteende inom psykiatrisk vård.METOD: Litteraturstudie av kvalitativa och kvantitativa studier.RESULTAT: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och 12 underkategorier. Huvudteman som uppkom var;sjuksköterskan i interaktion med patienten, organisatoriska faktorer och personliga faktorer samt underkategorier som handlade om; avledning av hotfulla situationer, personligt utrymme, information och bedömning, gränssättning, riskfaktorer kopplade till aggression, bristande support från chefer, bemanning, personalsäkerhet, erfarenhet och kommunikationsfärdigheter, lojalitet gentemot patienten och arbetet, hopplöshet och besvikelse samt coping.SLUTSATS: Resultatet visar att sjuksköterskor upplever vårdandet av patienter med aggressivt beteende inom psykiatrisk vård på olika sätt.

SammanfattningLever en idrottslärare som hon lär? Orkar de träna trots sin fysiskt påfrestande arbetssituation? Detta är en kvalitativ studie där syftet var att undersöka några idrottslärare arbetssituation och syn på sin egen hälsa. Författaren har intervjuat sex idrottslärare i Stockholm och analyserat deras svar med hjälp av teoretiska perspektiv och tidigare forskning. Intervjufrågorna behandlade ämnen som stress, hälsa, träning, skador, belastning, matvanor, relationer till kollegor och arbetsgivare samt föredömlighet. Resultatet visade att lärarna var stressade i perioder i samband med tex.

Den nationella värdegrunden lagstadgades 2010 och denna studie undersöker hur den har implementerats och används inom särskilda boenden inom äldreomsorgen och hur den har påverkat verksamheterna. I den nationella värdegrunden utgår lagen ifrån att alla ska se vårdtagaren och ge denna ett värdigt liv och välbefinnande. Genom denna lag ska vårdtagaren kunna påverka sin egen vård, och även som närstående kunna göra sin åsikt hörd. Utbildning av personal ska ske och Socialstyrelsen tillhandahåller material till genomförandet.Syftet med undersökningen är att undersöka vilka erfarenheter enhetschefer har av implementering och användning av den nationella värdegrunden inom äldreomsorg.Valet blev att göra en kvalitativ studie som gjorts genom att intervjua sex enhetschefer inom äldreomsorgen. En intervjuguide som bygger på frågeställningar ur värdegrundsperspektiv är grunden till intervjun.

Under vår utbildning har vi hört talas om Guide Michelin. Guiden anses vara det viktigastebedömningssystemet inom restaurangbranschen. Vilka de exakta kriterier är eller hur maninom branschen uppfattar detta bedömningssystem, är frågor som studien ämnar besvara. Ibakgrunden tar vi upp restauranghistoria som kort beskriver restaurangbranschens framväxtunder 1900-talet och hur samhällets syn på serveringsyrket förändrats under samma tidsepok.Det finns ett antal faktorer som påverkar hur en måltid upplevs. Dessa har stor betydelse idagens samhälle då vi har gått från tillverkningsindustri till upplevelseindustri.

Undersökningen har utgått från frågeställningen ?hur arbetar företagsledningen med konflikthantering??. Syftet som ledde fram till frågeställningen var att få en djupare förståelse kring hur personer med ledningsansvar tänker kring och hanterar konflikter på sin arbetsplats. Uppsatsen innefattar en teoretisk del som tagit form genom tillgänglig litteratur på ämnet samt en metoddel. Undersökningen grundar sig i teorier gällande olika typer av och olika synsätt på konflikter samt hanteringen av dem.

This study highlights the importance of computer technology and its impact on elder care staff's skills development in the public sector. The government presents the digital agenda within which information and communication technology today is considered to have a potential for sustainability, growth and development. According to the EU Commission, there are several important elements that should be improved to digitize the workplace. Among these are digital literacy, collaboration between agencies and increased investments in research, education and innovation. New technology can be understood in different ways by individuals, some see the computer as something positive and exciting, while others may find it hard to see the opportunities for learning and development.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken erfarenhet och upplevelse vårdpersonal har av att arbeta med hbtq-frågor. Bakgrund: Sverige har kommit långt med jämnställdhet och arbete mot diskriminering. Trots detta finns det studier som tyder på att personer inom hbtq-gruppen känner sig illa behandlade och kränkta i vården. Författarna känner därför ett stort behov av att belysa detta problem. Metod: En kvalitativ metod med intervjuer valdes och genomfördes på två öppenvårdsmottagningar.

Denna uppsats i sociologi handlar om psykosocial arbetsmiljö och främst då om ämnet arbetsglädje och hur medarbetare som arbetar i en kundtjänst upplever sin arbetssituation. Syftet med denna studie är därför att beskriva den psykosociala arbetsmiljön vid en kundtjänstmiljö vid ett av Sveriges största telekommunikationsföretag, men också försöka beskriva vad i denna kontext som främjar eller hindrar en god arbetstrivsel. Metoden för studien är baserad på semi-strukturerade intervjuer med sju informanter. Dessa har valts genom kvoturval som skapade en lista för att lottas och sedan slutligen frågas vid muntlig kontakt. Det teoretiska ramverket bygger på Bertil Gardells studier om arbetstillfredsställelse, Karasek och Theorells Krav-kontroll-stöd modell som handlar om hur olika egenskaper i arbetet ger olika förutsättningar för individens hälsa.

