Studiens syfte var att undersöka hur män från Mellanöstern uppfattar hedersrelaterat våld och förtryck samt att se om ett hederstänkande hos individer från Mellanöstern förändras efter att ha flyttat till Sverige. En kvalitativ studie har genomförts i form av fem semistrukturerade intervjuer med unga män från Mellanöstern. Studiens resultat visar att majoriteten av respondenterna har en negativ syn på förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck, där kvinnor exempelvis ses som mindre värdiga. Förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck grundar sig, utöver makt- och kulturperspektivet, i det intersektionella perspektivet där makt, kön, klass och etnicitet har en påverkande roll. När familjer från en hederskultur bosätter sig i Sverige kan ett hederstänkande förstärkas hos dem men det finns även möjlighet till en förändring där hederstänkandet försvagas eller försvinner helt.

Under de senaste åren har det inom olika medier förekommit intensiva rapporteringar och debatter om fenomenet depression, hos kvinnor. Kvinnors sjuklighet har alltmer kommit att betraktas som orsakade av biologiska faktorer. Inom psykologin söker man finna könsskillnader i egenskaper och beteenden, ett område som massmedia visat stort intresse för. Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur unga kvinnor och flickor med depression framställts i svensk dags? och kvällspress, vilka orsaker som angivits till uppkomsten av deras depressioner samt om man uppmärksammat detta ur ett genusperspektiv.

Denna undersökning ställer frågan hur manskropp i kombination med nakenhet, muskler, poser och blickar konstruerar maskulinitet och könsroller i bilder. Syftet med uppsatsen är att utifrån mansforskningens teorier och semiotisk metod granska bilder som förskjuter och omförhandlar maskulinitetens etablerade normer. Undersökningen tittar närmare på betydelsebärande markörer för att synliggöra hur den manliga kroppen har blivit viktig i bilden av mannen. Det didaktiska och bildpedagogiska syftet är att skapa ett medvetet och kritiskt tänkande kring bildens betydelse i konstruktionen av könsroller. Maskulinitet definieras i det kommersiella bildflödet och det är viktigt att förstå bilders sociala och kulturella innebörder.I den konstnärliga gestaltningen undersöks förskjutningen av maskulinitet i bild, och betydelsen av manskroppen när den förses med markörer betecknade som feminina och kvinnliga.

Syftet med den här uppsatsen har dels varit att undersöka Kärlek i Europa utifrån frågan om kvinnligt medborgarskap förstått som en normerande livslinje. De karaktärer som Birgitta bebodde världen med i Stockholm har studerats som exempel på hur det kvinnliga medborgarskapets livslinje etableras som den väg Birgitta förväntas vandra.Detta sker dels genom modern, som värderar det som viktigt att ligga i linje, och som inskärper äktenskapets betydelse för Birgitta och strävar efter att göra henne familjär med övre medelklassmiljöer.Även morbrodern, som Birgitta har en hemlig sexuell relation med, blir ett exempel på en medborgare i linje. Han är en patriarkal familjefar, vars familj blir den bild av äktenskap och familjeliv ? de två viktigaste punkterna på den kvinnliga medborgarens livslinje ? som Birgitta förhåller sig till. Att familjelivet framstår som förljuget och regisserat en den manliga blicken gör att detta inte framstår som eftersträvansvärda framtidsscenarier för Birgitta.För både modern och morbrodern innebär detta att befinna sig i linje dock att dölja hemligheter.

Sweden is known to be one of the world?s most equal countries. Nevertheless, out  of  Sweden?s 262 listed companies, only seven  of  them  has  a  female  president, which  is  equal  to  3,4  percent. To  counteract  these  numbers  there  are  several  possibilities.  One  arrangement  that  is  highly  controversial     is  affirmative  actions.  But  there  are  other  options,  for  instance  more  and  more female  networks  are  starting  to  rise  and  many  of  them  also  offers  a  mentoring  program  where  the  mentee  gets  the  opportunity  to  learn  from  someone  with  more  experience.The  purpose  of  this  study  is  to  examine  what  difference  the  female  network  Q80,  with  focus  on  its  mentoring  program,  is  doing  for  the  mentee.  As  an  underlying  purpose  the  study  is  also  examining  what  visions  and  attitudes  the  management  and  the  mentors  is  communicating  within  Q80.  The  focus  is  mainly  on  the  visions  of  Q80,  menas  mentors  and  business  exceeding mentorship.  A  survey  has  been  carried  out  among  mentees  from  three  different  seats of mentoring  programs  where  they  have  answered  19  different  questions  regarding  their  time  as  a  mentee.  Furthermore  interviews  have  taken  place  with the management  of Q80  and  two  mentors.  The  results  are  analyzed  based  on  theories  about  gender,  women  in   management,  leadership,  mentoring  program  and  organizational structure.  The  result  shows  that  Q80i  as  a  source  of  inspiration  and  a  support  for  the  category  of  "career  women"  with  its  core  mission  to  strengthen  the  participation of  individuals  on  a  personal  level  more than  to  work  to  even  out  the  gap  in  the  Swedish  labor market.

