Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera och analysera lärare och studenter med olika kulturella bakgrunder på Högskolan i Gävle för att undersöka om kulturkrockar uppstår studenter emellan samt mellan studenter och lärare. En ytterligare aspekt var även att utröna lärarnas ledarstilar.Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie, där det empiriska materialet baseras på nio intervjuer med lärare och studenter på Högskolan i Gävle, samt två egna observationer. Sekundärdata har insamlats genom relevant litteratur och artiklar inom ämnesområdet som ligger till grund för den teoretiska referensramen.Resultat och slutsats: Vi har kommit fram till att högskolans lärare är medvetna om att kulturella skillnader råder, men att de trots detta inte gör något för att lösa eventuella problem som uppstår. Då det råder en saknad av mer auktoritär ledarstil ges vissa studenter möjlighet att utnyttja högskolans system. Vidare har vi kunnat dra den slutsats att färre studenter i framtiden kan komma att välja Högskolan i Gävle som sitt lärosäte om högskoleledningen inte åtgärdar de problem som finns.Förslag till fortsatt forskning: Vi tycker att det vore intressant om denna studie utfördes på en annan högskola i Sverige för att se vilket resultat som skulle utrönas där.

Titel: Kvinnor individer, manliga politiker. En kvantitativ studie om valrörelsen 2014 Författare: Erik Svensson och Anders Karlsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C-uppsats, MK032G, Hösttermin 2014Antal ord: 9 001Problemformulering: I Sverige är medierna den viktigaste informationskällan för att ta till sig information om politik och samhällsfrågor. Medierna har således en stor makt över hur människor uppfattar samhället och politik. Nyhetsrapporteringen är därför viktig inför ett val då väljarna ska ta ställning och utrycka sina åsikter i och med att valdagen är demokratins högtid. Massmedia rapporterar exceptionellt mycket kring en valrörelse.

Sambandet mellan emotionell intelligens och konflikthantering är ett relativt outforskat område, framför allt inom universitetsmiljö. I denna studie utreds huruvida nivån av emotionell intelligens har någon betydelse för preferens för olika konflikthanteringsstilar. Mätinstrumenten ?The Assessing Emotion Scale? och ? The Dutch Test for Conflict Handling? användes på 100 studenter för att bedöma graden av emotionell intelligens och valet av konflikthanteringsstil. Varken emotionell intelligens eller konflikthanteringsstil var med säkerhet statistiskt signifikant beroende av kön totalt sett, däremot fanns ett starkt samband mellan ?Samverkan? och ?Kompromiss? till nivå av emotionell intelligens, framför allt hos kvinnor men inte hos män.

Konkurrensen om kompetent personal ökar och flertalet faktorer används därför för attattrahera och rekrytera kvalificerad arbetskraft. Företag lägger idag stort fokus på corporatesocial recponsibility (CSR) och studier har visat att CSR spelar stor roll för potentiellamedarbetare i sökandet efter arbetsgivare. Syftet med denna uppsats är således att undersöka,beskriva och analysera huruvida studenter på avancerad nivå vid ett svenskt universitet,värderar CSR som en attraktiv faktor hos en framtida arbetsgivare. Den teoretiskareferensramen utgår från tre områden vilka berör CSR, employer branding samt social identitytheory (SIT). Uppsatsen baseras på en kvantitativ metod i form av en enkätundersökningbland 230 studenter på avancerad nivå vid ett av Sveriges största universitet.

