Arbetet behandlar hur det svenska samhÀllet ska förÀndras för att fler kvinnor ska vÀlja att starta företag. Slutsatserna som dras i arbetet Àr fem stycken och följer: det behövs ett förÀndrat bidragssystem för det företagsstöd som finns; en attitydförÀndring till kvinnor och företagare behövs i samhÀllet; en nyanserad forskning pÄ entreprenörskapsomrÄdet behöver utvecklas; pullfaktorer, till exempel möjlighet till sjÀlvförverkling eller högre inkomst, borde spela en större roll vid startandet av ett företag; och uttrycket kvinnligt entreprenörskap borde försvinna. Det finns fÀrre kvinnliga entreprenörer Àn manliga entreprenörer. Detta beror framförallt pÄ olika förutsÀttningar i livet. Det bör inte spela nÄgon roll om det Àr en man eller en kvinna som vill starta företag, förutsÀttningarna borde vara lika. Det Àr fördelaktigt för samhÀllet om fler kvinnor vÀljer att driva företag eftersom fler affÀrsidéer, fler arbetsmöjligheter och ett mer dynamiskt nÀringsliv bildas. I studien tas teorier om genus och entreprenörskap upp som en grund till litteraturgenomgÄngen och det empiriska materialet.

I den hÀr studien har vi undersökt hur damlandslaget har gestaltats i Aftonbladet och Expressen vid de sex senaste mÀsterskapen. Vi har undersökt i vilken utstrÀckning mÀsterskapen har bevakats och hur de gestaltats. StÀmmer tidigare teorier om att den mediala framstÀllningen av kvinnliga idrottare Àr mindre saklig Àn i gestaltningen av manliga idrottare?För att söka svar pÄ detta har vi anvÀnt en kvantitativ undersökning av 206 artiklar frÄn vÀrldsmÀsterskapen mellan Ären 1991 och 2011, publicerade av Aftonbladet och Expressen. DÀrefter har vi genomfört en kvalitativ innehÄllsanalys av 13 artiklar utifrÄn tidigare forskning om medial framstÀllning av kvinnliga idrottare samt feministisk teori om normativ dualism.Studien visar att vÀrldsmÀsterskapen för damer har fÄtt alltmer utrymme i bÄde Aftonbladet och Expressen, Àven om ökningen varit ojÀmn över tid.

Syfte: VÄrt syfte med vÄr uppsats Àr att undersöka hur mÀn inom ett kvinnodominerat yrke upplever och tolkar sin situation samt hur de eventuellt pÄverkar eller kan pÄverka den struktur som redan existerar. Det yrke vi valt att studera Àr vÄrdbitrÀde och undersköterskor inom Àldreomsorgen.Problemformulering: FrÄgestÀllningen som uppsatsen bygger pÄ Àr uppdelad i tre frÄgor: Vad Àr orsaken till att mÀnnen Àr fÄ till antalet inom ÀldrevÄrden?Hur pÄverkas genusstrukturerna och de existerande normerna inom yrket nÀr mÀnnen gör sitt intÄg?Hur upplever mÀnnen sin situation inom yrket och vad kÀnner de att de tillför gruppen kvinnor som Àr verksamma dÀr?Metod: En kvalitativ studie baserad pÄ elva djupintervjuer med manliga undersköterskor och vÄrdbitrÀde inom Àldreomsorgen. Slutsatser: Manliga undersköterskor Àr medvetna om att man gör ett val som inte Àr normen och fÄr ofta försvara sitt val. Sin syn pÄ yrket undersköterska innan man börjar bygger pÄ okunskap och förutfattade meningar, som Àven omgivningen har nÀr de placerar yrket i ett genusfack.

Bakgrund: Fibromyalgi ?r en kronisk sm?rtsjukdom som ?r komplex med olikartade symtom som p?verkar patienters fysiska och psykiska m?ende. Diagnostiserings- och behandlingsprocessen pr?glas ofta av utmaningar. Viss forskning visar att v?rdpersonal har en varierande kunskap om fibromyalgi som tillst?nd vilket tillsammans kan leda till variationer av bem?tande.

Detta examensarbete syftar till att utifrÄn ett normkritiskt genusperspektiv undersöka attityder hos pojkar ? som representanter av det manliga könet ? i Ättonde klass, med avseende pÄ könsskillnader i skolresultat, bÄde vad det gÀller orsaker till och konsekvenser av dessa skillnader. Detta har lett oss till att i vÄr teoretiska grund lÀgga fokus pÄ mannen som normbÀrare i samhÀllet. För att uppnÄ syftet genomfördes en kvalitativ gruppintervju med fem pojkar i Ärskurs Ätta. Det empiriska rÄmaterialet analyserades och tolkades genom en indelning i fyra huvudteman: 1) fritidsaktiviteters inverkan, 2) omgivningens förvÀntningar pÄ pojkar som grupp, 3) förÀldrarnas akademiska och ekonomiska bakgrund och 4) naturliga skillnader med mannen som mÄttstock.