Bakgrund: Skolbarn rekommenderas hög nivå av fysisk aktivitet vilket endast uppnås av 10-20 procent. Sedan1980-talet har skolbarns matvanor försämrats men enligt Statens Folkhälsoinstitut har det skett en förbättring de senaste åren då fler skolbarn äter frukt och grönsaker. Skolsköterskan har en viktig uppgift att gynna våra skolbarns hälsa genom ett holistiskt förhållningssätt. Syfte: Att undersöka om det finns en relation mellan svenska skolbarns självrapporterade fysiska aktivitet och deras kostvanor utifrån Folkhälsoinstitutets enkät Svenska skolbarns hälsovanor 2009/10 och 2005/06. Metod: Studien var en tvärsnittsstudie utifrån registerdata hämtad från Statens Folkhälsoinstitut.

Problem kring den egna kroppen och dess utseende är något som historiskt sett varit något typiskt genuskodat kvinnligt. Under de senaste 20-30 åren har män i allt större utsträckning rapporterat liknande problematik, detta i samband med en allt högre grad exponering av mannens kropp. Syftet med studien var att belysa och problematisera hur män uppfattar kroppsuppfattningens påverkar kroppssjälvkänslan. Urvalet var biologiskt födda män. De valda informanterna var i åldern 22-32 år.

Syftet med denna uppsats var dels att kartlägga vilken professionell hjälp våldsamma män kan få i Stockholms län samt hur dessa verksamheter förklarar problemet mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Undersökningen består delvis av webbaserad information samt sju halvstrukturerade intervjuer med verksamheter där alla var professionell utbildade i socialt arbete. Resultaten analyserades utifrån ett strukturellt, socialpsykologiskt och individuellt perspektiv. Andra teorier som har använts är de som handlar om relationsvåld och maktlöshet med olika orsaksförhållanden såsom samhällsrelaterade och våldsrelaterade. Även en samarbetsmodell, samt tidigare forskning användes vid analysen av resultaten.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka riskfaktorer som kunde leda till höftfraktur hos äldre samt att beskriva vilka preventiva åtgärder sjuksköterskan kunde använda i omvårdnaden för att förhindra höftfraktur. Resultatet baserades på 21 vetenskapliga artiklar skrivna på engelskt språk. Exklusionskriterie var artiklar baserade på individer yngre än 50 år. Artiklarna söktes via databaserna Elin och Blackwell Synergy och skulle vara publicerade från år 1996 till 2006. Även manuell sökning genomfördes utifrån artiklars referenser samt en tidskrift.

Denna undersökning ställer frågan hur manskropp i kombination med nakenhet, muskler, poser och blickar konstruerar maskulinitet och könsroller i bilder. Syftet med uppsatsen är att utifrån mansforskningens teorier och semiotisk metod granska bilder som förskjuter och omförhandlar maskulinitetens etablerade normer. Undersökningen tittar närmare på betydelsebärande markörer för att synliggöra hur den manliga kroppen har blivit viktig i bilden av mannen. Det didaktiska och bildpedagogiska syftet är att skapa ett medvetet och kritiskt tänkande kring bildens betydelse i konstruktionen av könsroller. Maskulinitet definieras i det kommersiella bildflödet och det är viktigt att förstå bilders sociala och kulturella innebörder.I den konstnärliga gestaltningen undersöks förskjutningen av maskulinitet i bild, och betydelsen av manskroppen när den förses med markörer betecknade som feminina och kvinnliga.

Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur personal på en familjecentral konstruerar föräldraskap och kön i deras dagliga arbete. För att ta reda på hur föräldraskapet gestaltas genom ett könsperspektiv på familjecentralen har jag formulerat två frågeställningar.Hur arbetar man för att öka pappors deltagande? Hur arbetar man med jämställdheten i föräldraskapet?Insamling av empirin till denna undersökning skedde genom fyra kvalitativa intervjuer med personal på en familjecentral. Tre av intervjuerna skedde muntligt och en intervju skriftligt. Den teoretiska utgångspunkten är socialkonstruktivism och som analytiska begrepp använder jag mig av diskurs, könsperspektiv och könsmaktsordning.Resultat som visade sig var att pappors deltagande var som störst när Mödravårdscentralen hade sina föräldrautbildningar.

Både nationella och internationella rapporter visar att depressioner har blivit vanligare under de senaste 50 åren, och att människor insjuknar i lägre åldrar än tidigare. Denna litteraturstudie undersöker och analyserar vilka sårbarhetsfaktorer som ökar risken att ungdomar etablerar depressiva symptom samt hur dessa faktorer interagerar för att göra ungdomar mer sårbara för depression. Genom ett systematiskt urval framkom tio vetenskapliga artiklar som tillsammans bildade det artikelunderlag på vilken analysen baserades. I resultatet identifieras tolv subkategorier som alla motsvarar sårbarhetsfaktorer som bidrar till ungdomsdepression. Dessa är dysfunktionella relationer, otrygg anknytning, negativa attributioner, negativa copingstrategier, känsligt temperament, låg självkänsla, arv, pubertetsinträde, kvinnligt kön, samt negativa livshändelser och psykiska påfrestningar.

Föreliggande studie baseras på sju kvinnors upplevelse av att vara medberoende till män som är alkoholister. Studien har bearbetats, analyserats och tolkats i syfte att undersöka vad fenomenet medberoende är och hur fenomenet medberoende lever och utifrån det kan en djupare förståelse för den medberoendes livsvärld skapas. För att uppnå en högre validitet och frambringa en mer varierad belysning av fenomenet medberoende, används två olika deskriptiva datainsamlingsmetoder. Trianguleringen består av två djupintervjuer och fem retrospektiva berättelser. Studien är kvalitativ och tillvägagångssättet är teorigenererande.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.