Nyutexaminerade studenter inom samma utbildning går alla ut med samma teoretiska kunskap, men vad är det som gör att en student skiljer sig från mängden och utmärker sig i ett hav av studenter med samma utbildning? Med denna fråga i huvudet valdes ämnet personal branding, eller personligt varumärkesbyggande, i syfte att få bättre kunskap vad en student kan göra för att bli mer attraktiv på arbetsmarknaden efter examen. Syftet med denna uppsats är att få en bättre förståelse för hur en student kan utveckla det egna personliga varumärket för att bli mer konkurrenskraftig på arbetsmarknaden. Studien är en fallstudie av kvalitativ karaktär där vi genom intervjuer utfrågat två respondenter kunniga inom ämnet men som också innehar en god insyn för just studenters perspektiv.Slutsatsen av studien visar på att med ett starkt personligt varumärke blir man som student mer konkurrenskraftig på arbetsmarknaden och står ut över sina konkurrenter vid sökande av jobb efter examen. Et annat fynd är att det krävs många egenskaper och finns mycket att ha åtanke som student vid utvecklandet ett personligt varumärke som ska ses som starkt.

Arbetstillfredsställelse kan definieras som ?en positiv (eller negativ) evaluerande värdering av arbetet eller arbetssituationen? (Kaufmann, G.,  & Kaufmann, A.  2005 s. 269). Denna studie fokuserar på delaktighet,  arbetsinriktning, fysiska betingelser, lön, ledarskap och sociala betingelser som delar i arbetstillfredsställelse. Syftet med studien var att undersöka hur extraarbetande högskolestudenter på lager uppfattade sin arbetstillfredsställelse, därför intervjuades nio studenter varav tre kvinnor i åldern 21-33.

Syftet med denna uppsats är att undersöka det sociala rekryteringsmönstret bland kvinnliga elever vid Falu folkskollärarinneseminarium under perioden 1876-1948. Källmaterialet utgörs av uppgifter om faderns yrke hämtade ur seminariets matriklar. Uppsatsen syftar också till att jämföra resultatet med en liknande kartläggning av de manliga seminaristerna vid Karlstads folkskollärarseminarium, detta för att söka utröna huruvida den vedertagna uppfattningen om skillnaderna i socialt rekryteringsmönster mellan könen stämmer. Resultatet visar att de kvinnliga seminaristerna kom från skilda sociala förhållanden. Även om flertalet rekryterades ur samhällets mellanskikt, så hade anmärkningsvärt många jordbruks- eller arbetarbakgrund, framför allt under undersökningsperiodens tidigare skede.

Varje år arrangeras Nordens största arbetsmarknadsmässa, Chalmers Studentkårs Arbetsmarknadsmässa (CHARM), som engagerar hundratals studenter. Denna rapport avhandlarett kandidatarbete vars syfte är att utveckla ett nytt internsystem till CHARMkommittéen. Det nuvarande internsystemet uppfyller inte de krav på funktionalitet somställs av kommittéen. Studenter som vill engagera sig i mässan kan ansöka om att bli värdar. En värd harett ansvarsområde och behöver då få tillgång till väsentlig information ur internsystemet.Internsystem skall kunna hantera värdansökningar och låta kommittéen tilldela värdroller till de studenter som skickat in ansökan.

Syftet med min studie har varit att undersöka kärlekens spelregler och värderingar utifrån Judith Butlers tankar kring imiterandet av kön. Jag har valt att studera den kvinnliga och manliga diskursens verkan under kärleksspelets tidigaste fas. Materialet består utav fem skilda intervjuer utförda på två kvinnor och tre män, samtliga mellan 20 och 26 år gamla. I analysen har två tydligt uppdelade könsroller kunnat uttydas och en patriarkal makthierarki har uppenbarats. Jag började mitt arbete med större förhoppningar än vad resultatet kom att påvisa angående eventuella förändringar i genussystemet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka varför studenter väljer att fuska och vilka skäl de anger till detta handlande. Jag har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilka skäl eller förklaringar till fusk anger studenterna som fuskar? Vad kan påverka studenten att välja fusk? Skapar dagens individualiserade samhälle en studiesituation där fusk blir ett medel för karriär? Undersökningen har genomförts med hjälp av en mångmetodologisk ansats där två former av textanalys (innehållsanalys och argumentationsanalys) används. 82 protokoll från landets disciplinnämnder behandlade år 2006 har studerats. 17 av Sveriges högskolor och universitet finns representerade bland dessa.