I denna uppsats har jag jÀmfört mottagandet i dagspressen av Agnes von Krusenstjernas roman Kvinnogatan och Karin Boyes roman Astarte. Syftet med uppsatsen var att analysera och jÀmföra hur tvÄ romaner av författarinnor som Àr kÀnda för sina moderna och progressiva verk togs emot av en framförallt manlig kritikerkÄr. För att kunna göra det anvÀnde jag tvÄ teorier. Den ena Àr utformad av Gunilla Domellöf och tittar pÄ hur kritiker, framförallt manliga, i allmÀnhet tog emot kvinnliga författare under det tidiga 1930-talet. Den andra, utformad av Tomas Forser, utgÄr istÀllet frÄn kritikern och handlar om kritikerns uppgift.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Tidigare forskning visar att vÄrdstudenter har stor nytta av att fÄ delta i patientarbete i sin utbildning och fortsatta yrkeskarriÀr. Patienter i hÀlso- och sjukvÄrd har generellt en positiv attityd till studentmedverkan. Dock Àr forskningen om vilken uppfattning patienter inom psykiatrisk vÄrd har till studentmedverkan mycket begrÀnsad.Syfte: Att undersöka hur patienter inom psykiatrisk vÄrd upplever studenters medverkan i vÄrdenMetod: Kvantitativ studie, en enkÀtstudie. Patienter frÄn tre verksamhetsomrÄden pÄ ett universitetsjukhus i Mellansverige tillfrÄgades om att svara pÄ enkÀtfrÄgor.Resultat: Resultatet blev 655 besvarade enkÀter. Av respondenterna uppgav 95 % att de ansÄg att det var viktigt att studenter fÄr trÀffa patienter under sin utbildning.

 Denna uppsats undersöker tvÄ lÀroböcker avsedda för gymnasiets A-kurs i engelskÀmnet, Progress Gold A (2003) och Solid Ground (2003), i syfte att se vad de kan kommunicera ur ett genusperspektiv. De frÄgestÀllningar som behandlas Àr följande: Hur konstrueras genus i texterna i dessa bÄda lÀroböcker? DÄ lÀsaren inkluderas exempelvis i ett "vi" eller "du", förutsÀtts lÀsaren dÄ vara antingen man eller kvinna, eller har detta inte nÄgon betydelse? Hur förhÄller sig resultaten till lÀroplanens mÄl om jÀmstÀlldhet?Den teori och metod som ligger till grund för analysen har hÀmtats frÄn det fÀlt som kallas diskursanalys. SÄsom den utformats i detta arbete kan metoden nÀrmast beskrivas som en kvalitativ nÀrlÀsning av materialet. Resultatet visar pÄ att bÄda lÀroböckerna till stor del tycks reproducera genuskontraktets grundpelare, dikotomiseringen av manligt och kvinnligt samt hierarkin dem emellan som ger det manliga högre statuts Àn det kvinnliga.

Studien undersöker fem manliga gymnasieelevers upplevelse av stress och coping genom intervjuer. Respondenterna upplever att flera delar av skolan Àr stressande men mest sÄ pÄ examinationer. Respondenterna avÀnder olika former av coping och de som klarar skolan bÀst anvÀnder en intern locus of control och problemfokuserad coping. Studenterna som misslyckas i skolan trivs inte dÀr och anvÀnder extern locus of control och undvikande coping med betoning pÄ socialt stöd..

Den hÀr uppsatsen Àr en kvalitativ studie om hur manliga respektive kvinnliga brottsofferbemöts i rÀttssalen. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ om brottsoffer kanbli sekundÀrtviktimiserade pÄ rÀttegÄngar genom att undersöka omdet Àr skillnad pÄ hur olika brottsoffer framstÀlls ochbemötsav domare, advokater, Äklagare och nÀmndemÀn.Bemötande handlar om ett samspel mellan mÀnniskor, den instÀllning som personer har till varandra och hur det kommer till uttryck i tal, handlingar, gester, ansiktsuttryck, tonfall etc. FramstÀllning handlar om hur man beskriver en annan person, en framstÀllning kan framhÀva vissa egenskaper hos personen.Genom att undersöka framstÀllningen och bemötandet sÄ kanske resultatet kan visa olika orsaker till sekundÀr viktimisering. T.ex. om brottsoffer bemöts olikaberoende pÄ kön, Älder, etnicitet, alkoholintag eller om brottsoffret har egenskaper utifrÄn Nils Christies teori om detidealiska brottsoffret.FrÄgestÀllningen Àr:Hur framstÀller tingsrÀttens aktörer manliga respektive kvinnliga brottsoffer utifrÄn mallen om idealiska brottsoffer pÄ rÀttegÄngar, t.ex.

