Motivation är en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrån motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 män och 53 kvinnor, från en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkäten The Academic Motivation Scale.

Syftet med denna uppsats är att medvetandegöra stereotypiska framställningar av manliga karaktärer med invandrarbakgrund, skrivna av författare som vuxit upp som första eller andra generationens invandrare. Som utgångspunkt har jag använt mig av läroplanens mål som pekar på att litteratur ska erbjuda varierade och positiva bilder av andra kulturer, samt hjälpa eleven att skapa en trygg identitet. I min studie har jag gjort en kvalitativ textanalys av tre böcker samt även avskilt fenomenet ?invandrarlitteratur? som en diskurs där jag har upptäckt att diskursen i sig generar fördomar genom att efterhängsna termer och klassificeringar tenderar att leva kvar. De slutsatser jag har kommit fram till är att stereotyper till stor del lever kvar i karaktärernas porträttering, både när det gäller beskrivningen av deras motiv och hur de hanterar konflikter.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en kronisk och progressiv sjukdom som orsakar skador på centrala nervsystemet (CNS). Det medför en rad olika symtom där fatigue är det symtom som flest individer med MS upplever. Fatigue är ett tyst och subjektivt symtom där etiologin ännu inte är helt klarlagd. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur individer som har multipel skleros upplever fatigue. Metod: En litteraturstudie där tio artiklar granskats och analyserats med en manifest innehållsanalys.

Det finns idag fler personer som heter Johan som är VD i börsnoterade bolag än vad det finns kvinnliga VD:ar i Sverige. Uppsatsen är skriven om ett stort svenskt företag i näringslivet. Syfte med studien var att utvärdera varför kvinnliga chefer på höga positioner inom ett större svenskt företag i näringslivet har valt att sluta samt vad företaget kan förbättra för att bli en mer jämställd och attraktiv arbetsplats för kvinnor i chefsbefattningar. Forskning visar på att det idag 2013 fortfarande finns en hel del ojämställda arbetsplatser. Via kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sju kvinnliga före detta chefer på företaget har en bild av vad detta kan bero på skapats.

Tidigare studier på psykosociala arbetsförhållanden på callcenter i Sverige har visat att det förekommer både fysisk och psykisk ohälsa bland de anställda. Emellertid har föregående studier varit kvantitativa undersökningar där enkäter och likartade metoder brukats som datainsamlingsmetod. Denna studie har som syfte att urskilja nyanser i och komma nära subjektets individuella upplevelse kring dennes psykosociala arbetsförhållande genom en kvalitativ datainsamlingsmetod. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med både manliga och kvinnliga operatörer och anställda vid skilda callcenterföretag. Operatörerna beskriver i intervjuerna sitt upplevda psykosociala arbetsförhållande och vad de upplever psykiskt påfrestande i sin roll som callcenteroperatör.

Inom fältet för översättningsstudier har det traditionellt varit ett angeläget forskningsområde att erhålla kunskap om hur man hanterat samma källtext i olika kulturella kontexter. På våren år 1950 utkom en spansk översättning av den finske författaren Mika Waltaris historiska roman, Sinuhe egyptiläinen (Sinuhe egyptiern), och senare samma år, i Mexiko, nyöversattes verket för Latinamerika som en respons på den första. Föreliggande uppsats är en fallstudie och har genomförts i syfte att undersöka på vilket sätt och varför detta originalverks två översättningar på samma språk skiljer sig åt. Översättningarna har jämförts parallellt med dess källtext och studerats kontrastivt genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ analys med hjälp av shift som teoretiskt verktyg. Resultaten av denna fallstudie visar att översättningarna skiljer sig åt i vissa innehållsmässiga aspekter och att dessa skillnader med all sannolikhet härrör från de samhälleliga politiska kontexter där de producerats.

I vårt samhälle finns det normer som reglerar hur kvinnor och män ska vara. Dessa normer är centrala i samhället och detta är något som även avspeglar sig i barnens lek på förskolan. Detta examensarbete handlar om den fria leken i förskolan ur ett genusperspektiv. Vårt syfte har varit att studera flickors och pojkars fria lek i förskolan ur ett genusperspektiv. Därför har vi valt följande frågeställningar: Hur ser flickors respektive pojkars fria lek ut? Hur ser lekmiljön på förskolan ut, ur ett genusperspektiv? Vilka leksaker använder flickor respektive pojkar? I arbetet har vi använt oss av genusteoretisk forskning, som inspirerats av forskning som berör genus i förhållande till förskolan och den fria leken. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med pedagogerna och ostrukturerade obser-vationer på en förskola med barn mellan ett och fem år.

Detta fördjupningsarbete har vi skrivit som ett examensarbete på polisutbildningen i Umeå. Syftet har varit att belysa skillnader i utbildningen i självskydd mellan polisutbildningen i Umeå och polishögskolan i Bodö, Norge. Vi anser oss själva inneha en hel del kunskap och erfarenhet om självskyddet på polisutbildningen i Umeå, då vi snart har genomfört fyra terminer på polisutbildningen. Vi har utgått från intervjuer med två ansvariga lärare på respektive skola samt sex elever (tre kvinnliga och tre manliga) på respektive skola. Vi har dessutom tagit del av de båda skolornas studieplaner samt kurslitteratur i ämnet.