Titel: Innovationsprogrammets betydelse för dess studenter - Värdefulla kriterier för en innovationsutbildning utifrån ett näringslivsperspektivFörfattare: Kristina Gern och Jesper ModighHandledare: Peter Selegård, Mälardalens HögskolaÄmne: InnovationsteknikNyckelord: Innovation, utbildning, entreprenörskap, kreativitetProblem:Innovationsprogrammet har ett problem med att många studenter är osäkra på om deras program är en bra grund för att söka jobb inom det aktuella segmentet i framtiden. Detta grundar sig i samtal med innovationsstudenter och författarnas egna erfarenheter.Syfte:Syftet med denna uppsats är att klargöra innovationsprogrammets värde för dess studenter när de ska ut på arbetsmarknaden. Lärare och programansvariga skall även få ett lättare sätt att förklara innovationsprogrammet och dess mål och de framtidsutsikter som finns för innovationsstudenterna. Genom detta hoppas författarna att innovationsstudenternas oro för framtiden minskar. Metod:De metoder som används i denna uppsats är dels en kvalitativ intervju men även kvantitativa enkätundersökningar bland studenter och från arbetsmarknaden.Slutsats:Innovationsprogrammets studenters osäkerhet ligger i att det inte finns en tydlig bild av vad de kan tänkas jobba med i framtiden.

Ledarskap är någonting väldigt viktigt som behövs i alla organisationer. Tidigare forskning på området ger inga entydiga svar på om det finns skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap. I den kontexten uppkommer diskussionen huruvida de manliga ledaregenskaperna enbart kan tillskrivas män och då följaktligen om de kvinnliga ledaregenskaperna endast förekommer hos kvinnor. Syftet med denna uppsats är att utarbeta en enkät som kan ligga till grund för studier av kvinnliga och manliga ledarskapsstilar inom Försvarsmakten. Enkäten syftar även till att undersöka om det förekommer skillnader i ledarskapet mellan de hierarkiska nivåerna i organisationen.

Syftet med studien a?r att underso?ka psykosocial oha?lsa med utmattning i fokus utifra?n arbetsrelaterade faktorer, konflikt mellan arbete och familj och ko?n hos la?kare pa? ett universitetssjukhus i Sverige. Studien grundar sig pa? tva?rsnittsdata fra?n projektet Health and Organisation among University hospital Physicians in Europe (HOUPE), da?r arbetsrelaterad oha?lsa bland la?kare pa? ett universitetssjukhus studerats. Underso?kningen genomfo?rdes genom enka?t da?r 2589 la?kare deltog.

Könsroller i samhället påverkar män och kvinnors val av arbetsområde inom vården. Enligt statistik från Socialstyrelsen väljer manliga sjuksköterskor främst att specialistutbilda sig inom akutsjukvård samt psykiatri, medan vissa områden har brist på män. De patienter som önskar bli omhändertagen av en manlig sjuksköterska kan i dagsläget inte få detta uppfyllt överallt. Syftet med denna studie var att beskriva manliga sjuksköterskors motiv att söka sig till och att arbeta inom sluten psykiatri samt akutmottagning. Metoden för studien var kvalitativ deskriptiv, genom semistrukturerade intervjuer vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

I Sverige har endast 3 av de 30 vanligaste yrkena jämn könsfördelning vilket innebär att det råder kraftig könssegregering på arbetsmarknaden. Det finns dock ett fåtal kvinnor och män som väljer att arbeta i ett yrke som är dominerat av det motsatta könet. Enligt studier får dessa kvinnor och män utstå en del motstånd. Ofta härleds motståndet till att individerna i minoritetsgruppen bedöms utifrån sociala och kulturella föreställningar om kön istället för som enskilda individer. För män kan detta fenomen medföra både positiva och negativa konsekvenser.