Vi vet alltför lite om hur teknikämnet gestaltas i skolan och ännu mindre om hur det gestaltas i förskolan. Jag är utbildad förskollärare men arbetar i nuläget dels på en kommunal verksamhet som ger utbildning inom teknik samt på teknikkurser riktade till lärare på ett universitet. Min kommunala arbetsplats anordnade nyligen en fortbildning i ämnet teknik riktad till förskollärare och barnskötare i kommunen. Under denna kurs, där jag arbetade som lärare, började jag se mönster som intresserade mig. Deltagarna uttryckte muntligt en viss svårighet med teknikämnet medan de inte fysiskt visade detta.

Med lång erfarenhet från yrkeslivet inom hotell- och restaurangbranschen där jag handlett elever under utbildning ser jag nu som ansvarig för undervisningen på skolan elevernas praktik ur ett annat perspektiv. Vi befinner oss för närvarande i skarven mellan två läroplaner, Läroplanen för de frivilliga skolformerna 94 [ Lpf 94] och Gymnasieskola 2011 [ Gy 11]. Yrkesutbildningarna inom gymnasieskolan går från att ha varit yrkesförberedande till att göra eleverna väl förberedda för yrkesexamen så att de enligt skolverket (Gymnasieskola 2011) kan börja jobba direkt efter skolan. Arbetsplatsförlagd utbildning [ APU] ersätts av arbetsplatsförlagt lärande [APL] med i stort sett oförändrad omfattning och krav. Dock kan man notera att huvudmannen/ skolan har befriats från kravet att anordna utbildningar för handledare vid behov.

Modern organisationsforskning ser medarbetarskapet som en viktig del av ledarskapet och därför har vi valt att fokusera på medarbetarens roll i organisationen i vårt examensarbete. Vi genomförde en fallstudie på ett företag där ledningen hade behov av att få en djupare förståelse av en arbetsgrupps psykosociala och fysiska arbetsförhållanden. Då studiens syfte är att ingående beskriva medarbetarskapet på en fysiskt krävande arbetsplats, kommer studien att bli ett stöd i företagets planering av arbetsmiljön i en ny modernare fabrik.Vi samlade in empiriskt material genom deltagande observationer och öppna intervjuer och analyserade det utifrån Tengblads (2003) och Hällsténs & Tengblads (2006) teoretiska modeller om medarbetarskap. Då ett myndigt medarbetarskap innebär att individen ska vara ansvarstagande, utvärderar vi genom medarbetarskapets fem former (Tengblad, 2003) hur stort ansvar som läggs på medarbetaren och vilken grad av tillit som organisationen visar denne. Vi beskriver även medarbetarskapet genom modellen om medarbetarskapets fyra hörnstenar (Hällstén och Tengblad, 2006), utifrån begreppen Förtroende och Öppenhet, Gemenskap och Samhörighet, Engagemang och Meningsfullhet samt Ansvarstagande och Initiativförmåga.

Mo?ten som forum fo?r att tra?ffas, sprida information eller lo?sa problem har alltid funnits och det a?r en fo?reteelse som finns pa? alla arbetsplatser idag. Da?rfo?r a?r det ocksa? vanligt att alla har en a?sikt om just mo?ten och hur de fungerar pa? deras arbetsplats. Enligt tidigare studier a?r upplevelsen av effektivitet under mo?ten viktigt fo?r positiva jobbattityder och just attityder och emotionella upplevelser av ett mo?te pa?verkar deltagande och da?rmed hur mo?tets ma?l uppna?s.

Syftet med denna studie var att undersöka svenska pressfotografers upplevelser av arbetsvillkoren i krig och konflikter, för att därigenom nå en ökad förståelse för den problematik som medier ställs inför i bevakningen i krig. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med tre svenska pressfotografer, samtliga med flerårig erfarenhet av arbete i oroshärdar. Resultatet visade att arbetssituationen omgärdas av en rad komplexa och samverkande villkor på olika nivåer. Förkunskaper och erfarenhet framhölls som viktiga faktorer i det dagliga arbetet, liksom betydelsen av goda relationer till kollegor och lokala kontakter. Arbetet sker vanligtvis i team tillsammans med en reporter, vilket av samtliga fotografer beskrevs som positivt, inte minst säkerhetsmässigt.

Bakgrund: Mot bakgrund av ett ökat antal fall med prostatacancer på ett företag erbjöds alla anställda män över 40 år av arbetsgivaren att genomföra en PSA-provtagning hos företagshälsovården i förebyggande syfte. Som företagsläkare är det otillfredsställande att ta beslut om åtgärder utifrån enbart provresultat utan annan information, varför man beslöt att göra en studie av dem som hade erbjudits PSA-prov.Syfte: PSA-screening är kontroversiellt även på global nivå. Syftet var att undersöka attityden till PSA-screening och speciellt klinisk undersökning vid provtagning, informationsnivån om PSA hos de tillfrågade samt eventuella samband mellan attityd/informationsnivå och besvär/ärftlig belastning.Undersökt grupp: 48 män, alla över 40 år - på samma arbetsplats, där man misstänkte ökat antal fall med prostatacancer som tidigare hade fått erbjudande om PSA-test och uttryckt sig positivt om att delta i studien. Härav besvarade 37 enkäten, vilket var den slutliga gruppen för undersökningen. Metod: En enkät med 29 frågor om information och allmän attityd till PSA-screening, eventuellt genomförd PSA-provtagning och/eller läkarundersökning samt eventuella vattenkastningsbesvär och hereditet för prostatacancer tillsändes undersökningsgruppen.Resultat: Drygt 2 år efter introduktionen av erbjudandet om PSA-screening för alla anställda på 40 år eller däröver, var en stor majoritet (89% enligt enkäten) fortsatt positiva till genomförandet av PSA-screening inom Företagshälsovården.