Samtidigt som svensk forskning visar att individer med utländsk bakgrund blir utsatta för diskriminering och stigmatisering så väljer allt fler ungdomar ur denna grupp att högskoleutbilda sig och visar en benägenhet att välja elitutbildningar. I denna uppsats undersöks om det finns ett samband mellan vetskapen om, eller erfarenheter av, diskriminering och elitutbildningsval. Den metod som används är semi-strukturerade intervjuer med fem kvinnliga och fem manliga juriststudenter med ursprung i Mellanöstern. De teoretiska utgångspunkterna är sociologen Erving Goffmans teori om stigma, sociologen Michèle Lamonts teori om destigmatisering och socialfilosofen Axel Honneths teori om erkännande. Resultatet visar att juriststudenternas föräldrars erfarenheter av diskriminering och egna erfarenheter av exkludering har lett till en hög studieprestation där elitutbildningsvalet kan ses som en anti-diskrimineringsstrategi.

Självmord och självmordstankar förekommer i högre utsträckning bland läkare än i andra yrkesgrupper. Sociala relationer är enligt studier viktigare för kvinnor än för män i utvecklingen av depression. Studien syftar till att undersöka om de inkluderade arbetsmiljövariablerna, vilka behandlar sociala relationer, är viktigare i kopplingen till självmordstankar för kvinnor än för män. Samt att undersöka vilka av arbetsmiljövariablerna som bäst förklarar självmordstankar. Tre arbetsmiljövariabler skiljde sig signifikant eller nära signifikant mellan män och kvinnor.

Abstract Uppsatsen syftar dels till att undersöka om den feministiska kritik som riktats mot genren chick lit i fråga om genusstereotypa karaktärer har sin motsvarighet i romanerna, och dels till att undersöka med vilken rimlighet någon kan påstå att chick lit-romaner också är utvecklingsromaner. Studier av övergripande och vetenskapliga texter rörande populärkultur samt feminism, ligger till grund för de resonemang som förs och aktualiseras då de ställs i relation till nedslag i primärmaterialet vilket närlästs. Genom närläsning och analys konstateras chick lit med hjälp av Kristin Järvstads avhandling Att utvecklas till kvinna (1996) i vissa fall och avseenden fungera som en populärlitterär variant av utvecklingsromanen. Hjältinnorna i chick lit-romanerna genomgår en kort, inre utveckling, vilken till viss del följer den manliga utvecklingsromanens struktur, trots att den substantiellt anses kvinnlig. Vidare konstateras hjältinnan i chick lit till stor del vara fast i genusstereotypa konstruktioner vilka ur ett feministiskt perspektiv är oacceptabla, samtidigt som feministiska tendenser i form av självförverkligande och kritik av genussystemet står att finna.

Syftet med denna studie var att generera ökad förståelse för hur ett urval heterosexuella män som har blivit utsatta för våld av sin partner upplever att våldet påverkat dem. För att uppfylla detta syfte använde vi oss av semistrukturerade intervjuer som spelades in, transkriberades och kodades och därefter analyserades med hjälp av tidigare forskning på området, maskulinitetsteori, teorin om det ideala offret samt hermeneutisk meningstolkning. Resultaten från vår studie visade att informanterna upplevde ångest, självskadetankar, rädsla och skuld- och skamkänslor. Skamkänslorna var relaterade till den manliga identiteten och skador på denna, genererade av erfarenheten av att vara offer för en kvinnlig förövare. Männen upplevde också att samhället varken ville eller kunde hjälpa dem.

Prestationens betydelse och normer kring presterandet kopplat till organisationen och individen är viktiga att studera inom dagens föränderliga yrkesliv. Försvarsmakten är idag under strukturell och kulturell förändring med den enskilde yrkesofficeren allt mer i fokus. Syftet med denna studie var att få förståelse för yrkesofficerens upplevelse runt begreppet prestation samt lyfta fram synpunkter utifrån ett könsperspektiv. Datainsamlingen skedde genom intervjuer med både manliga och kvinnliga yrkesofficerare tillhörande Försvarshögskolan eller Signalregemente 1. Analysmetoden som användes var induktivt tematisk.

Vi använder oss dagligen av ett rikt bildspråk med hjälp av t ex metafor. Senaste forskning har visat att bildspråket har en stor betydelse i vårt sätt att tanka och kommunicera med varandra. Samtidigt är bildspråket betraktas som en slag avvikelse i vårt sätt att kommunicera och tänka som anser ske på en bokstavlig nivå. Jag blev intresserad av att utforska denna dikotomi och i en viss mån ville jag gestalta den i mitt projekt. Jag ville undersöka om det finns ett sätt som anses vara mest effektiv för att remediera en poetisk text till ett visuellt medium.Jag skapade två filmer med ett identiskt ljudspår som innehåller en musik komponerad för en poetisk högläsning.  Genom att förhålla mig till textens innehåll på olika sätt i skapandet av mitt bildmaterial försökte jag undersöka frågan och även utforska om manliga och kvinnliga deltagare skiljer sig åt i deras respektive mottagande av de två filmerna..

När boken ?Könet sitter i hjärnan? publicerades 2007 skapade bokens författare, tillika läkaren, Annica Dahlström stor kontrovers eftersom hon menade att typiskt manliga och kvinnliga beteenden skapas i hjärnan och att män och kvinnor redan från födseln är olika varandra. Det stora diskussionsämnet var dock inte uteslutande hennes påstående om hur hjärnan formar könen, utan hennes åsikter om hur man bör förvalta denna nya kunskap. Exempelvis föreslog Dahlström att mamman i heterosexuella relationer borde ta ett större ansvar för hemomsorgen eftersom kvinnor var bättre lämpade för omvårdnad än män. I sin bok och diverse tidningsartiklar påstod hon att pappor är benägna att skada barnet, är mindre tålmodiga och menade att de inte borde få ha vårdnad för barnet förrän det är mer än 3 år gammalt.[1] Dahlströms sades hänvisa till tvivelaktiga vetenskapliga rön och sin egen forskning för att sprida ideologier och felaktiga påståenden om kvinnligt och manligt.