I det hÀr arbetet har det gjorts en kvalitativ textanalys av tvÄ lÀromedel i Àmnet historia förÄrskurserna 7-9. Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att komplettera den kvantitativagranskning som DN publicerat i Januari Är 2015 och antingen bekrÀfta eller motbevisa den skevajÀmstÀlldhetsbild som enligt denna finns i de lÀromedel som har undersökts. TillvÀgagÄngssÀttethar varit en kvalitativ analys syftande till att studera vilka kvinnor som lyfts i historieböckerna ochhur, men ocksÄ att mer generellt undersöka om och hur kvinnors livsvillkor genom historienskildras i dessa lÀromedel och hur stor plats detta upptar. De teoretiska utgÄngspunkterna för dethÀr arbetet har varit Hirdmans (1988) genusteori. De tvÄ lÀroböckerna i historia som haranalyserats ingick tillsammans med tvÄ andra böcker i DN:s granskning.

Syftet med denna uppsats Àr att granska Ulf Janssons litteraturhistoriska lÀrobok för gymnasieskolan, Litteraturen lever, ur ett genusperspektiv. En del av föresatsen Àr att se om den Àr mer jÀmlik Àn sin föregÄngare Den levande litteraturen. Undersökningen Àr bÄde kvantitativ och kvalitativ och utgÄr frÄn Yvonne Hirdmans genusperspektivistiska begrepp, dikotomi och hierarki. Resultatet visar en underrepresentation av kvinnliga författare och tecken pÄ hierarki, den manliga normens logik. Det komparativa inslaget visar att Litteraturen lever inte Àr nÀmnvÀrt mer jÀmlik Àn Den levande litteraturen..

DETTA EXAMENSARBETES SYFTE ÄR ATT UNDERSÖKA, JÄMFÖRA SAMT ANALYSERA BARNLITTERATUR FÖR ATT KUNNA FÅ EN BLICK AV VILKEN SYN PÅ KÖN BÖCKERNA FÖRMEDLAR SÅVÄL SOM HUR KVINNLIGA OCH MANLIGA KÖNSROLLER KONSTRUERAS I BARNLITTERATUREN I SVERIGE OCH ARABISK BARNLITTERATUR..

Vi vill i denna uppsats vĂ€nda pĂ„ problematiken och visa pĂ„ vikten av att diskutera mĂ€nnen, varför det finns ett sĂ„ stort överskott pĂ„ mĂ€n i ledande positioner inom organisationer. Uppsatsens syfte Ă€r att utifrĂ„n intervjuer med manliga chefer, belysa hur synen pĂ„ ledarskap kopplas samman med mĂ€n och maskulinitet, och att utifrĂ„n detta undersöka hur förestĂ€llningar kring det egna ledarskapet konstrueras nĂ€r mĂ€n har eller har haft kvinnor som chef. För att fĂ„ svar pĂ„ detta har vi stĂ€llt oss följande frĂ„gor; Hur ser mĂ€ns förestĂ€llningar om sitt eget ledarskap ut? Är ledarskapet en del av den maskulina identiteten? FörĂ€ndras synen pĂ„ det egna ledarskapet och i förlĂ€ngningen pĂ„ maskuliniteten nĂ€r mĂ€n har kvinnor som chefer? Samt Vilka nya idĂ©er om ledarskap uppstĂ„r i denna situation?Uppsatsen Ă€r uppbyggd kring tanken att samhĂ€lle, organisationer och individer interagerar i skapandet av genusordningars maktstrukturer. Arbetslivet kan ses som en arena i skapandet av maskuliniteter.

Shoppingturismen i Sverige Àr en stadigt vÀxande genre inom turismen och i Sverige Àr shoppingdestinationen GekÄs Ullared ett av de populÀraste resmÄlen bland shoppingturisterna.Denna uppsats behandlar shoppingturismen med inriktning pÄ destinationen Ullared. Syftet med uppsatsen Àr att bidra med en förstÄelse till varför turister vÀljer att Äka till GekÄs Ullared samt att ta reda pÄ vem det Àr som besöker GekÄs. För att uppnÄ syftet har vi anvÀnt oss av kvantitativ och kvalitativ metod för att fÄ en stark validitet. Ansatserna för uppsatsen Àr hermeneutisk med sitt kvalitativa inslag samt positivistisk med dess kvantitativa inslag. Den kvantitativa delen bestÄr av en enkÀtundersökning med GekÄs kunder.